Författare: Admin

Behov av ett naturpolitiskt ramverk i Sverige

Biologisk mångfald – variationen av arter, gener och ekosystem – är avgörande för allt liv på jorden och det inkluderar oss människor. Forskningen visar att en miljon arter är utrotningshotade globalt på grund av mänsklig aktivitet, vilket också påverkar Sverige. Under sommaren har flera debattartiklar publicerats i svenska tidningar om relationen mellan utveckling och miljö, artiklar som LANDPATHS professor Tuija Hilding Rydevik bidragit till.

Skydd av natur och utveckling sätts emot varandra

I maj skrev en grupp företrädare för Moderaterna i en artikel på DN Debatt, att skyddet av ’vanliga arter’ ofta prioriteras framför utveckling, vilket de anser kräver politiska förändringar. Enligt deras idéprogram ska miljöpolitiken ha människan och dess behov av naturresurser och utveckling i fokus även om det kan kräva kompromisser som påverkar rödlistade arter negativt. De föreslår bland annat att markägare i skogs- och jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska få större frihet över hur marken används. Artikeln ifrågasätter också nedgången av biologisk mångfald generellt.

Motreaktioner

Moderaternas debattartikel ledde till en rad motreaktioner och artiklar i den svenska pressen. Tuija Hilding Rydevik som är professor emerita vid SLUs Centrum för biologisk mångfald och ledare av LANDPATHS delprojekt Jordbrukslandskap, är en av författarna på de två tidningsartiklar som publicerades som respons på Moderaternas inlägg.

”Reaktionen från min sida var tydlig. Hur okunniga författarna av artikeln måste vara om mänsklighetens beroende av biologisk mångfald. Och okunniga om hoten och att konsekvenserna ytterst drabbar oss och våra samhällen. Att bevara och gynna biologisk mångfald är att ha människans behov i åtanke – idag och imorgon. Den andra reaktionen är väl att det är bra att få deras ståndpunkter så tydligt utskrivna så de går att bemöta”.  Tuija Hilding Rydevik

Forskare varna för polarisering mellan människan och natur

Den första responsen publicerades som en debattartikel i Altinget Miljö och Energi i juni 2024 och skrevs av drygt 20 forskare och som kritiserar Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö. Enligt forskarna skapar denna missuppfattning en farlig polarisering mellan människan och naturen. Forskarna understryker att biologisk mångfald är avgörande för mänsklig överlevnad och våra ekonomier. De varnar för att rödlisteindexet visar på en accelererande förlust av arter globalt, vilket är ett tydligt tecken på ekosystemens ohälsa. Forskarna betonar att hela värdet av biologisk mångfald är svårt att korrekt beräkna i monetära termer. Vi har redan en planet dominerad av mänsklig aktivitet och detta är ett akut hot mot ekosystemtjänster som mat, rent vatten, skydd mot sjukdomar och klimatkatastrofer.

Kornsparven förekommer i jordbrukslandskapet men är starkt hotade i Sverige genom intensifierat jordbruk och användning av bekämpningsmedel. Picture credit: MandrillArt pixabay

Förslag att ta fram ett naturpolitisk ramverk

En uppföljning på denna debattartikel kom sedan i juli 2024 i Göteborgsposten. Här varnar ett femtiotal forskare och representanter från civilsamhället för att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot mänsklighetens framtid, i nivå med klimatförändringarna. Författarna uppmanar till att införa ett så kallat naturpolitiskt ramverk, liknande det klimatpolitiska, för att stoppa och vända förlusten av arter och livsmiljöer. De föreslår införandet av en naturlag, ett naturpolitiskt mål och ett naturpolitiskt råd.

Naturkrisen kräver samhällsomställning

Artikeln kritiserar neddragningar i naturvårdsbudgeten och minskande stöd för att näringar som jordbruk och skogsbruk ska bli hållbara. För att hantera naturkrisen krävs en samhällsomställning där alla sektorer måste bidra. Natur- och klimatkrisen är nära kopplade, och lösningar på den ena måste också ta hänsyn till den andra. Genom att inrätta ett naturpolitiskt ramverk med konkreta mål och resurser, föreslår skribenterna, kan Sverige ta ett ledarskap i att vända trenden och säkerställa en hållbar framtid. Regeringen och riksdagen uppmanas att omedelbart agera och implementera detta förslag för att skydda naturen och därmed mänsklighetens framtid.

Biologisk mångfald i odlingslandskapet 

50% av de drygt 4700 rödlistade arterna förekommer i odlingslandskapet. Odlingslandskapet är den mest viktiga miljön för ungefär en tredjedel av de rödlistade arterna. Hoten mot växterna beror främst på förändrad användning av marken som leder till t ex igenväxning, ökad näringsbelastning, minskad hävd (t ex minskat bete och slåtter),  klimatförändringar och minskad konnektivitet för växter och djurs behov (fragmentering). Jordbruket behöver de ekosystemtjänster som naturen bidrar med i form av pollinering från insekter, bidrag till en gynnsam markstruktur för odling, bekämpning av skadeinsekter genom de naturligt förekommande fienderna mfl. Därför ar det av vikt att de 64 miljarder som utgör bidrag och ersättningar till Sveriges lantbrukare genom EUs gemensamma jordbrukspolitik gör så stor nytta som möjligt för såväl lantbrukarnas produktion som biologisk mångfald i odlingslandskapet. Denna fråga studerar vi i delprojekt Jordbrukslandskap i LANDPATHS.

Multifunktionell landskapsstyrning lyfts vid konferenser

I juni 2024 bidrog LANDPATHS-forskare till konferenserna NESS och POLLEN genom att presentera sin forskning och att arrangera workshops och paneldiskussioner. Vi sammanfattar här hur dessa aktiviteter har uppmuntrat till diskussion om multifunktionell landskapsstyrning i Norden.

LANDPATHS på Nordic Environmental Social Science Conference

Den 16:e Nordic Environmental Social Science konferensen (NESS) hölls i Åbo, Finland i början av juni 2024. Vid årets upplaga  av den återkommande konferensen diskuterade forskare inom bland annat miljö- och samhällsvetenskap  olika aspekter kring det centrala ämnet ”Co-creation for sustainability”. LANDPATHS-forskare skickade in manuskript till två av de 28 olika workshopparna på NESS och var medarrangörer till totalt tre workshoppar. De inlämnade manuskripten listas nedan och kommer att skickas till vetenskapliga tidskrifter för publicering under de kommande månaderna.

  • Blicharska G et al.: Landscape multifunctionality as a pillar of biodiversity governance? Insights from Sweden. 
  • Westerberg C, Tafon R, Gilek M: Navigating conflict and exclusion in conservation and sustainability governance of the Nämdö archipelago, Sweden 
  • Öhman F, Karlsson M: Promoting multifunctional landscapes – a policy coherence analysis
  • Tickle L, Hedblom, M: Doing Multifunctionality in Urban Woodlands: How Bottom-Up Initiatives are Negotiated and Resisted in Urban Governance
  • Lundberg-Felten J, Kristensson D, Karlsson M: Who cares about fungal diversity? Exploring the voice of mushrooms among individual private forest owners in Sweden 

Utöver LANDPATHS egen NESS-workshop om multifunktionell landskapsstyrning (se nedan), arrangerades en workshop om effekterna av deliberativa medborgarberedningar på miljöstyrning och attityder av bland andra Tim Daw och Fanny Möckel , och Sara Holmgren var medarrangör till en workshop med titeln ”Story telling as, and for, sustainable thinking”.

Åbo hamn dit LANDPATHS forskarna kom fram till NESS konferensen med nattfärjan från Stockholm.
Workshop om multifunktionell styrning för biologisk mångfald

LANDPATHS-forskarna Michael Gilek, Mikael Karlsson och Neil Powell organiserade en workshop på NESS om multifunktionell styrning för biologisk mångfald. Artiklar presenterades om hur man kan se framtidens natur i Europa och, mer specifikt, om transformativa initiativ för återställande av biologisk mångfald i relation till blomsterlökindustrin på landsbygden i Nederländerna.

Andra bidrag till workshopen handlade om att utforska koncept i samband med multifunktionella landskap, till exempel socialt lärande i skogsbruk med flera användningsområden, områdesneutralitet i stadsplanering och implementeringsprocessen för skyddade områden i havs- och kustområden. Det sistnämnda bidraget presenterades av Charles Westerberg, doktorand i delprojektet Havs- och kustlandskap. De flesta av de presenterade artiklarna var kvalitativa studier. En kvantitativ studie presenterades dock som utvärderade acceptansen för bevarandepolicyer.

Frida Öhman, doktorand i LANDPATHS delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner, presenterade ett nyutvecklat ramverk för politisk samstämmighet för multifunktionell landskapsstyrning. LANDPATHS översiktsartikel om multifunktionella landskap, ledd av LANDPATHS programledare Malgorzata Blicharska och av många LANDPATHS-kollegor som medförfattare, presenterades också. Deltagarna i workshopen hade givande diskussioner om landskapsansatser, metoder och institutionella utmaningar för att begränsa förlusten av biologisk mångfald.

Mot en rättvis och pluralistisk framtid

Bara en vecka efter NESS-konferensen ägde Political Ecology Network konferensen POLLEN 2024 rum i Lund under temat ”Towards Just and Plural Futures”. På konferensen diskuterade LANDPATHS doktorand Fanny Möckel LANDPATHS arbete i samarbete med olika biosfärområden i Sverige i en panel bestående av transdisciplinära forskare som arbetar med biosfärområden och politiska ekologer. Med utgångspunkt i frågan ”Hur kan biosfärområden vara platser för miljörättvisa?” utforskade panelen biosfärområdenas potential som platser som tar upp frågor om miljörättvisa. Deltagarna i panelen delade med sig av både empiriska och teoretiska insikter i sitt arbete. De tog upp olika sätt på hur biosfärområden kan vara platser som möjliggör rättvis omställning mot en mer hållbar framtid, och hur sådana processer kan se ut.

Inom LANDPATHS-programmet genomförs studier i Voxnadalen, ett etablerat biosfär område, och Nämdö Skärgård, ett biosfärområde under etablering. Under hösten 2024 kommer LANDPATHS-forskare tillsammans med lokala biosfärområden att organisera deliberativa mini-medborgarberedningar.

Multifunktionella fjällandskap – en utmaning med gamla anor

LANDPATHS delprojekt Fjällandskap ägnar sig åt en litteraturstudie om svenska statens försök att skapa multifunktionella fjällandskap. Utgångspunkten är fjällmiljömålet som betonar att ett betespräglat fjällandskap är beroende av renen som i sin tur är beroende av vinterbetet i skogslandet. Nedan berättar forskaren Stefan Sandström (SLU) vad de har lärt sig om statens agerande genom att blicka tillbaka i historien.

Reglering av motsatta intressen genom lagstiftning

Preliminära resultat av litteraturstudien visar att svenska staten sedan länge brottats med frågan om planeringen av olika markanspråk och intressen på landskapsnivå. Lösningen på landskapsplaneringen har oftast skett genom att ny lagstiftning genomförts. Dels skulle detta lösa intressekonflikter mellan olika markanvändarintressen, dels motverka oönskade konsekvenser av tidigare beslut. Det finns exempel på sådan lagstiftning som är mer än 100 år gammal. Renbeteslagen infördes 1886, samtidigt som införandet av den privata markägarrätten i form av avvittring och laga skifte var i sin slutfas. Renbeteslagen skulle ha varit det verktyg som reglerade de då motstående intressena renskötsel och jordbruk, men så blev inte fallet. Därefter har staten fortsatt försökt jämka dessa motstående intressen samtidigt som nya intressen tillkommit allt eftersom.

Komplexitet av intressen och statlig organisation försvårar landskapsplanering

Tidiga försök att skapa multifunktionella landskap har utgått från olika strategier. Ibland har man ansett att olika intressen kan samexistera, ibland att vissa intressen kan tåla ett visst mått av intrång/inskränkning, ibland att markanvändarintressena kan separeras i tid och rum. Till en början var markanvändarintressena få och överblickbara. Men allt eftersom tiden har gått har intressena blivit fler och svårare att överblicka.

Industriutveckling i Norrbotten över tid.

Samtidigt har hållbarhetsaspekterna genomgående visat en negativ trend, inte minst vad gäller biologisk mångfald, vilket staten delvis försökt motverka genom att sedan 1964 inrätta naturreservat.

Utveckling av naturreservat över tid

Ett hinder för den statliga landskapsplaneringen är att den sedan länge är uppdelad i sektorer där olika myndigheter behandlar sina egna ämnen separat i så kallade ”stuprör”. Därmed blir det svårt att överblicka de kumulativa effekter som uppstår när många intressen verkar inom samma landskap.

Bestående konflikter i fjällandskap har blivit juridisk fråga

Den ursprungliga forskningsfrågan i projektet har idag blivit en juridisk fråga. För fjällområdet handlar det om jakt- och fiskerättigheter som för närvarande behandlas i den statliga Renmarksutredningen. Här ställs jaktintresset mot renskötselintresset vilket även fått en politisk dimension där olika partier tagit tydlig ställning i frågan. I skogslandet har å andra sidan nyligen en markkonflikt blossat upp där markägare mellan Boden och Luleå ifrågasätter att renskötselrätten gäller på deras fastigheter och att renbete ska förbjudas. Båda dessa konflikter har tydliga anor från konflikter som skulle lösas i och med den första renbeteslagen från 1886.

”Multifunktionellt görande” i urbana skogslandskap

Stabbyskogen ligger cirka 3 km väster om Uppsala stadskärna. Området består av bergsknallar täckta av blandskog med barr- och lövträd samt gräsmarker som används för fårbete. Stabbyskogen är en populär plats för rekreation hos de som bor i närheten. I år blev Stabbyskogen scenen för ett studentprojekt inom landskapsarkitektur. Lara Tickle från LANDPATHS delprojekt “Stadslandskap” har varit med och studerat hur  studenternas projekt främjar mångfunktionalitet i urbana skogslandskap. Här berättar hon hur det var.

Lärande genom samverkan

I LANDPATHS delprojekt Stadslandskap har vi haft möjlighet att följa och studera det årliga samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala kommun. Varje år väljs ett grönområde inom kommunen ut för att studenter ska gestalta och revitalisera det som en del av SLU:s landskapsarkitektkurs ”Gestaltning genom Förvaltning”. Studenterna som har lärt sig olika teorier och metoder, bland annat multifunktionalitet i förvaltningen av urbana grönområden, fick år 2023 ett stort område av Stabbyskogen att jobba med för att tillämpa sina idéer. Här kunde studenterna arbeta kreativt med nya teorier på ett bottom-up sätt i en samarbets- och samlärandemiljö med anställda på kommunen. Det vill säga, starta med ”görandet” och inte som så ofta är med policy och planer.

Ett av förslagen till utformning av Stabbyskogen som tagits fram av en grupp studenter. Bild: Lara Tickle

Samarbete mellan studenter och anställda på Uppsala kommun. Bild: Lara Tickle.

Projektet ses som en möjlighet för utbyte av lärande och kompetens mellan universitetet och kommunen. Det underlättas av den kreativa miljön, utrymmet för experiment och den bottom-up-arbetsstruktur som leds av studenterna. Under årens lopp har studenterna lärt sig att arbeta praktiskt, och i gengäld har kommunen fått nya strategier och metoder för att förstå och förvalta urbana grönområden. För närvarande diskuteras idén att tillämpa denna kooperativa modell i andra svenska kommuner som är intresserade av att involvera fler landskapsarkitekter i förvaltningen av sina urbana grönområden.

Förvaltning av urbana skogslandskap

Stadsnära skogsområden liknar skogar i sin struktur och är nav för en rik biologisk mångfald i stadsområden. De är mycket populära platser för lokalbefolkningen och används på olika sätt, särskilt för hälsa, rekreation och utbildning. Barn från närliggande skolor leker ofta bland träd och grönska, bredvid joggare som springer längs upptrampade stigar och andra som njuter av en daglig promenad i en varierad och naturlig miljö som gynnar deras mentala hälsa. Studenterna beaktade alla dessa intressenter och den biologiska mångfalden. Sist nämnda inkluderades på flera sätt: Till exempel bestod kommunens tidigare praxis av att ta bort död material ur skogen, men studenterna inspirerade till idén att arbeta med dessa lokala material. Död ved och andra material anses vara en primär indikator på biologisk mångfald i ett skogsekosystem som hyser och försörjer många arter och har därför blivit ett populärt material för att arbeta med biologisk mångfald i design.

Inspirerade av studenterna strävar de kommunala skogsarbetarna nu efter att lämna material som stockar, löv, grenar och annat ’skräp’ i prydliga arrangemang varhelst de har arbetat. Studenterna använde och arrangerade dessa material för att tillverka bänkar, lekplatser för barn, häckar för att framhäva en plats eller till och med väva lokala växter till en labyrint för barn att leka i. Kommunens arbetare uppmuntrades också att använda sina kunskaper på andra sätt. En person som var särskilt skicklig med motorsåg gjorde till exempel träskulpturer för att framhäva särdrag och arter i ett område. 

Träskulptur av en räv på en bänk sågade av stockar från området.
Bild: Lara Tickle.

”Multifunktionellt görande”

Under det gemensamma arbetet kunde vi observera hur människor tillämpar principer för multifunktionalitet och naturbaserat tänkande, eller som en föreläsare på universitetet säger ”naturbaserat görande”, i praktiken. Studenterna strävade ofta efter att lyfta vissa funktioner ur det landskap som de arbetade med. De hade redan noggrant tittat på området innan veckan då de skulle genomföra sin design. Efter att de hade utarbetat planer som presenterades för kommunen valdes en idé ut som huvudöversikt. Arbetet gav dock fortfarande stor frihet att pröva andra idéer på plats. Samskapandeprocessen öppnade upp nya utrymmen och stigar genom skogen och fräschade upp gamla utrymmen. De röjde igenväxta stigar och använde träflis från lokala vägar för att skapa enkla promenad- och joggingstråk. Historiska platser lyftes fram ur landskapet genom att man rensade bort igenväxt vegetation och placerade ut bänkar i närheten. Dessutom gjordes häckar av löv och kvistar som bildade livsmiljöer för insekter.

Studenter och representanter från kommunen presenterar olika delar av skogen och deras designs och arbete vid en öppen vernissage i slutet av projektet. Bild: Lara Tickle.

Utvärdering och reflektion över processen

Efter en intensiv arbetsvecka i Stabbyskogen presenterade studenterna sitt arbete för allmänheten som vid en guidad tur under ett vernissage-evenemang. Varje grupp presenterade det arbete de hade gjort och avsikten med sina idéer och sin design, vem de var avsedda för och vilka kvaliteter de försökte lyfta fram och stödja i skogsområdet. Dessutom betonade avdelningschefer och andra högre tjänstemän från kommunen under sina presentationer att projektet var ett framgångsrikt samarbete mellan de två institutionerna.

I fokusgruppsmöten som arrangerades av LANDPATHS delprojekt urbana landskap nämnde studenterna att det finns väldigt många funktioner som måste uppfyllas av urbana grönområden, särskilt jämfört med andra stadsområden. De förstår de utmaningar och svårigheter som de kan ställas inför i sitt arbete, även om det här projektet fortfarande hade en mycket positiv atmosfär kring sig. Engagemanget från de lokala användarna av skogsområdet var stort och de sociala värdena lyftes fram i Stabbyskogen. Man lyfte också fram vikten av att hålla områden som detta tillgängliga för människor i staden, eftersom sådana miljöer fyller många viktiga roller. Trots detta utsätts de urbana grönområdena för stora påfrestningar. I slutet av det årliga samarbetet reflekterade studenterna över detta genom bildövningar och dialog. De betonade att grönområden är viktiga, men samtidigt som de fortsätter att minska måste de också fylla ett växande antal funktioner som ibland är motstridiga.

Bild efter en workshop där man diskuterade effekterna på intressenterna efter de förändringar som gjorts i skogen och de värden som styrde studenternas arbete. Bild: Lara Tickle.

Blicka bakåt och framåt: en summering av våra framsteg hittills

I november 2023 samlades LANDPATHS-teamet för en tvådagars workshop på Häverö Kursgård nära Hallstavik. Detta var en chans att dela med oss av och reflektera över vad vi har lärt oss hittills och planera nästa steg i forskningen. I ett så stort program som LANDPATHS är den här typen av möten avgörande för att säkerställa samstämmighet och samproduktion inom och mellan de nio delprojekten.

När den första snön föll på vintern samlades hela LANDPATHS-teamet på den vackra kursgården öster om Uppsala. Vi träffas regelbundet för att diskutera vårt arbete, men det här två-dagars möte ägde rum längre ifrån våra vanliga arbetsplatser. Det gav oss möjlighet att gå in i diskussioner på djupet och lära känna varandra ännu bättre i en avslappnad miljö.

LANDPATHS team photo
Forskarteamet i LANDPATHS. (Bakre rad, v till h: Marcus Hedblom, Charles Westerberg, Lucas Dawson, Michael Gilek, Tuija Hilding-Rydevik, Fanny Möckel, Stefan Sandström, Neil Powell, Magnus Florin, Max Whitman; främre rad v till h: Lara Tickle, Jayne Glass, Malgorzata Blicharska, Tim Daw, Frida Öhman, Alejandra Figueredo, Judith Lundberg-Felten). Foto: Marta Kubacka

Agendan var fullspäckad med punkter att diskutera och började med att uppdatera varandra om arbetet i vart och ett av delprojekten. Under denna viktiga programpunkten fanns det mycket att rapportera, eftersom alla delprojekt har genomfört intervjuer eller workshops i sitt respektive landskap under de senaste månaderna (läs mer om workshopen i skogslandskapet här).

Research team discussing around tables
Många av våra diskussioner handlade om vår växande förståelse av multifunktionella landskap i Sverige

Inför presentationen av vårt arbete i en workshop om ”Collaborative Multifunctional Governance for Biodiversity” vid den kommande konferensen Nordic Environmental Social Science i Finland, ägnade vi också tid åt att belysa vår förståelse av multifunktionella landskap i Sverige. Detta inkluderade reflektioner om hur de människor vi har talat med i våra delprojekt tolkar multifunktionalitet i ett landskapssammanhang, och vilka andra tillvägagångssätt och termer de använder i sitt dagliga arbete.

Research team completing a timeline exercise on a long table
Planering av våra kommande aktiviteter och diskussion om hur olika delprojekt kan integreras med varandra.

Att träffas under en längre tid gjorde det också möjligt att planera nästa steg i vårt arbete och lära känna varandra ännu bättre. I ett kreativt teambuilding aktivitet gjorde vi en ”landskapsvandring”, inspirerade av utbildningsmaterial som tagits fram tillsammans med den europeiska landskapskonventionen. Vår utmaning var att skapa och presentera ett konstverk som fångade våra upplevelser av multifunktionalitet i det lokala området kring kursgården. Alla fem grupper hade använt olika material eller ljud som de samlat in under sina promenader och kombinerat dessa på ett kreativt sätt med skrivna dikter eller satt upp materialet som installationer. Vi var imponerade av idérikedomen och mångfalden av de olika budskap som konstverken förmedlade.

Graveyard with old church on a winterday
Häverö kyrka och kyrkogård dit många LANDPATHS forskare tog en promenad för att uppleva tecken av multifunktionalitet.

Michael Gilek, Lucas Dawson och Judith Lundberg-Felten presenterar sitt multi-biomaterial konstverk i form av ett kors som representerar de olika sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa funktioner samt de ekosystemtjänster som kan upplevas på mark som ägs av Svenska kyrkan. Foto: Charles Westerberg

Per Sandström och hans kollegor sätter upp sin konstinstallation av naturliga och konstgjorda material som hittats i närheten av Häverö kursgård. Konstverket representerade landskapets föränderliga natur och dess olika funktioner över tid och presenterades tillsammans med en själv skriven dikt. Foto: Charles Westerberg

Vi hade också nöjet att lära oss mer om Marta Kubackas arbete, en gästforskare från Adam Mickiewicz University i Polen. Marta höll en presentation om sin forskning om landskapets mångfald och hur mångfalden hänger samman med tillhandahållandet av kulturella ekosystemtjänster.

Researcher presenting her work next to a screen with other researchers sitting in the audience
Marta håller sin presentation. Foto: J. Lundberg-Felten

Vi säger stort tack till Ingrid på Häverö Kursgård för att vi fick hålla vårt möte på en så mysig och välkomnande plats.

Landpaths deltog i Beyond Crisis/Beyond Normal konferensen

Medborgarengagemang och politisk samstämmighet för en hållbar omställning

Frida Öhman och Fanny Möckel presenterade sin forskning inom Landpaths vid konferensen Beyond Crisis/Beyond normal som arrangerades av Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim i september 2023. Konferensdeltagarna, främst forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, utforskade aspekter av hållbarhet såsom rättvis omställning och avvägningar mellan vardagsliv, politik, teknik, konst och innovation genom ett brett spektrum av disciplinära och tvärvetenskapliga perspektiv. Huvudtalare var Kirsten Jenkins från University of Edinburgh i Storbritannien, Stuart Capstick från Cardiff University i Wales och Ferne Edwards från University of Surrey i Storbritannien. Konferensen bestod av ett tjugotal olika sessioner.

Stuart Capstick, University of Cardiff i Wales, välkomnar till konferensen med sitt key-note presentation om vilken roll medborgarna har när det gäller att göra reklam för klimatförändringarna

Medborgarengagemang i landskapsstyrningsprocesser

Fanny, som är doktorand vid Uppsala universitet och arbetar i Landpaths delprojekt ”Hinder och möjligheter till förändring”, presenterade sitt arbete i sessionen ”Building capacity for climate adaptation through involving citizens”. I sin presentation tog hon upp värdet av medborgarengagemang i deliberation och hur ett sådant tillvägagångssätt kan komplettera redan befintliga och vanligare processer för intressentengagemang. Hon lyfte fram medborgardialog som ett meningsfullt sätt att engagera medborgarna i bredare landskapsstyrningsprocesser. Presentationen avslutades med en beskrivning av hennes planerade fallstudie inom Landpaths. Publiken visade stort intresse för metoden? medborgardialog och var nyfikna att se hur detkommer att implementeras i fallstudierna inom Landpaths.

Ett analytiskt ramverk för att kartlägga politisk samstämmighet

Frida, som också är doktorand vid Uppsala universitet, arbetar i Landpaths delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner. Hon presenterade sitt arbete, att analysera förutsättningar för multifunktionella landskap i det institutionella systemet i sessionen ”Markanvändningsutmaningar”. Frida presenterade ett analytiskt ramverk baserat på den europeiska landskapskonventionen som verktyg för att vidare kunna analysera huruvida olika regelverk och lagar såsom Miljöbalken och Plan- och byggnadslagen är samstämmiga eller inte gällande markanvändning. Deltagarna deltog i den efterföljande diskussionen med kommentarer om politisk samstämmighet och landskapsstrategier och visade också stort intresse för forskningsämnet.

Ämnen kopplade till forskning inom Landpaths

Övriga sessioner på konferensen handlade bland annat om geografiska perspektiv, rättvis och hållbar omställning och omställning i spänning. Alla sessioner inbjöd till nätverkande och Fanny och Frida fick chansen att diskutera aktuella frågor med många andra forskare. Många aspekter var relaterade till Landpaths arbete. Exempelvis hur man kan se över och införa en rättvis och välfungerande miljö- och klimatpolitik samtidigt som det behöver göras med ett kort tidsperspektiv. På en annan session diskuterades det hur allmänheten kan involveras i övergångsperioder mot en mer hållbar framtid. Budskapet från samtliga sessioner var att samhällesaspekter som politisk acceptans och allmänhetens engagemang är mycket relevanta vid övergången till ett mer hållbart samhälle.

Trondheim

Nätverksbyggande och erfarenhetsbaserad workshop

Förutom de mer formella sessionerna anordnades flera poster- och workshop-sessioner som bjöd in till interaktion med deltagare från hela Europa och andra delar av världen. Frida och Fanny fick ett produktivt utbyte av forskningsfrågor och idéer över olika geografiska kontexter. De två doktoranderna deltog också i en workshop med fokus på kartläggning av en plats genom känslor (”mapping”). Efter en kort presentation av verktyget och övningen som var att skapa en mental karta över en upplevd plats tog gruppen en promenad till en närliggande park.. Deltagarna ombads att först uppleva parken medan de gick runt i tystnad. I det andra steget ritade de en karta över sina upplevelser med slutna ögon för att fånga känslan av platsen. I en gruppdiskussion diskuterade de slutligen hur ett sådant verktyg kan stödja planeringen av specifika platser i tider av förändring.

Promenaden mot området för sessionen om ”kartlagda upplevelser”, Trondheim
 

Tågresa genom fjällandskap

Att åka hem från konferensen med tåg genom det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo gav Frida och Fanny chansen att smälta all kunskap och inspiration som de fått under konferensen.

Det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo

Framtidens Skogsbruk i Voxnadalen: En gemensam resa mot multifunktionalitet

I en intervju delar Judith scenen med Max Whitman, doktorand vid Uppsala universitet knyten till delprojekt Skogslandskap i LANDPATHS i Voxnadalen, och Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland. Hanna, Max och Judith diskuterar LANDPATHS arbete med fokusgruppsamtal och workshops med intressenter i Voxnadalen för att undersöka och främja multifunktionalitet i skogslandskapet.

Biosfärområde Voxnadalen

Hanna inledde intervjun med att förklara konceptet biosfärområden och Voxnadalens unika roll i att kombinera natur- och kulturarv med mänsklig välfärd. Hon betonade områdets fokus på skog som en hållbar resurs, levande vatten och ett öppet landskap. Voxnadalen blev officiellt ett av världens 740 UNESCO biosfärområden i 2019, och projektet LANDPATHS fokuserar nu på att samla in data och skapa en dialog för hållbar utveckling. Hon underströk vikten av att stödja forskning som kan minska polariseringen i skogsdebatten och förverkliga Agenda 2030-målen.

Hanna tillägger ”Vi är många här som tycker att det ska bli väldigt spännande att se vad det här projektet eller [LANDPATHS] kan leda till och vad det kommer att mynna ut i rent praktiskt för oss och hur det kan bidra till bland annat kanske en minskad polarisering i skogsdebatten. Och hur vi kan dela med oss av de här erfarenheterna också inom nätverket av biosfärområden. Vi är väldigt glada att vi är med på det här.”

Voxnadalen som studieobjekt i LANDPATHS

Voxnadalen valdes för studien i LANDPATHS på grund av dess status som biosfärområde och dess engagemang för hållbart skogsbruk. Max delade insikter från sitt forskningsprojekt och hur han, tillsammans med andra forskare såsom delprojektledare Sara Holmgren och, för metodutveckling, med Neil Powell och Thao Do i delprojektet Framtidsvisioner, samt praktiker i Voxnadalen, arbetar med samskapande forskning. De strävar efter att förstå och främja multifunktionalitet i skogslandskapet genom öppna workshops och fokussamtal med olika aktörer där olika perspektiv på skogsbruket samlas.

”Vi definierar egentligen inte vår studie som forskare. Vi kommer inte in och säger att det här är det vi tittar på specifikt utan vi kommer försöka komma in med ett väldigt öppet sinne och lyssna och prata med sådana som Hanna och en massa andra aktörer i regionen för att förstå vilka är problematiken här. Vad finns det för möjligheter? Vad är det som är bra? Hur kan vi hitta synergier och skapa innovationer för att främja ett hållbart brukande av skogen? Och i den processen förstår vad är ett multifunktionellt skogslandskap och hur kan vi främja det helt enkelt?”

Till gemensamma visioner genom kreativt samskapande

I en av workshoparna uppmuntrade forskarteamet deltagarna att författa en rubrik för en fiktiv dokumentär om Voxnadalen år 2050. Exempel som deltagarna skrev fram var ’Biosfärområdet som brukas utan att förbrukas’, som belyser det immateriella kulturarvet men också frågor om brukande och ägande och relationen däremellan. Rubriken ’Biosfärområdet Voxnadalen visar vägen till det hållbara skogsbruket’ visar på ambitionen att använda utnämningen till biosfärområdet som en möjlighet att ta på sig en ledarskapströja för att visa vägen, bland annat genom utbildning, mot ett hållbart skogsbruk. Andra rubriker var ’Mångfald, mångbruk och mångfunktion’ och ’Framtidstron inom Voxnadalen växer’ som även de innefattar kunskapshöjande insatser utöver ekonomiska aspekter, samverkan och samorganisation.

” Så vi hade ganska kul med rubrikerna och hade några som var roliga också i vad är det vi inte vill se? Och då var det saker som ’Voxnadalen är det största kalhygget’. ”

Ny värdekedja bidrar till innovation och hållbart skogsbruk

Både Hanna och Max betonade vikten av att skapa en dialog mellan olika aktörer och intressenter för att förstå och främja multifunktionalitet inom skogslandskapet. De nämnde exempel som Voxkedjan, en ekonomisk förening som syftar till att knyta samman Hälsingegårdarnas behov av kvalitetsvirke för byggnadsvård och de privata skogsägarna som kan leverera detta med bidrag från sågverk och förädlade i Voxkedjan. Idén uppstod spontant under en möteskväll där kandidaturen för Biosfärområdet diskuterades och utvecklades vidare tillsammans med en forskare inom horisontell innovationsutveckling från Högskolan i Gävle. Initiativet visar på möjligheterna att skapa nya värdekedjor, ett hållbarare skogsbruk samtidigt som samarbeten inom skogssektorn.

I Voxnadalen […] finns en vilja att lyssna på varandra i större utsträckning. Det tror jag är väldigt bra för när man börjar gå in på ’okej vad menar vi då med ett hållbart skogsbruk? Vad är egentligen skogens roll i att främja den regionala utvecklingen?’ Det är där man kan börja skapa mening och gemensamma visioner och också titta på att bygga samarbeten och främja innovationer.” sammanfattar Max sina intryck från Voxnadalen.

Multifunktionalitet – ett svårt begrepp i praktiken

I intervjun diskuterar vi även begreppet ”multifunktionalitet”. Max poängterar att multifunktionalitet kan vara svårt att förklara för enskilda aktörer, då det uppfattas som abstrakt. Han betonar att arbetet med multifunktionalitet inte följer en linjär förändringsprocess med en gemensam vision som sedan implementeras, utan det handlar om att ställa frågor och främja innovationer som går bortom det traditionella skogsbruket, som i exemplet Voxkedjan. Hanna håller med och noterar att begreppet multifunktionalitet inte har varit vanligt förekommande bland aktörerna i Voxnadalen innan deras deltagande i projektet. Hon delar synen på att skapa mångfald och infrastruktur för att främja nya idéer och innovationer som en väg mot multifunktionalitet inom området. Och där kan även fiske, turism och andra näringar tillhöra.

Förståelse och öppenhet kring multifunktionalitet främjar ett hållbart skogsbruk

Slutligen betonar både Max och Hanna vikten av att arbeta mot hållbara lösningar och skapa förståelse och öppenhet mellan olika perspektiv inom skogssektorn. Voxnadalen står som en förebild för hur ett biosfärområde aktivt kan delta i forskningsprojekt för att främja en hållbar framtid. Forskarteamet ser fram emot att fortsätta samarbetet och utforska möjligheterna till multifunktionalitet inom skogsbruket i Voxnadalen och bortom.

Lyssna på hela intervjun nedan

 

Skapa framtidsvisioner om multifunktionella landskap genom samskapande strategier

Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.

Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter

Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden.  Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.

Skapa grunden för samskapande

Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.

För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:

  1. Omfattning och inramning
  2. Utveckling av framtidsvisioner
  3. Iterativ revidering av framtidsvisioner
  4. Lärande om styrning

I ett samarbete med delprojekt Skogslandskap (SP5) arbetar forskare i biosfärområdet Voxnadalen för att utforska framtida visioner om multifunktionella skogar (läs mer om denna fallstudie).

I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid.  Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.

Flödesdiagram på pappersark som hålls av en av forskarna i projektet medan en annan förklarar
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.

Samskapande för transformation

Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då  de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.

En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.

Board game with dice, landscapes and cities (non-related picture to the project)
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner

Att ge sig ut på en resa mot förändring

Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.

För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.

Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.

LANDPATHS välkomnar student från Irland för att granska den senaste svenska forskningen om multifunktionalitet

Det koordinerande delprojektet (SP1) inom LANDPATHS välkomnade i somras Laoise Ní Mharcaigh, tredje årets Bachelor student i ”Sustainability with Social Sciences, Policy and Law” vid University College Dublin (UCD), Irland, för att bidra till en genomgång av akademisk litteratur om hinder och möjligheter för multifunktionella landskap med rik biologisk mångfald i Sverige.

LANDPATHS lockar student från Dublin till praktikplats

Laoises särskilda intresse för bevarande av biologisk mångfald, miljöutbildning och medborgarforskning samt hennes koppling till Sverige (hon har familj på Gotland), gjorde att hon hittade forskningsprogrammet LANDPATHS. Efter att ha fått ett akademiskt stipendium från UCD:s Ad Astra Academy för att täcka kostnaderna för sin resa och vistelse i Sverige, tog Laoise proaktivt kontakt med LANDPATHS projektkoordinator Malgorzata (Gosia) Blicharska för att undersöka möjligheten till att bidra till programmet genom en praktik.

Min uppgift var att läsa och granska en uppsättning akademiska artiklar gällande olika aspekter av multifunktionella landskap i Sverige. Jag började granska artiklarna i början av juli och plockade ut relevant information för arbetet i LANDPATHS.

Laoise i Geocentrum vid Uppsala Universitet

Hinder och möjligheter för multifunktionalitet rapporterade i akademisk litteratur

Jayne Glass, forskare i LANDPATHS-teamet, stöttade Laoise genom regelbundna råd och diskussioner. När Laoise kom till Uppsala i början av augusti fortsatte hon sitt arbete vid institutionen för geovetenskaper och identifierade de potentiella hinder och möjligheter för multifunktionalitet som var uppenbara i de artiklar hon granskat. Hon presenterade och diskuterade sedan sitt arbete med Gosia och Jayne, för att identifiera återkommande teman och bidra till det kommande arbete med multifunktionalitet i LANDPATHS.

Vi frågade Laoise vad hon hade lärt sig om multifunktionella landskap genom sitt arbete.

Under hela min utbildning har jag främst fokuserat på klimaträttvisa och miljöstyrning. Jag har inte stött på konceptet multifunktionalitet annat än i enmodul på min utbildning om markanvändning och dess miljöpåverkan. Men eftersom jag kommer från landsbygden har jag alltid varit medveten om landskapets förmåga att tillhandahålla flera funktioner, till exempel när det gäller de ekologiska, kulturella och ekonomiska värdena från jordbruksmark. Därför tyckte jag att möjligheten att fördjupa mig i artiklar som bygger på multifunktionalitet i det svenska landskapet var oerhört insiktsfull. Framför allt var betydelsen av skogar som multifunktionella landskap och de olika roller som de spelar i Sverige särskilt intressant, eftersom det är något som inte är lika framträdande i det irländska landskapet.

Potential för ökat offentligt engagemang i svensk landskapspolitik?

Flera av de artiklar som Laoise granskade hänvisade till vikten av att engagera intressenter och medborgare i beslutsfattandet om multifunktionella landskap. Detta väckte frågan hos Laoise i vilken utsträckning människor kan påverka beslut om markanvändning och politik i Sverige. Detta är i linje med den samskapande ansatsen för att engagera intressenter och medborgare i forskningen i LANDPATHS.

Granskningen av artiklarna har varit till stor nytta för mig eftersom jag också har fått en god inblick i den svenska politiken kring markanvändning och aktörsstyrning. Efter den nyligen genomförda, nationellt ledda medborgarförsamlingen om förlust av biologisk mångfald på Irland var det intressant att notera bristen på offentligt engagemang i svensk landskapspolitik. En svensk modell för medborgarförsamlingar borde kanske övervägas i framtiden.

Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh

Litteratursammanställning om multifunktionalitet i Sverige

Laoises arbete kommer att bidra till LANDPATHS teamets pågående forskning om hindren för multifunktionalitet och de potentiella möjligheter som finns för framtiden i de olika landskap som de arbetar i – skogs-, jordbruks-, stads-, havs- och kust- samt bergslandskap. Under de kommande månaderna kommer Gosia och Jayne att, tillsammans med andra i projektet,  arbeta på en akademisk uppsats artikel? om multifunktionalitet i Sverige. Det arbete som Laoise gjorde under sommaren kommer att användas i denna artikel och förhoppningen är att fortsatt hålla  kontakten med Laoise under arbetets gång. Laoise planerar att ta med sig de insikter hon fått om hållbar markanvändning ur ett svenskt perspektiv till resten av sin examen vid UCD.

Upplevelse av Sverige och Uppsala

Denna praktik, som skapades på Laoises eget initiativ och arrangerades av LANDPATHS, har också varit en fantastisk möjlighet för Laoise att upptäcka Sverige. Hon beskriver sin erfarenhet av att arbeta på ett svenskt universitet och diskutera med forskare och studenter som insiktsfull och hon hoppas kunna genomföra ett Erasmusutbyte med Lunds universitet i januari 2024.

Min senaste resa till Sverige och i synnerhet till Uppsala universitet har varit fantastisk. Eftersom jag bara har varit på Gotland tidigare var jag osäker på vad jag skulle förvänta mig. Men när jag reste ensam till Uppsala kände jag mig väldigt trygg i min omgivning. Det var väldigt uppmuntrande att besöka en stad där cykelresor verkade vara det bästa sättet att ta sig fram, något som jag definitivt kan ta med mig tillbaka till Irland. Jag älskade känslan av att promenera runt i staden, med massor av grönområden och uppvuxna träd vid varje korsning. Min erfarenhet av att besöka universitetet har varit mer än jag kunde ha önskat mig – jag kände mig mycket välkommen under min vistelse. Alla som jag träffade var mycket vänliga och intresserade av att höra om min upplevelse i Uppsala – allt jag kan säga är att jag ser fram emot att komma tillbaka!

Vi i SP1 är glada över att ha träffat Laoise och är tacksamma för hennes hårda arbete och användbara bidrag till LANDPATHS-programmet. Projektet önskar henne all lycka med sina studier och hoppas att få se henne i Uppsala snartigen!

Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh

Nämdö skärgård – ett nytt biosfärområde?

Portrait of Charles Westerberg
Charles Westerberg, SH

LANDPATHS delprojekt ”Havs- och kustlandskap” fokuserar på konflikthantering i biosfärområden i kust- och havsområden med koppling till UNESCOs program för människa och biosfär (MAB). Forskarna i detta delprojekt studerar hur biosfärområden interagerar med bredare politiska arrangemang på olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer, såsom marin och fysisk planering. Forskare i delprojektet har nyligen valt Nämdö skärgård som ett av områdena för sina fallstudier. Doktoranden Charles Westerberg rapporterar om deras första besök i Nämdö.

Passagerbåt på väg till Nämdö
Båttur från Stavsnäs till Nämdö

Nämdö skärgård, som består av hundratals öar, ligger några timmar från Stockholm och ingår i Värmdö kommun. Cirka 30 av öarna är bebodda, varav Nämdö är den största. Nämdö är högt värderat av både invånare och besökare på grund av sin biologiska och kulturella betydelse. I skärgården finns också flera naturreservat som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, områden med hög biologisk mångfald och exceptionell skönhet.

Ett nytt biosfärområde

I LANDPATHS delprojekt Kust- och havslandskap kommer Nämdö att fungera som en fallstudie i deras förberedelseprocess för ett nytt biosfärområde. Målet är att undersöka hur konflikter kan identifieras och lösas genom föreslagna åtgärder och kompromisser. Dessutom överväger vi att samarbeta med delprojektet Hinder och Möjligheter till Förändring för att genomföra en medborgarminipublik eller jury. Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenhet och få informerad feedback från lokala medborgare.

Besök på Nämdö

Den 25 april reste forskare från båda delprojekten till Stavsnäs och träffade medlemmar från föreningen Nämdö Green Archipelago (NGA). NGA grundades 2020 för att underlätta hållbar landsbygdsutveckling i Nämdö skärgård. De arbetar för närvarande med en pilotstudie för att nominera Nämdö skärgård som UNESCO:s biosfärområde, en process som innebär omfattande kartläggning och samråd med intressenter.

Forskarna lyssnar på det Stina Molander berättar utanför sin gård
Stina Molander, jordbrukare och ägare av Östanviks gård berättar om sin verksamhet och hur hennes kreatur hjälper till att bevara Nämdös och grannöarnas öppna och välmående landskap. Från vänster: Fanny Moeckel (LANDPATHS), Karin Heeroma (NGA), Tim Daw (LANDPATHS), Tomas Kjellqvist (Södertörn university), Stina Molander (Nämdö farmer and owner of Östanviks gård), Ann Aldeheim (NGA).

Kor i stallet på Önstanvik gård
Östanvik gård

 

Efter en naturskön båttur från Stavsnäs anlände vi till Nämdö och fick möjlighet att träffa invånare och besöka lokala mötespunkter och företag. Under dagen fick vi lära oss om några av de utmaningar som Nämdö och dess invånare står inför, t.ex. en minskande och åldrande befolkning, kostnaderna för naturskydd, oro för markägande och begränsade möjligheter till försörjning. Detta är bara några av de frågor som NGA hoppas kunna ta itu med.

Vårt arbete med Nämdö kommer att pågå under hela LANDPATHS-projektet, och vi ser fram emot att följa hur biosfärområdesprocessen kommer att utvecklas.

En person går på en båtbrygga vid Nämdö

© 2024 LANDPATHS

Tema av Anders NorenUpp ↑

Skip to content