LANDPATHS-forskarna Tuija Hilding-Rydevik och Johanna Tangnäs (båda från SLU Centrum för biologisk mångfald och delprojekt jordbrukslandskap) presenterade sin artikel ”Problem representations of farming and biodiversity in the Swedish implementation of EUs Common Agricultural Policy (CAP) 2023-2027” vid den årliga konferensen för Statsvetenskapliga förbundet i Sverige, 2-4 oktober, Umeå.
Johanna Tangnäs diskuterar LANDPATHS-artikeln med forskaren Elsa Reimersson, ordförande för sessionen om miljöpolitik
Vid konferensen deltog ca 150 forskare, främst statsvetare, med syftet att presentera och få synpunkter på såväl färdiga som tidiga utkast av forskningsartiklar och doktorsavhandlingar. Formatet var indelning i ett tema man följde under alla tre dagarna och där presentationerna följdes av gott med tid för utsedda granskare att lägga fram sina frågor och förslag till förbättringar. Allt i kollegial och konstruktiv anda.
En diskussion inom temat miljöpolitik
LANDPATHS-artikeln som presenterades under temasessionerna Environmental politics analyserar Sveriges strategiska plan dvs den plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik i Sverige. Planen omfattar bidrag och ersättningar på drygt 60 miljarder kronor till Sveriges lantbrukare. Analysen använder sig av ett teoretiskt ramverk som underlättar att se hur problemen i en politik realiseras. Dvs det är själva förslagen till handling (i vårt fall förslagen till bidrag och ersättningar) som med detta ramverks ses som problemdefinitionen. Inte det som sägs vara problemet. Med detta som grund kan sedan slutsatser dras om:
vilka effekter detta har på hur vi talar om ett politikproblem (vilket påverkar vilka lösningar vi ser som möjliga);
vilka positioner för olika aktörer som möjliggörs (t ex vilken roll som lantbrukare ges); och
vad de praktiska konsekvenserna blir för t ex arbetet med multifunktionalitet och biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Vår preliminär slutsats är att vi ser, som i tidigare forskning, att det finns utmaningar med hur lantbrukare och deras perspektiv och omständigheter beskrivs och hanteras inom ramen för EUs jordbrukspolitik. I relation till både produktion och biologisk mångfald.
Konferensen ägde rum i Humanisthuset på Umeå universitet
Vi kommer dock fortsätta att utforska effekterna av dessa svårigheter samt möjligheter i fortsatta intervjuer med jordbrukare, länsstyrelser, intresseorganisationer med flera i Härjedalen och Uppland. Vidare kommer framtidsscenarier med olika aktörer att hållas inom ramen för LANDPATHS-programmet.
För mer information, kontakta Tuija Hilding-Rydevik, ledare för delprojekt jordbrukslandskap.
Biologisk mångfald – variationen av arter, gener och ekosystem – är avgörande för allt liv på jorden och det inkluderar oss människor. Forskningen visar att en miljon arter är utrotningshotade globalt på grund av mänsklig aktivitet, vilket också påverkar Sverige. Under sommaren har flera debattartiklar publicerats i svenska tidningar om relationen mellan utveckling och miljö, artiklar som LANDPATHS professor Tuija Hilding Rydevik bidragit till.
Skydd av natur och utveckling sätts emot varandra
I maj skrev en grupp företrädare för Moderaterna i en artikel på DN Debatt, att skyddet av ’vanliga arter’ ofta prioriteras framför utveckling, vilket de anser kräver politiska förändringar. Enligt deras idéprogram ska miljöpolitiken ha människan och dess behov av naturresurser och utveckling i fokus även om det kan kräva kompromisser som påverkar rödlistade arter negativt. De föreslår bland annat att markägare i skogs- och jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska få större frihet över hur marken används. Artikeln ifrågasätter också nedgången av biologisk mångfald generellt.
Motreaktioner
Moderaternas debattartikel ledde till en rad motreaktioner och artiklar i den svenska pressen. Tuija Hilding Rydevik som är professor emerita vid SLUs Centrum för biologisk mångfald och ledare av LANDPATHS delprojekt Jordbrukslandskap, är en av författarna på de två tidningsartiklar som publicerades som respons på Moderaternas inlägg.
”Reaktionen från min sida var tydlig. Hur okunniga författarna av artikeln måste vara om mänsklighetens beroende av biologisk mångfald. Och okunniga om hoten och att konsekvenserna ytterst drabbar oss och våra samhällen. Att bevara och gynna biologisk mångfald är att ha människans behov i åtanke – idag och imorgon. Den andra reaktionen är väl att det är bra att få deras ståndpunkter så tydligt utskrivna så de går att bemöta”. Tuija Hilding Rydevik
Forskare varna för polarisering mellan människan och natur
Den första responsen publicerades som en debattartikel i Altinget Miljö och Energi i juni 2024 och skrevs av drygt 20 forskare och som kritiserar Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö. Enligt forskarna skapar denna missuppfattning en farlig polarisering mellan människan och naturen. Forskarna understryker att biologisk mångfald är avgörande för mänsklig överlevnad och våra ekonomier. De varnar för att rödlisteindexet visar på en accelererande förlust av arter globalt, vilket är ett tydligt tecken på ekosystemens ohälsa. Forskarna betonar att hela värdet av biologisk mångfald är svårt att korrekt beräkna i monetära termer. Vi har redan en planet dominerad av mänsklig aktivitet och detta är ett akut hot mot ekosystemtjänster som mat, rent vatten, skydd mot sjukdomar och klimatkatastrofer.
Kornsparven förekommer i jordbrukslandskapet men är starkt hotade i Sverige genom intensifierat jordbruk och användning av bekämpningsmedel. Picture credit: MandrillArt pixabay
Förslag att ta fram ett naturpolitisk ramverk
En uppföljning på denna debattartikel kom sedan i juli 2024 i Göteborgsposten. Här varnar ett femtiotal forskare och representanter från civilsamhället för att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot mänsklighetens framtid, i nivå med klimatförändringarna. Författarna uppmanar till att införa ett så kallat naturpolitiskt ramverk, liknande det klimatpolitiska, för att stoppa och vända förlusten av arter och livsmiljöer. De föreslår införandet av en naturlag, ett naturpolitiskt mål och ett naturpolitiskt råd.
Naturkrisen kräver samhällsomställning
Artikeln kritiserar neddragningar i naturvårdsbudgeten och minskande stöd för att näringar som jordbruk och skogsbruk ska bli hållbara. För att hantera naturkrisen krävs en samhällsomställning där alla sektorer måste bidra. Natur- och klimatkrisen är nära kopplade, och lösningar på den ena måste också ta hänsyn till den andra. Genom att inrätta ett naturpolitiskt ramverk med konkreta mål och resurser, föreslår skribenterna, kan Sverige ta ett ledarskap i att vända trenden och säkerställa en hållbar framtid. Regeringen och riksdagen uppmanas att omedelbart agera och implementera detta förslag för att skydda naturen och därmed mänsklighetens framtid.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
50% av de drygt 4700 rödlistade arterna förekommer i odlingslandskapet. Odlingslandskapet är den mest viktiga miljön för ungefär en tredjedel av de rödlistade arterna. Hoten mot växterna beror främst på förändrad användning av marken som leder till t ex igenväxning, ökad näringsbelastning, minskad hävd (t ex minskat bete och slåtter), klimatförändringar och minskad konnektivitet för växter och djurs behov (fragmentering). Jordbruket behöver de ekosystemtjänster som naturen bidrar med i form av pollinering från insekter, bidrag till en gynnsam markstruktur för odling, bekämpning av skadeinsekter genom de naturligt förekommande fienderna mfl. Därför ar det av vikt att de 64 miljarder som utgör bidrag och ersättningar till Sveriges lantbrukare genom EUs gemensamma jordbrukspolitik gör så stor nytta som möjligt för såväl lantbrukarnas produktion som biologisk mångfald i odlingslandskapet. Denna fråga studerar vi i delprojekt Jordbrukslandskap i LANDPATHS.
Det koordinerande delprojektet (SP1) inom LANDPATHS välkomnade i somras Laoise Ní Mharcaigh, tredje årets Bachelor student i ”Sustainability with Social Sciences, Policy and Law” vid University College Dublin (UCD), Irland, för att bidra till en genomgång av akademisk litteratur om hinder och möjligheter för multifunktionella landskap med rik biologisk mångfald i Sverige.
LANDPATHS lockar student från Dublin till praktikplats
Laoises särskilda intresse för bevarande av biologisk mångfald, miljöutbildning och medborgarforskning samt hennes koppling till Sverige (hon har familj på Gotland), gjorde att hon hittade forskningsprogrammet LANDPATHS. Efter att ha fått ett akademiskt stipendium från UCD:s Ad Astra Academy för att täcka kostnaderna för sin resa och vistelse i Sverige, tog Laoise proaktivt kontakt med LANDPATHS projektkoordinator Malgorzata (Gosia) Blicharska för att undersöka möjligheten till att bidra till programmet genom en praktik.
Min uppgift var att läsa och granska en uppsättning akademiska artiklar gällande olika aspekter av multifunktionella landskap i Sverige. Jag började granska artiklarna i början av juli och plockade ut relevant information för arbetet i LANDPATHS.
Laoise i Geocentrum vid Uppsala Universitet
Hinder och möjligheter för multifunktionalitet rapporterade i akademisk litteratur
Jayne Glass, forskare i LANDPATHS-teamet, stöttade Laoise genom regelbundna råd och diskussioner. När Laoise kom till Uppsala i början av augusti fortsatte hon sitt arbete vid institutionen för geovetenskaper och identifierade de potentiella hinder och möjligheter för multifunktionalitet som var uppenbara i de artiklar hon granskat. Hon presenterade och diskuterade sedan sitt arbete med Gosia och Jayne, för att identifiera återkommande teman och bidra till det kommande arbete med multifunktionalitet i LANDPATHS.
Vi frågade Laoise vad hon hade lärt sig om multifunktionella landskap genom sitt arbete.
Under hela min utbildning har jag främst fokuserat på klimaträttvisa och miljöstyrning. Jag har inte stött på konceptet multifunktionalitet annat än i enmodul på min utbildning om markanvändning och dess miljöpåverkan. Men eftersom jag kommer från landsbygden har jag alltid varit medveten om landskapets förmåga att tillhandahålla flera funktioner, till exempel när det gäller de ekologiska, kulturella och ekonomiska värdena från jordbruksmark. Därför tyckte jag att möjligheten att fördjupa mig i artiklar som bygger på multifunktionalitet i det svenska landskapet var oerhört insiktsfull. Framför allt var betydelsen av skogar som multifunktionella landskap och de olika roller som de spelar i Sverige särskilt intressant, eftersom det är något som inte är lika framträdande i det irländska landskapet.
Potential för ökat offentligt engagemang i svensk landskapspolitik?
Flera av de artiklar som Laoise granskade hänvisade till vikten av att engagera intressenter och medborgare i beslutsfattandet om multifunktionella landskap. Detta väckte frågan hos Laoise i vilken utsträckning människor kan påverka beslut om markanvändning och politik i Sverige. Detta är i linje med den samskapande ansatsen för att engagera intressenter och medborgare i forskningen i LANDPATHS.
Granskningen av artiklarna har varit till stor nytta för mig eftersom jag också har fått en god inblick i den svenska politiken kring markanvändning och aktörsstyrning. Efter den nyligen genomförda, nationellt ledda medborgarförsamlingen om förlust av biologisk mångfald på Irland var det intressant att notera bristen på offentligt engagemang i svensk landskapspolitik. En svensk modell för medborgarförsamlingar borde kanske övervägas i framtiden.
Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh
Litteratursammanställning om multifunktionalitet i Sverige
Laoises arbete kommer att bidra till LANDPATHS teamets pågående forskning om hindren för multifunktionalitet och de potentiella möjligheter som finns för framtiden i de olika landskap som de arbetar i – skogs-, jordbruks-, stads-, havs- och kust- samt bergslandskap. Under de kommande månaderna kommer Gosia och Jayne att, tillsammans med andra i projektet, arbeta på en akademisk uppsats artikel? om multifunktionalitet i Sverige. Det arbete som Laoise gjorde under sommaren kommer att användas i denna artikel och förhoppningen är att fortsatt hålla kontakten med Laoise under arbetets gång. Laoise planerar att ta med sig de insikter hon fått om hållbar markanvändning ur ett svenskt perspektiv till resten av sin examen vid UCD.
Upplevelse av Sverige och Uppsala
Denna praktik, som skapades på Laoises eget initiativ och arrangerades av LANDPATHS, har också varit en fantastisk möjlighet för Laoise att upptäcka Sverige. Hon beskriver sin erfarenhet av att arbeta på ett svenskt universitet och diskutera med forskare och studenter som insiktsfull och hon hoppas kunna genomföra ett Erasmusutbyte med Lunds universitet i januari 2024.
Min senaste resa till Sverige och i synnerhet till Uppsala universitet har varit fantastisk. Eftersom jag bara har varit på Gotland tidigare var jag osäker på vad jag skulle förvänta mig. Men när jag reste ensam till Uppsala kände jag mig väldigt trygg i min omgivning. Det var väldigt uppmuntrande att besöka en stad där cykelresor verkade vara det bästa sättet att ta sig fram, något som jag definitivt kan ta med mig tillbaka till Irland. Jag älskade känslan av att promenera runt i staden, med massor av grönområden och uppvuxna träd vid varje korsning. Min erfarenhet av att besöka universitetet har varit mer än jag kunde ha önskat mig – jag kände mig mycket välkommen under min vistelse. Alla som jag träffade var mycket vänliga och intresserade av att höra om min upplevelse i Uppsala – allt jag kan säga är att jag ser fram emot att komma tillbaka!
Vi i SP1 är glada över att ha träffat Laoise och är tacksamma för hennes hårda arbete och användbara bidrag till LANDPATHS-programmet. Projektet önskar henne all lycka med sina studier och hoppas att få se henne i Uppsala snartigen!
