Hösten 2024 samlade Nämdöskärgårdens medborgarråd 25 deltagare som under två helger diskuterade prioriteringar för det planerade biosfärområdet. Filmen dokumenterar syftet med medborgarrådet, hur det gick till och samlar röster från deltagare och forskare som undersöker processen.
Författare: Admin (Sida 1 av 2)
LANDPATHS forskare inom delprojektet Urbana landskap och Framtidvisioner diskuterade framtiden för stadsgrönska i södra Uppsala med medborgare och intressenter under en kort workshop i Sävja, södra Uppsala i slutet av november 2024. Utvecklingen av södra Uppsala har varit ett ämne för diskussion och offentligt motstånd efter att kommunen tillkännagav sina planer på att bygga bostäder för 50 000 nya invånare till 2050 i sydöstra Uppsala, som för närvarande bebos av 10 000 personer, och en spårvagnslinje som förbinder stadens sydöstra och sydvästra delar.
Tidigt på morgonen en grå och regnig torsdag i november fylldes caféet på Linnés Sävja av livliga samtal mellan cirka 25 deltagare, däribland medlemmar i lokala friluftsföreningar, personer som arbetar med kultur och utbildning samt representanter från olika intresseorganisationer. Alla hade bjudits in av delprojekten Stadslandskap och Framtidsvisioner inom LANDPATHS till en workshop för att diskutera grönområdenas framtid i södra Uppsala.
Indelade i fem grupper om cirka sex personer vardera hälsade deltagarna på varandra och välkomnades av Lara Tickle, postdoktor i delprojektet urbana landskap. Därefter redogjorde Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala och ledare för delprojektet Urbana landskap, för de senaste vetenskapliga rönen om vikten av grönområden i städer.

Stadsgrönska viktig för människors hälsa, biologisk mångfald och temperaturreglering
I städer sker 57% av all utomhusrekreation i grönområden inom ett avstånd av 2 km från medborgarens hem. Därför är det viktigt med noggrann planering av fördelningen av grönområden. Den positiva effekten på människors hälsa av grönska, t.ex. skogar, har visat sig bero på det visuella utseendet, ljud (t.ex. fågelsång) och till och med dofter. Barn leker mer aktivt och kreativt i skogar jämfört med på lekplatser, där leken är mer tävlingsinriktad.
Även om biologisk mångfald uppmuntras i städernas grönområden är 51% av alla grönområden i städerna fortfarande gräsmattor. Det behövs mer insatser för att öka variationen, särskilt som det nu är känt att både psykiska och fysiska sjukdomar som kronisk inflammation, allergier och depression ökar bland stadsbefolkningen och att grönområden är ett botemedel mot dessa symtom i stadslivet. Mot bakgrund av klimatförändringarna och längre värmeböljor på somrarna är grönområden också avgörande eftersom de ger skugga och sänker den omgivande temperaturen.
Trots att dessa positiva effekter är kända och att det finns strategier för att skapa grönområden i städerna är de ofta inte väl integrerade i praktiken och hållbarhetsdiskussionerna fokuserar alltför ofta på grå element (byggnader) snarare än grönområden.
Utmaningar för södra Uppsala
Efter att ha lyssnat på denna information uppmuntrades deltagarna att fundera över sina egna visioner för södra Uppsala och vilka möjligheter och utmaningar de ser. De skulle även formulera en rubrik som de skulle vilja se i nyheterna år 2050, för att beskriva grönområdena i Uppsala och hur stadslandskapet har förändrats sedan den planerade utvecklingen i södra Uppsala slutfördes.
Med tanke på den pågående heta debatten om den planerade utvecklingen märktes medvetenheten om utmaningar tydligt under diskussionerna. Deltagarna nämnde en önskan om mer långsiktiga perspektiv vid stadsplanering, bättre kunskap bland beslutsfattare, en vilja att granska nuvarande normer och förbättrad integrering av ekologiska, sociala och hållbarhetsaspekter i planeringsfasen samt ökat deltagande bland medborgarna.

En möjlighet för multifunktionalitet
Men möjligheter beskrevs också, till exempel södra Uppsalas närhet till ett etablerat naturreservat (Lunsen) som kan integreras som ett ”odlat grönområde” med hög biologisk mångfald. Även möjligheten att arbeta med naturen för att främja integration i denna stadsdel som har en betydande andel invandrare, en möjlighet för medborgarna att bli aktiva och påverka de beslut som fattas, och en möjlighet att koppla samman kultur och natur och skapa gröna multifunktionella aktivitetsytor nämndes. Deltagarna föreslog imaginära tidningsrubriker för sådana scenarier som löd ”Uppsala lyckades kombinera biologisk mångfald och stadsutveckling”, ”Uppsala kommun omprövar stadsplaneringen”, ”Sydöstra Uppsala – där medborgarna får bestämma” och ”Skogen som en plats för integration”.
Nästa steg
Andra delen av workshopen kommer att äga rum under våren 2025 för att fortsätta utvecklingen av visionerna för området och identifiera möjliga ”frön till förändring” som kan bidra till att möjligheterna blir verklighet.
Vilka värden ska vi prioritera i kommunalt ägda skogar och vilka skogsskötselmetoder kan bäst skapa dessa värden? Detta är frågorna som Voxnadalens medborgarråd hade i uppgift att ta sig an. De kommuner vars skogar diskuterades i denna process var Bollnäs, Ljusdal och Ovanåker.
Den 23 november samlades deltagarna i Voxnadalens medborgarråd en andra gång i Hälsingegård Ol-Anders i Alfta, fyllda av förväntningar och funderingar från träffen två veckor tidigare. Första dagens fokus på ekosystemtjänster hade väckt många tankar och det fanns en iver i rummet att få fortsätta diskussionerna.

Skogsskötsel och förvaltning
Fokus för medborgarrådets andra dag var skogsskötsel och förvaltning. Deltagarna fick lyssna till ansvariga tjänstemän i samtliga tre kommuner vilka redogjorde för hur kommunernas skogsbruk ser ut idag. Intresset var stort och frågorna många. Diskussionerna följdes upp av en genomgång av olika skogsskötselmetoder. Erik Nyberg från Sveaskog berättade om trakthyggesbruk, vi fick höra Annevi Sjöberg från Plockhugget AB beskriva naturnära/hyggesfritt skogsbruk, Anna Jansson från Länsstyrelsen Gävleborg berättade om skydd av natur och Erik Lundh från Bollnäs kommun redogjorde för kommunernas planeringsarbete som ibland inkluderar exploatering av skogsmark.
Överläggningar och slutsatser
Ett stort intresse för skogen som plats för kultur och utbildning återfanns bland deltagarna. Skogen beskrevs som en viktig plats för barn och unga att uppleva och lära sig av.
Att skogsnäringen är viktig för den regionala och nationella ekonomin lyfts av många och resonerandet kring hur detta påverkar andra värden såsom biologisk mångfald var en återkommande diskussion. Skogens roll i ersättningen av fossila produkter och bränslen efterföljdes av funderingar på om det egentligen är en minskad konsumtion som bör stå i fokus. Skogens roll som läkande kraft vid svåra tider i livet var också ett tema bland flera.

Det fanns en nyfikenhet bland deltagarna på alternativa skogsskötselmetoder och presentationen kring naturnära och hyggesfritt skogsbruk gav upphov till stor entusiasm även om det fanns en viss tveksamhet till denna metods möjlighet att generera intäkter. Deltagarna resonerade kring kommunernas roll i att utveckla nya skötselmetoder. Då inkomsten från skogen idag är förhållandevis liten för kommunerna ansågs det rimligt att experimentera med metoder som kan tillgodose flera av de skogliga värden som invånarna värdesätter. Många var också av åsikten att mer av virket från de kommunala skogarna bör användas lokalt även om vissa var tveksamma till att detta skulle bli effektivt då infrastrukturen saknas i dagsläget.
I slutet av dagen fick deltagarna lyfta fram sina viktigaste argument för eller emot de olika skötselmetoderna samt presentera hur de resonerat. Där för att ta emot resultatet fanns ett flertal politiker och tjänstepersoner från de aktuella kommunerna.
Resultatet av processen bearbetas nu och presenteras för alla intresserade i samband med Biosfärområde Voxnadalens årliga Öppet Möte som tar plats under våren 2025.

Forskning om processen
Ett antal LANDPATHS forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet observerade processen och noterade hur det hela fungerade i praktiken. Forskarna är intresserade av att bättre förstå hur denna typ av lokal dialog och medbestämmande kan stödja skapandet och förvaltningen av multifunktionella landskap. Medborgarrådet är en del av forskningsprojektet LANDPATHS som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och försörjer samhället med olika ekosystemtjänster.

Medborgarråd i landskapsplanering
Medborgarråd innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare får höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper om en fråga av allmänt intresse, och diskuterar sedan frågan på djupet. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. I ett medborgarråd väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarrådet har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.
Är du enskild skogsägare och intresserad av att göra annorlunda i din skog? Då ska du fortsätta läsa.
Sveriges familjeskogsbrukare är med och formar landskapet. Nu erbjuder Voxnadalens biosfärområde i samarbete med LANDPATHS forskare i delprojekt framtidsvisioner och delprojekt skogslandskap en unik möjlighet till gemensamt kunskapande och kapacitetsbyggande för ett variationsrikt, naturnära och lönsamt familjeskogsbruk över generationer.
Genom en serie fristående exkursioner i 10 delar (se program nedan) möjliggörs ett neutralt forum för utforskande samtal och nytänkande mellan enskilda skogsägare och expertis från forskning och praktik. Förankrade i lokala utmaningar och möjligheter möts vi ute i Hälsinglands familjeägda skogar.
Exkursionerna ingår i projektet ”Nyskapande skogsbruk, från landskapsnivå till fastighets- och åtgärdsnivå”. Projektägare är Biosfärområde Voxnadalen och exkursionerna genomförs i samarbete med Sara Holmgren och Neil Powell i LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation samt Voxkedjan Ek För. Projektet finansieras av Europeiska unionen.
Exkursionsvärdar sökes
Kan du tänka dig att erbjuda värdskap för en exkursion på din skogsfastighet? Om ja, ser vi fram emot just din intresseanmälan. För mer information, besök biosfärområdets hemsida eller kontakta projektledare Hanna Alfredsson (Tfn. 0271 – 574 24, E-post. hanna.alfredsson@voxnadalen.org). Programmet för exkursionsserien hittar du i dokumentet nedan.
Biologisk mångfald – variationen av arter, gener och ekosystem – är avgörande för allt liv på jorden och det inkluderar oss människor. Forskningen visar att en miljon arter är utrotningshotade globalt på grund av mänsklig aktivitet, vilket också påverkar Sverige. Under sommaren har flera debattartiklar publicerats i svenska tidningar om relationen mellan utveckling och miljö, artiklar som LANDPATHS professor Tuija Hilding Rydevik bidragit till.
Skydd av natur och utveckling sätts emot varandra
I maj skrev en grupp företrädare för Moderaterna i en artikel på DN Debatt, att skyddet av ’vanliga arter’ ofta prioriteras framför utveckling, vilket de anser kräver politiska förändringar. Enligt deras idéprogram ska miljöpolitiken ha människan och dess behov av naturresurser och utveckling i fokus även om det kan kräva kompromisser som påverkar rödlistade arter negativt. De föreslår bland annat att markägare i skogs- och jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska få större frihet över hur marken används. Artikeln ifrågasätter också nedgången av biologisk mångfald generellt.
Motreaktioner
Moderaternas debattartikel ledde till en rad motreaktioner och artiklar i den svenska pressen. Tuija Hilding Rydevik som är professor emerita vid SLUs Centrum för biologisk mångfald och ledare av LANDPATHS delprojekt Jordbrukslandskap, är en av författarna på de två tidningsartiklar som publicerades som respons på Moderaternas inlägg.
”Reaktionen från min sida var tydlig. Hur okunniga författarna av artikeln måste vara om mänsklighetens beroende av biologisk mångfald. Och okunniga om hoten och att konsekvenserna ytterst drabbar oss och våra samhällen. Att bevara och gynna biologisk mångfald är att ha människans behov i åtanke – idag och imorgon. Den andra reaktionen är väl att det är bra att få deras ståndpunkter så tydligt utskrivna så de går att bemöta”. Tuija Hilding Rydevik
Forskare varna för polarisering mellan människan och natur
Den första responsen publicerades som en debattartikel i Altinget Miljö och Energi i juni 2024 och skrevs av drygt 20 forskare och som kritiserar Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö. Enligt forskarna skapar denna missuppfattning en farlig polarisering mellan människan och naturen. Forskarna understryker att biologisk mångfald är avgörande för mänsklig överlevnad och våra ekonomier. De varnar för att rödlisteindexet visar på en accelererande förlust av arter globalt, vilket är ett tydligt tecken på ekosystemens ohälsa. Forskarna betonar att hela värdet av biologisk mångfald är svårt att korrekt beräkna i monetära termer. Vi har redan en planet dominerad av mänsklig aktivitet och detta är ett akut hot mot ekosystemtjänster som mat, rent vatten, skydd mot sjukdomar och klimatkatastrofer.

Förslag att ta fram ett naturpolitisk ramverk
En uppföljning på denna debattartikel kom sedan i juli 2024 i Göteborgsposten. Här varnar ett femtiotal forskare och representanter från civilsamhället för att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot mänsklighetens framtid, i nivå med klimatförändringarna. Författarna uppmanar till att införa ett så kallat naturpolitiskt ramverk, liknande det klimatpolitiska, för att stoppa och vända förlusten av arter och livsmiljöer. De föreslår införandet av en naturlag, ett naturpolitiskt mål och ett naturpolitiskt råd.
Naturkrisen kräver samhällsomställning
Artikeln kritiserar neddragningar i naturvårdsbudgeten och minskande stöd för att näringar som jordbruk och skogsbruk ska bli hållbara. För att hantera naturkrisen krävs en samhällsomställning där alla sektorer måste bidra. Natur- och klimatkrisen är nära kopplade, och lösningar på den ena måste också ta hänsyn till den andra. Genom att inrätta ett naturpolitiskt ramverk med konkreta mål och resurser, föreslår skribenterna, kan Sverige ta ett ledarskap i att vända trenden och säkerställa en hållbar framtid. Regeringen och riksdagen uppmanas att omedelbart agera och implementera detta förslag för att skydda naturen och därmed mänsklighetens framtid.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
50% av de drygt 4700 rödlistade arterna förekommer i odlingslandskapet. Odlingslandskapet är den mest viktiga miljön för ungefär en tredjedel av de rödlistade arterna. Hoten mot växterna beror främst på förändrad användning av marken som leder till t ex igenväxning, ökad näringsbelastning, minskad hävd (t ex minskat bete och slåtter), klimatförändringar och minskad konnektivitet för växter och djurs behov (fragmentering). Jordbruket behöver de ekosystemtjänster som naturen bidrar med i form av pollinering från insekter, bidrag till en gynnsam markstruktur för odling, bekämpning av skadeinsekter genom de naturligt förekommande fienderna mfl. Därför ar det av vikt att de 64 miljarder som utgör bidrag och ersättningar till Sveriges lantbrukare genom EUs gemensamma jordbrukspolitik gör så stor nytta som möjligt för såväl lantbrukarnas produktion som biologisk mångfald i odlingslandskapet. Denna fråga studerar vi i delprojekt Jordbrukslandskap i LANDPATHS.
I juni 2024 bidrog LANDPATHS-forskare till konferenserna NESS och POLLEN genom att presentera sin forskning och att arrangera workshops och paneldiskussioner. Vi sammanfattar här hur dessa aktiviteter har uppmuntrat till diskussion om multifunktionell landskapsstyrning i Norden.
LANDPATHS på Nordic Environmental Social Science Conference
Den 16:e Nordic Environmental Social Science konferensen (NESS) hölls i Åbo, Finland i början av juni 2024. Vid årets upplaga av den återkommande konferensen diskuterade forskare inom bland annat miljö- och samhällsvetenskap olika aspekter kring det centrala ämnet ”Co-creation for sustainability”. LANDPATHS-forskare skickade in manuskript till två av de 28 olika workshopparna på NESS och var medarrangörer till totalt tre workshoppar. De inlämnade manuskripten listas nedan och kommer att skickas till vetenskapliga tidskrifter för publicering under de kommande månaderna.
- Blicharska G et al.: Landscape multifunctionality as a pillar of biodiversity governance? Insights from Sweden.
- Westerberg C, Tafon R, Gilek M: Navigating conflict and exclusion in conservation and sustainability governance of the Nämdö archipelago, Sweden
- Öhman F, Karlsson M: Promoting multifunctional landscapes – a policy coherence analysis
- Tickle L, Hedblom, M: Doing Multifunctionality in Urban Woodlands: How Bottom-Up Initiatives are Negotiated and Resisted in Urban Governance
- Lundberg-Felten J, Kristensson D, Karlsson M: Who cares about fungal diversity? Exploring the voice of mushrooms among individual private forest owners in Sweden
Utöver LANDPATHS egen NESS-workshop om multifunktionell landskapsstyrning (se nedan), arrangerades en workshop om effekterna av deliberativa medborgarberedningar på miljöstyrning och attityder av bland andra Tim Daw och Fanny Möckel , och Sara Holmgren var medarrangör till en workshop med titeln ”Story telling as, and for, sustainable thinking”.

Workshop om multifunktionell styrning för biologisk mångfald
LANDPATHS-forskarna Michael Gilek, Mikael Karlsson och Neil Powell organiserade en workshop på NESS om multifunktionell styrning för biologisk mångfald. Artiklar presenterades om hur man kan se framtidens natur i Europa och, mer specifikt, om transformativa initiativ för återställande av biologisk mångfald i relation till blomsterlökindustrin på landsbygden i Nederländerna.
Andra bidrag till workshopen handlade om att utforska koncept i samband med multifunktionella landskap, till exempel socialt lärande i skogsbruk med flera användningsområden, områdesneutralitet i stadsplanering och implementeringsprocessen för skyddade områden i havs- och kustområden. Det sistnämnda bidraget presenterades av Charles Westerberg, doktorand i delprojektet Havs- och kustlandskap. De flesta av de presenterade artiklarna var kvalitativa studier. En kvantitativ studie presenterades dock som utvärderade acceptansen för bevarandepolicyer.
Frida Öhman, doktorand i LANDPATHS delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner, presenterade ett nyutvecklat ramverk för politisk samstämmighet för multifunktionell landskapsstyrning. LANDPATHS översiktsartikel om multifunktionella landskap, ledd av LANDPATHS programledare Malgorzata Blicharska och av många LANDPATHS-kollegor som medförfattare, presenterades också. Deltagarna i workshopen hade givande diskussioner om landskapsansatser, metoder och institutionella utmaningar för att begränsa förlusten av biologisk mångfald.
Mot en rättvis och pluralistisk framtid
Bara en vecka efter NESS-konferensen ägde Political Ecology Network konferensen POLLEN 2024 rum i Lund under temat ”Towards Just and Plural Futures”. På konferensen diskuterade LANDPATHS doktorand Fanny Möckel LANDPATHS arbete i samarbete med olika biosfärområden i Sverige i en panel bestående av transdisciplinära forskare som arbetar med biosfärområden och politiska ekologer. Med utgångspunkt i frågan ”Hur kan biosfärområden vara platser för miljörättvisa?” utforskade panelen biosfärområdenas potential som platser som tar upp frågor om miljörättvisa. Deltagarna i panelen delade med sig av både empiriska och teoretiska insikter i sitt arbete. De tog upp olika sätt på hur biosfärområden kan vara platser som möjliggör rättvis omställning mot en mer hållbar framtid, och hur sådana processer kan se ut.
Inom LANDPATHS-programmet genomförs studier i Voxnadalen, ett etablerat biosfär område, och Nämdö Skärgård, ett biosfärområde under etablering. Under hösten 2024 kommer LANDPATHS-forskare tillsammans med lokala biosfärområden att organisera deliberativa mini-medborgarberedningar.
LANDPATHS delprojekt Fjällandskap ägnar sig åt en litteraturstudie om svenska statens försök att skapa multifunktionella fjällandskap. Utgångspunkten är fjällmiljömålet som betonar att ett betespräglat fjällandskap är beroende av renen som i sin tur är beroende av vinterbetet i skogslandet. Nedan berättar forskaren Stefan Sandström (SLU) vad de har lärt sig om statens agerande genom att blicka tillbaka i historien.
Reglering av motsatta intressen genom lagstiftning
Preliminära resultat av litteraturstudien visar att svenska staten sedan länge brottats med frågan om planeringen av olika markanspråk och intressen på landskapsnivå. Lösningen på landskapsplaneringen har oftast skett genom att ny lagstiftning genomförts. Dels skulle detta lösa intressekonflikter mellan olika markanvändarintressen, dels motverka oönskade konsekvenser av tidigare beslut. Det finns exempel på sådan lagstiftning som är mer än 100 år gammal. Renbeteslagen infördes 1886, samtidigt som införandet av den privata markägarrätten i form av avvittring och laga skifte var i sin slutfas. Renbeteslagen skulle ha varit det verktyg som reglerade de då motstående intressena renskötsel och jordbruk, men så blev inte fallet. Därefter har staten fortsatt försökt jämka dessa motstående intressen samtidigt som nya intressen tillkommit allt eftersom.
Komplexitet av intressen och statlig organisation försvårar landskapsplanering
Tidiga försök att skapa multifunktionella landskap har utgått från olika strategier. Ibland har man ansett att olika intressen kan samexistera, ibland att vissa intressen kan tåla ett visst mått av intrång/inskränkning, ibland att markanvändarintressena kan separeras i tid och rum. Till en början var markanvändarintressena få och överblickbara. Men allt eftersom tiden har gått har intressena blivit fler och svårare att överblicka.

Samtidigt har hållbarhetsaspekterna genomgående visat en negativ trend, inte minst vad gäller biologisk mångfald, vilket staten delvis försökt motverka genom att sedan 1964 inrätta naturreservat.

Ett hinder för den statliga landskapsplaneringen är att den sedan länge är uppdelad i sektorer där olika myndigheter behandlar sina egna ämnen separat i så kallade ”stuprör”. Därmed blir det svårt att överblicka de kumulativa effekter som uppstår när många intressen verkar inom samma landskap.
Bestående konflikter i fjällandskap har blivit juridisk fråga
Den ursprungliga forskningsfrågan i projektet har idag blivit en juridisk fråga. För fjällområdet handlar det om jakt- och fiskerättigheter som för närvarande behandlas i den statliga Renmarksutredningen. Här ställs jaktintresset mot renskötselintresset vilket även fått en politisk dimension där olika partier tagit tydlig ställning i frågan. I skogslandet har å andra sidan nyligen en markkonflikt blossat upp där markägare mellan Boden och Luleå ifrågasätter att renskötselrätten gäller på deras fastigheter och att renbete ska förbjudas. Båda dessa konflikter har tydliga anor från konflikter som skulle lösas i och med den första renbeteslagen från 1886.
Stabbyskogen ligger cirka 3 km väster om Uppsala stadskärna. Området består av bergsknallar täckta av blandskog med barr- och lövträd samt gräsmarker som används för fårbete. Stabbyskogen är en populär plats för rekreation hos de som bor i närheten. I år blev Stabbyskogen scenen för ett studentprojekt inom landskapsarkitektur. Lara Tickle från LANDPATHS delprojekt “Stadslandskap” har varit med och studerat hur studenternas projekt främjar mångfunktionalitet i urbana skogslandskap. Här berättar hon hur det var.
Lärande genom samverkan
I LANDPATHS delprojekt Stadslandskap har vi haft möjlighet att följa och studera det årliga samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala kommun. Varje år väljs ett grönområde inom kommunen ut för att studenter ska gestalta och revitalisera det som en del av SLU:s landskapsarkitektkurs ”Gestaltning genom Förvaltning”. Studenterna som har lärt sig olika teorier och metoder, bland annat multifunktionalitet i förvaltningen av urbana grönområden, fick år 2023 ett stort område av Stabbyskogen att jobba med för att tillämpa sina idéer. Här kunde studenterna arbeta kreativt med nya teorier på ett bottom-up sätt i en samarbets- och samlärandemiljö med anställda på kommunen. Det vill säga, starta med ”görandet” och inte som så ofta är med policy och planer.


Projektet ses som en möjlighet för utbyte av lärande och kompetens mellan universitetet och kommunen. Det underlättas av den kreativa miljön, utrymmet för experiment och den bottom-up-arbetsstruktur som leds av studenterna. Under årens lopp har studenterna lärt sig att arbeta praktiskt, och i gengäld har kommunen fått nya strategier och metoder för att förstå och förvalta urbana grönområden. För närvarande diskuteras idén att tillämpa denna kooperativa modell i andra svenska kommuner som är intresserade av att involvera fler landskapsarkitekter i förvaltningen av sina urbana grönområden.
Förvaltning av urbana skogslandskap
Stadsnära skogsområden liknar skogar i sin struktur och är nav för en rik biologisk mångfald i stadsområden. De är mycket populära platser för lokalbefolkningen och används på olika sätt, särskilt för hälsa, rekreation och utbildning. Barn från närliggande skolor leker ofta bland träd och grönska, bredvid joggare som springer längs upptrampade stigar och andra som njuter av en daglig promenad i en varierad och naturlig miljö som gynnar deras mentala hälsa. Studenterna beaktade alla dessa intressenter och den biologiska mångfalden. Sist nämnda inkluderades på flera sätt: Till exempel bestod kommunens tidigare praxis av att ta bort död material ur skogen, men studenterna inspirerade till idén att arbeta med dessa lokala material. Död ved och andra material anses vara en primär indikator på biologisk mångfald i ett skogsekosystem som hyser och försörjer många arter och har därför blivit ett populärt material för att arbeta med biologisk mångfald i design.
Inspirerade av studenterna strävar de kommunala skogsarbetarna nu efter att lämna material som stockar, löv, grenar och annat ’skräp’ i prydliga arrangemang varhelst de har arbetat. Studenterna använde och arrangerade dessa material för att tillverka bänkar, lekplatser för barn, häckar för att framhäva en plats eller till och med väva lokala växter till en labyrint för barn att leka i. Kommunens arbetare uppmuntrades också att använda sina kunskaper på andra sätt. En person som var särskilt skicklig med motorsåg gjorde till exempel träskulpturer för att framhäva särdrag och arter i ett område.

Bild: Lara Tickle.
”Multifunktionellt görande”
Under det gemensamma arbetet kunde vi observera hur människor tillämpar principer för multifunktionalitet och naturbaserat tänkande, eller som en föreläsare på universitetet säger ”naturbaserat görande”, i praktiken. Studenterna strävade ofta efter att lyfta vissa funktioner ur det landskap som de arbetade med. De hade redan noggrant tittat på området innan veckan då de skulle genomföra sin design. Efter att de hade utarbetat planer som presenterades för kommunen valdes en idé ut som huvudöversikt. Arbetet gav dock fortfarande stor frihet att pröva andra idéer på plats. Samskapandeprocessen öppnade upp nya utrymmen och stigar genom skogen och fräschade upp gamla utrymmen. De röjde igenväxta stigar och använde träflis från lokala vägar för att skapa enkla promenad- och joggingstråk. Historiska platser lyftes fram ur landskapet genom att man rensade bort igenväxt vegetation och placerade ut bänkar i närheten. Dessutom gjordes häckar av löv och kvistar som bildade livsmiljöer för insekter.

Utvärdering och reflektion över processen
Efter en intensiv arbetsvecka i Stabbyskogen presenterade studenterna sitt arbete för allmänheten som vid en guidad tur under ett vernissage-evenemang. Varje grupp presenterade det arbete de hade gjort och avsikten med sina idéer och sin design, vem de var avsedda för och vilka kvaliteter de försökte lyfta fram och stödja i skogsområdet. Dessutom betonade avdelningschefer och andra högre tjänstemän från kommunen under sina presentationer att projektet var ett framgångsrikt samarbete mellan de två institutionerna.
I fokusgruppsmöten som arrangerades av LANDPATHS delprojekt urbana landskap nämnde studenterna att det finns väldigt många funktioner som måste uppfyllas av urbana grönområden, särskilt jämfört med andra stadsområden. De förstår de utmaningar och svårigheter som de kan ställas inför i sitt arbete, även om det här projektet fortfarande hade en mycket positiv atmosfär kring sig. Engagemanget från de lokala användarna av skogsområdet var stort och de sociala värdena lyftes fram i Stabbyskogen. Man lyfte också fram vikten av att hålla områden som detta tillgängliga för människor i staden, eftersom sådana miljöer fyller många viktiga roller. Trots detta utsätts de urbana grönområdena för stora påfrestningar. I slutet av det årliga samarbetet reflekterade studenterna över detta genom bildövningar och dialog. De betonade att grönområden är viktiga, men samtidigt som de fortsätter att minska måste de också fylla ett växande antal funktioner som ibland är motstridiga.

I november 2023 samlades LANDPATHS-teamet för en tvådagars workshop på Häverö Kursgård nära Hallstavik. Detta var en chans att dela med oss av och reflektera över vad vi har lärt oss hittills och planera nästa steg i forskningen. I ett så stort program som LANDPATHS är den här typen av möten avgörande för att säkerställa samstämmighet och samproduktion inom och mellan de nio delprojekten.
När den första snön föll på vintern samlades hela LANDPATHS-teamet på den vackra kursgården öster om Uppsala. Vi träffas regelbundet för att diskutera vårt arbete, men det här två-dagars möte ägde rum längre ifrån våra vanliga arbetsplatser. Det gav oss möjlighet att gå in i diskussioner på djupet och lära känna varandra ännu bättre i en avslappnad miljö.

Agendan var fullspäckad med punkter att diskutera och började med att uppdatera varandra om arbetet i vart och ett av delprojekten. Under denna viktiga programpunkten fanns det mycket att rapportera, eftersom alla delprojekt har genomfört intervjuer eller workshops i sitt respektive landskap under de senaste månaderna (läs mer om workshopen i skogslandskapet här).

Inför presentationen av vårt arbete i en workshop om ”Collaborative Multifunctional Governance for Biodiversity” vid den kommande konferensen Nordic Environmental Social Science i Finland, ägnade vi också tid åt att belysa vår förståelse av multifunktionella landskap i Sverige. Detta inkluderade reflektioner om hur de människor vi har talat med i våra delprojekt tolkar multifunktionalitet i ett landskapssammanhang, och vilka andra tillvägagångssätt och termer de använder i sitt dagliga arbete.

Att träffas under en längre tid gjorde det också möjligt att planera nästa steg i vårt arbete och lära känna varandra ännu bättre. I ett kreativt teambuilding aktivitet gjorde vi en ”landskapsvandring”, inspirerade av utbildningsmaterial som tagits fram tillsammans med den europeiska landskapskonventionen. Vår utmaning var att skapa och presentera ett konstverk som fångade våra upplevelser av multifunktionalitet i det lokala området kring kursgården. Alla fem grupper hade använt olika material eller ljud som de samlat in under sina promenader och kombinerat dessa på ett kreativt sätt med skrivna dikter eller satt upp materialet som installationer. Vi var imponerade av idérikedomen och mångfalden av de olika budskap som konstverken förmedlade.



Vi hade också nöjet att lära oss mer om Marta Kubackas arbete, en gästforskare från Adam Mickiewicz University i Polen. Marta höll en presentation om sin forskning om landskapets mångfald och hur mångfalden hänger samman med tillhandahållandet av kulturella ekosystemtjänster.

Vi säger stort tack till Ingrid på Häverö Kursgård för att vi fick hålla vårt möte på en så mysig och välkomnande plats.
Medborgarengagemang och politisk samstämmighet för en hållbar omställning
Frida Öhman och Fanny Möckel presenterade sin forskning inom Landpaths vid konferensen Beyond Crisis/Beyond normal som arrangerades av Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim i september 2023. Konferensdeltagarna, främst forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, utforskade aspekter av hållbarhet såsom rättvis omställning och avvägningar mellan vardagsliv, politik, teknik, konst och innovation genom ett brett spektrum av disciplinära och tvärvetenskapliga perspektiv. Huvudtalare var Kirsten Jenkins från University of Edinburgh i Storbritannien, Stuart Capstick från Cardiff University i Wales och Ferne Edwards från University of Surrey i Storbritannien. Konferensen bestod av ett tjugotal olika sessioner.

Medborgarengagemang i landskapsstyrningsprocesser
Fanny, som är doktorand vid Uppsala universitet och arbetar i Landpaths delprojekt ”Hinder och möjligheter till förändring”, presenterade sitt arbete i sessionen ”Building capacity for climate adaptation through involving citizens”. I sin presentation tog hon upp värdet av medborgarengagemang i deliberation och hur ett sådant tillvägagångssätt kan komplettera redan befintliga och vanligare processer för intressentengagemang. Hon lyfte fram medborgardialog som ett meningsfullt sätt att engagera medborgarna i bredare landskapsstyrningsprocesser. Presentationen avslutades med en beskrivning av hennes planerade fallstudie inom Landpaths. Publiken visade stort intresse för metoden? medborgardialog och var nyfikna att se hur detkommer att implementeras i fallstudierna inom Landpaths.
Ett analytiskt ramverk för att kartlägga politisk samstämmighet
Frida, som också är doktorand vid Uppsala universitet, arbetar i Landpaths delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner. Hon presenterade sitt arbete, att analysera förutsättningar för multifunktionella landskap i det institutionella systemet i sessionen ”Markanvändningsutmaningar”. Frida presenterade ett analytiskt ramverk baserat på den europeiska landskapskonventionen som verktyg för att vidare kunna analysera huruvida olika regelverk och lagar såsom Miljöbalken och Plan- och byggnadslagen är samstämmiga eller inte gällande markanvändning. Deltagarna deltog i den efterföljande diskussionen med kommentarer om politisk samstämmighet och landskapsstrategier och visade också stort intresse för forskningsämnet.
Ämnen kopplade till forskning inom Landpaths
Övriga sessioner på konferensen handlade bland annat om geografiska perspektiv, rättvis och hållbar omställning och omställning i spänning. Alla sessioner inbjöd till nätverkande och Fanny och Frida fick chansen att diskutera aktuella frågor med många andra forskare. Många aspekter var relaterade till Landpaths arbete. Exempelvis hur man kan se över och införa en rättvis och välfungerande miljö- och klimatpolitik samtidigt som det behöver göras med ett kort tidsperspektiv. På en annan session diskuterades det hur allmänheten kan involveras i övergångsperioder mot en mer hållbar framtid. Budskapet från samtliga sessioner var att samhällesaspekter som politisk acceptans och allmänhetens engagemang är mycket relevanta vid övergången till ett mer hållbart samhälle.

Nätverksbyggande och erfarenhetsbaserad workshop
Förutom de mer formella sessionerna anordnades flera poster- och workshop-sessioner som bjöd in till interaktion med deltagare från hela Europa och andra delar av världen. Frida och Fanny fick ett produktivt utbyte av forskningsfrågor och idéer över olika geografiska kontexter. De två doktoranderna deltog också i en workshop med fokus på kartläggning av en plats genom känslor (”mapping”). Efter en kort presentation av verktyget och övningen som var att skapa en mental karta över en upplevd plats tog gruppen en promenad till en närliggande park.. Deltagarna ombads att först uppleva parken medan de gick runt i tystnad. I det andra steget ritade de en karta över sina upplevelser med slutna ögon för att fånga känslan av platsen. I en gruppdiskussion diskuterade de slutligen hur ett sådant verktyg kan stödja planeringen av specifika platser i tider av förändring.

Tågresa genom fjällandskap
Att åka hem från konferensen med tåg genom det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo gav Frida och Fanny chansen att smälta all kunskap och inspiration som de fått under konferensen.
