Multifunktionella fjällandskap – en utmaning med gamla anor

LANDPATHS delprojekt Fjällandskap ägnar sig åt en litteraturstudie om svenska statens försök att skapa multifunktionella fjällandskap. Utgångspunkten är fjällmiljömålet som betonar att ett betespräglat fjällandskap är beroende av renen som i sin tur är beroende av vinterbetet i skogslandet. Nedan berättar forskaren Stefan Sandström (SLU) vad de har lärt sig om statens agerande genom att blicka tillbaka i historien.

Reglering av motsatta intressen genom lagstiftning

Preliminära resultat av litteraturstudien visar att svenska staten sedan länge brottats med frågan om planeringen av olika markanspråk och intressen på landskapsnivå. Lösningen på landskapsplaneringen har oftast skett genom att ny lagstiftning genomförts. Dels skulle detta lösa intressekonflikter mellan olika markanvändarintressen, dels motverka oönskade konsekvenser av tidigare beslut. Det finns exempel på sådan lagstiftning som är mer än 100 år gammal. Renbeteslagen infördes 1886, samtidigt som införandet av den privata markägarrätten i form av avvittring och laga skifte var i sin slutfas. Renbeteslagen skulle ha varit det verktyg som reglerade de då motstående intressena renskötsel och jordbruk, men så blev inte fallet. Därefter har staten fortsatt försökt jämka dessa motstående intressen samtidigt som nya intressen tillkommit allt eftersom.

Komplexitet av intressen och statlig organisation försvårar landskapsplanering

Tidiga försök att skapa multifunktionella landskap har utgått från olika strategier. Ibland har man ansett att olika intressen kan samexistera, ibland att vissa intressen kan tåla ett visst mått av intrång/inskränkning, ibland att markanvändarintressena kan separeras i tid och rum. Till en början var markanvändarintressena få och överblickbara. Men allt eftersom tiden har gått har intressena blivit fler och svårare att överblicka.

Industriutveckling i Norrbotten över tid.

Samtidigt har hållbarhetsaspekterna genomgående visat en negativ trend, inte minst vad gäller biologisk mångfald, vilket staten delvis försökt motverka genom att sedan 1964 inrätta naturreservat.

Utveckling av naturreservat över tid

Ett hinder för den statliga landskapsplaneringen är att den sedan länge är uppdelad i sektorer där olika myndigheter behandlar sina egna ämnen separat i så kallade ”stuprör”. Därmed blir det svårt att överblicka de kumulativa effekter som uppstår när många intressen verkar inom samma landskap.

Bestående konflikter i fjällandskap har blivit juridisk fråga

Den ursprungliga forskningsfrågan i projektet har idag blivit en juridisk fråga. För fjällområdet handlar det om jakt- och fiskerättigheter som för närvarande behandlas i den statliga Renmarksutredningen. Här ställs jaktintresset mot renskötselintresset vilket även fått en politisk dimension där olika partier tagit tydlig ställning i frågan. I skogslandet har å andra sidan nyligen en markkonflikt blossat upp där markägare mellan Boden och Luleå ifrågasätter att renskötselrätten gäller på deras fastigheter och att renbete ska förbjudas. Båda dessa konflikter har tydliga anor från konflikter som skulle lösas i och med den första renbeteslagen från 1886.

”Multifunktionellt görande” i urbana skogslandskap

Stabbyskogen ligger cirka 3 km väster om Uppsala stadskärna. Området består av bergsknallar täckta av blandskog med barr- och lövträd samt gräsmarker som används för fårbete. Stabbyskogen är en populär plats för rekreation hos de som bor i närheten. I år blev Stabbyskogen scenen för ett studentprojekt inom landskapsarkitektur. Lara Tickle från LANDPATHS delprojekt “Stadslandskap” har varit med och studerat hur  studenternas projekt främjar mångfunktionalitet i urbana skogslandskap. Här berättar hon hur det var.

Lärande genom samverkan

I LANDPATHS delprojekt Stadslandskap har vi haft möjlighet att följa och studera det årliga samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala kommun. Varje år väljs ett grönområde inom kommunen ut för att studenter ska gestalta och revitalisera det som en del av SLU:s landskapsarkitektkurs ”Gestaltning genom Förvaltning”. Studenterna som har lärt sig olika teorier och metoder, bland annat multifunktionalitet i förvaltningen av urbana grönområden, fick år 2023 ett stort område av Stabbyskogen att jobba med för att tillämpa sina idéer. Här kunde studenterna arbeta kreativt med nya teorier på ett bottom-up sätt i en samarbets- och samlärandemiljö med anställda på kommunen. Det vill säga, starta med ”görandet” och inte som så ofta är med policy och planer.

Ett av förslagen till utformning av Stabbyskogen som tagits fram av en grupp studenter. Bild: Lara Tickle

Samarbete mellan studenter och anställda på Uppsala kommun. Bild: Lara Tickle.

Projektet ses som en möjlighet för utbyte av lärande och kompetens mellan universitetet och kommunen. Det underlättas av den kreativa miljön, utrymmet för experiment och den bottom-up-arbetsstruktur som leds av studenterna. Under årens lopp har studenterna lärt sig att arbeta praktiskt, och i gengäld har kommunen fått nya strategier och metoder för att förstå och förvalta urbana grönområden. För närvarande diskuteras idén att tillämpa denna kooperativa modell i andra svenska kommuner som är intresserade av att involvera fler landskapsarkitekter i förvaltningen av sina urbana grönområden.

Förvaltning av urbana skogslandskap

Stadsnära skogsområden liknar skogar i sin struktur och är nav för en rik biologisk mångfald i stadsområden. De är mycket populära platser för lokalbefolkningen och används på olika sätt, särskilt för hälsa, rekreation och utbildning. Barn från närliggande skolor leker ofta bland träd och grönska, bredvid joggare som springer längs upptrampade stigar och andra som njuter av en daglig promenad i en varierad och naturlig miljö som gynnar deras mentala hälsa. Studenterna beaktade alla dessa intressenter och den biologiska mångfalden. Sist nämnda inkluderades på flera sätt: Till exempel bestod kommunens tidigare praxis av att ta bort död material ur skogen, men studenterna inspirerade till idén att arbeta med dessa lokala material. Död ved och andra material anses vara en primär indikator på biologisk mångfald i ett skogsekosystem som hyser och försörjer många arter och har därför blivit ett populärt material för att arbeta med biologisk mångfald i design.

Inspirerade av studenterna strävar de kommunala skogsarbetarna nu efter att lämna material som stockar, löv, grenar och annat ’skräp’ i prydliga arrangemang varhelst de har arbetat. Studenterna använde och arrangerade dessa material för att tillverka bänkar, lekplatser för barn, häckar för att framhäva en plats eller till och med väva lokala växter till en labyrint för barn att leka i. Kommunens arbetare uppmuntrades också att använda sina kunskaper på andra sätt. En person som var särskilt skicklig med motorsåg gjorde till exempel träskulpturer för att framhäva särdrag och arter i ett område. 

Träskulptur av en räv på en bänk sågade av stockar från området.
Bild: Lara Tickle.

”Multifunktionellt görande”

Under det gemensamma arbetet kunde vi observera hur människor tillämpar principer för multifunktionalitet och naturbaserat tänkande, eller som en föreläsare på universitetet säger ”naturbaserat görande”, i praktiken. Studenterna strävade ofta efter att lyfta vissa funktioner ur det landskap som de arbetade med. De hade redan noggrant tittat på området innan veckan då de skulle genomföra sin design. Efter att de hade utarbetat planer som presenterades för kommunen valdes en idé ut som huvudöversikt. Arbetet gav dock fortfarande stor frihet att pröva andra idéer på plats. Samskapandeprocessen öppnade upp nya utrymmen och stigar genom skogen och fräschade upp gamla utrymmen. De röjde igenväxta stigar och använde träflis från lokala vägar för att skapa enkla promenad- och joggingstråk. Historiska platser lyftes fram ur landskapet genom att man rensade bort igenväxt vegetation och placerade ut bänkar i närheten. Dessutom gjordes häckar av löv och kvistar som bildade livsmiljöer för insekter.

Studenter och representanter från kommunen presenterar olika delar av skogen och deras designs och arbete vid en öppen vernissage i slutet av projektet. Bild: Lara Tickle.

Utvärdering och reflektion över processen

Efter en intensiv arbetsvecka i Stabbyskogen presenterade studenterna sitt arbete för allmänheten som vid en guidad tur under ett vernissage-evenemang. Varje grupp presenterade det arbete de hade gjort och avsikten med sina idéer och sin design, vem de var avsedda för och vilka kvaliteter de försökte lyfta fram och stödja i skogsområdet. Dessutom betonade avdelningschefer och andra högre tjänstemän från kommunen under sina presentationer att projektet var ett framgångsrikt samarbete mellan de två institutionerna.

I fokusgruppsmöten som arrangerades av LANDPATHS delprojekt urbana landskap nämnde studenterna att det finns väldigt många funktioner som måste uppfyllas av urbana grönområden, särskilt jämfört med andra stadsområden. De förstår de utmaningar och svårigheter som de kan ställas inför i sitt arbete, även om det här projektet fortfarande hade en mycket positiv atmosfär kring sig. Engagemanget från de lokala användarna av skogsområdet var stort och de sociala värdena lyftes fram i Stabbyskogen. Man lyfte också fram vikten av att hålla områden som detta tillgängliga för människor i staden, eftersom sådana miljöer fyller många viktiga roller. Trots detta utsätts de urbana grönområdena för stora påfrestningar. I slutet av det årliga samarbetet reflekterade studenterna över detta genom bildövningar och dialog. De betonade att grönområden är viktiga, men samtidigt som de fortsätter att minska måste de också fylla ett växande antal funktioner som ibland är motstridiga.

Bild efter en workshop där man diskuterade effekterna på intressenterna efter de förändringar som gjorts i skogen och de värden som styrde studenternas arbete. Bild: Lara Tickle.

Blicka bakåt och framåt: en summering av våra framsteg hittills

I november 2023 samlades LANDPATHS-teamet för en tvådagars workshop på Häverö Kursgård nära Hallstavik. Detta var en chans att dela med oss av och reflektera över vad vi har lärt oss hittills och planera nästa steg i forskningen. I ett så stort program som LANDPATHS är den här typen av möten avgörande för att säkerställa samstämmighet och samproduktion inom och mellan de nio delprojekten.

När den första snön föll på vintern samlades hela LANDPATHS-teamet på den vackra kursgården öster om Uppsala. Vi träffas regelbundet för att diskutera vårt arbete, men det här två-dagars möte ägde rum längre ifrån våra vanliga arbetsplatser. Det gav oss möjlighet att gå in i diskussioner på djupet och lära känna varandra ännu bättre i en avslappnad miljö.

LANDPATHS team photo
Forskarteamet i LANDPATHS. (Bakre rad, v till h: Marcus Hedblom, Charles Westerberg, Lucas Dawson, Michael Gilek, Tuija Hilding-Rydevik, Fanny Möckel, Stefan Sandström, Neil Powell, Magnus Florin, Max Whitman; främre rad v till h: Lara Tickle, Jayne Glass, Malgorzata Blicharska, Tim Daw, Frida Öhman, Alejandra Figueredo, Judith Lundberg-Felten). Foto: Marta Kubacka

Agendan var fullspäckad med punkter att diskutera och började med att uppdatera varandra om arbetet i vart och ett av delprojekten. Under denna viktiga programpunkten fanns det mycket att rapportera, eftersom alla delprojekt har genomfört intervjuer eller workshops i sitt respektive landskap under de senaste månaderna (läs mer om workshopen i skogslandskapet här).

Research team discussing around tables
Många av våra diskussioner handlade om vår växande förståelse av multifunktionella landskap i Sverige

Inför presentationen av vårt arbete i en workshop om ”Collaborative Multifunctional Governance for Biodiversity” vid den kommande konferensen Nordic Environmental Social Science i Finland, ägnade vi också tid åt att belysa vår förståelse av multifunktionella landskap i Sverige. Detta inkluderade reflektioner om hur de människor vi har talat med i våra delprojekt tolkar multifunktionalitet i ett landskapssammanhang, och vilka andra tillvägagångssätt och termer de använder i sitt dagliga arbete.

Research team completing a timeline exercise on a long table
Planering av våra kommande aktiviteter och diskussion om hur olika delprojekt kan integreras med varandra.

Att träffas under en längre tid gjorde det också möjligt att planera nästa steg i vårt arbete och lära känna varandra ännu bättre. I ett kreativt teambuilding aktivitet gjorde vi en ”landskapsvandring”, inspirerade av utbildningsmaterial som tagits fram tillsammans med den europeiska landskapskonventionen. Vår utmaning var att skapa och presentera ett konstverk som fångade våra upplevelser av multifunktionalitet i det lokala området kring kursgården. Alla fem grupper hade använt olika material eller ljud som de samlat in under sina promenader och kombinerat dessa på ett kreativt sätt med skrivna dikter eller satt upp materialet som installationer. Vi var imponerade av idérikedomen och mångfalden av de olika budskap som konstverken förmedlade.

Graveyard with old church on a winterday
Häverö kyrka och kyrkogård dit många LANDPATHS forskare tog en promenad för att uppleva tecken av multifunktionalitet.

Michael Gilek, Lucas Dawson och Judith Lundberg-Felten presenterar sitt multi-biomaterial konstverk i form av ett kors som representerar de olika sociala, kulturella, ekonomiska och religiösa funktioner samt de ekosystemtjänster som kan upplevas på mark som ägs av Svenska kyrkan. Foto: Charles Westerberg

Per Sandström och hans kollegor sätter upp sin konstinstallation av naturliga och konstgjorda material som hittats i närheten av Häverö kursgård. Konstverket representerade landskapets föränderliga natur och dess olika funktioner över tid och presenterades tillsammans med en själv skriven dikt. Foto: Charles Westerberg

Vi hade också nöjet att lära oss mer om Marta Kubackas arbete, en gästforskare från Adam Mickiewicz University i Polen. Marta höll en presentation om sin forskning om landskapets mångfald och hur mångfalden hänger samman med tillhandahållandet av kulturella ekosystemtjänster.

Researcher presenting her work next to a screen with other researchers sitting in the audience
Marta håller sin presentation. Foto: J. Lundberg-Felten

Vi säger stort tack till Ingrid på Häverö Kursgård för att vi fick hålla vårt möte på en så mysig och välkomnande plats.

Kommer 2024 – Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen

Under hösten 2024 kommer LANDPATHS att samarbeta med biosfärområdet Voxnadalen för att testa en ny metod för att involvera invånarna i Voxnadalen i forskningen kring multifunktionella landskap. Fanny Möckel, doktorand vid Uppsala universitet och forskare inom delprojektet Hinder och möjligheter till förändring, berättar lite mer om den så kallade ’Medborgarberedningen’.

Fanny Möckel

Vad innebär egentligen ett multifunktionellt landskap, och hur kan det se ut i Voxnadalen i framtiden? Utifrån de samtal som under året förts tillsammans med berörda aktörer i LANDPATHS workshop-serie, är nu nästa steg ett samtal om prioriteringarna i biosfärområdet genom ett speciellt medborgardeltagande verktyg som kallas medborgarberedning (på engelska: deliberative mini-public). Processen ska ledas av jag och Tim Daw (Stockholm Resilience Centre), i samarbete med Biosfärområde Voxnadalen.

Medborgarengagemang i hållbar planering

Det finns många sätt att engagera medborgare, men LANDPATHS vill pröva en ny metod för att involvera dem i frågor om miljöstyrning. Medborgarberedning innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare deltar i modererade diskussioner i smågrupper om ett ämne av gemensamt intresse. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. Det finns flera olika format, såsom en medborgarpanel eller en medborgarjury, som har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.

Group of people

I en medborgarberedning väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Under 2-3 dagar får medborgarna höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper, och får diskutera sedan frågan i djupet. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarna ersätts för sitt deltagande i denna process.

Hur ska biosfärområdet utvecklas?

En nyckelaspekt i denna process är att medborgarna diskuterar ett ämne som påverkar och berör allmänheten, och att resultatet av processen har möjlighet att påverka det aktuella ämnet. Medborgarberedningen i Voxnadalen kommer att fokusera på den framtida utvecklingen av biosfärområdet.

Biosfärområde Voxnadalen har åtagit sig att integrera resultatet från medborgarberedningen i biosfärområdets utvecklingsplan, och på så vis får allmänheten möjlighet att aktivt engagera sig i den framtida planeringen av biosfärområdet.

Planeringen av medborgarberedningen pågar nu – håll utkik på bloggen för fler uppdateringar eller skicka ett mail till Fanny för mer info.

Bird in a tree

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen’, skriven av Fanny Möckel i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023’, s.15.

Skogslandskap – tre workshops avslutade i biosfärområdet Voxnadalen

Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.

Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.

Stakeholder discussing at one of the workshops
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.

Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.

Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.

Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:

– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.

Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland

– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.

Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker

Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.

View over Voxnadalen
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.

Landpaths deltog i Beyond Crisis/Beyond Normal konferensen

Medborgarengagemang och politisk samstämmighet för en hållbar omställning

Frida Öhman och Fanny Möckel presenterade sin forskning inom Landpaths vid konferensen Beyond Crisis/Beyond normal som arrangerades av Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim i september 2023. Konferensdeltagarna, främst forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, utforskade aspekter av hållbarhet såsom rättvis omställning och avvägningar mellan vardagsliv, politik, teknik, konst och innovation genom ett brett spektrum av disciplinära och tvärvetenskapliga perspektiv. Huvudtalare var Kirsten Jenkins från University of Edinburgh i Storbritannien, Stuart Capstick från Cardiff University i Wales och Ferne Edwards från University of Surrey i Storbritannien. Konferensen bestod av ett tjugotal olika sessioner.

Stuart Capstick, University of Cardiff i Wales, välkomnar till konferensen med sitt key-note presentation om vilken roll medborgarna har när det gäller att göra reklam för klimatförändringarna

Medborgarengagemang i landskapsstyrningsprocesser

Fanny, som är doktorand vid Uppsala universitet och arbetar i Landpaths delprojekt ”Hinder och möjligheter till förändring”, presenterade sitt arbete i sessionen ”Building capacity for climate adaptation through involving citizens”. I sin presentation tog hon upp värdet av medborgarengagemang i deliberation och hur ett sådant tillvägagångssätt kan komplettera redan befintliga och vanligare processer för intressentengagemang. Hon lyfte fram medborgardialog som ett meningsfullt sätt att engagera medborgarna i bredare landskapsstyrningsprocesser. Presentationen avslutades med en beskrivning av hennes planerade fallstudie inom Landpaths. Publiken visade stort intresse för metoden? medborgardialog och var nyfikna att se hur detkommer att implementeras i fallstudierna inom Landpaths.

Ett analytiskt ramverk för att kartlägga politisk samstämmighet

Frida, som också är doktorand vid Uppsala universitet, arbetar i Landpaths delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner. Hon presenterade sitt arbete, att analysera förutsättningar för multifunktionella landskap i det institutionella systemet i sessionen ”Markanvändningsutmaningar”. Frida presenterade ett analytiskt ramverk baserat på den europeiska landskapskonventionen som verktyg för att vidare kunna analysera huruvida olika regelverk och lagar såsom Miljöbalken och Plan- och byggnadslagen är samstämmiga eller inte gällande markanvändning. Deltagarna deltog i den efterföljande diskussionen med kommentarer om politisk samstämmighet och landskapsstrategier och visade också stort intresse för forskningsämnet.

Ämnen kopplade till forskning inom Landpaths

Övriga sessioner på konferensen handlade bland annat om geografiska perspektiv, rättvis och hållbar omställning och omställning i spänning. Alla sessioner inbjöd till nätverkande och Fanny och Frida fick chansen att diskutera aktuella frågor med många andra forskare. Många aspekter var relaterade till Landpaths arbete. Exempelvis hur man kan se över och införa en rättvis och välfungerande miljö- och klimatpolitik samtidigt som det behöver göras med ett kort tidsperspektiv. På en annan session diskuterades det hur allmänheten kan involveras i övergångsperioder mot en mer hållbar framtid. Budskapet från samtliga sessioner var att samhällesaspekter som politisk acceptans och allmänhetens engagemang är mycket relevanta vid övergången till ett mer hållbart samhälle.

Trondheim

Nätverksbyggande och erfarenhetsbaserad workshop

Förutom de mer formella sessionerna anordnades flera poster- och workshop-sessioner som bjöd in till interaktion med deltagare från hela Europa och andra delar av världen. Frida och Fanny fick ett produktivt utbyte av forskningsfrågor och idéer över olika geografiska kontexter. De två doktoranderna deltog också i en workshop med fokus på kartläggning av en plats genom känslor (”mapping”). Efter en kort presentation av verktyget och övningen som var att skapa en mental karta över en upplevd plats tog gruppen en promenad till en närliggande park.. Deltagarna ombads att först uppleva parken medan de gick runt i tystnad. I det andra steget ritade de en karta över sina upplevelser med slutna ögon för att fånga känslan av platsen. I en gruppdiskussion diskuterade de slutligen hur ett sådant verktyg kan stödja planeringen av specifika platser i tider av förändring.

Promenaden mot området för sessionen om ”kartlagda upplevelser”, Trondheim
 

Tågresa genom fjällandskap

Att åka hem från konferensen med tåg genom det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo gav Frida och Fanny chansen att smälta all kunskap och inspiration som de fått under konferensen.

Det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo

Framtidens Skogsbruk i Voxnadalen: En gemensam resa mot multifunktionalitet

I en intervju delar Judith scenen med Max Whitman, doktorand vid Uppsala universitet knyten till delprojekt Skogslandskap i LANDPATHS i Voxnadalen, och Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland. Hanna, Max och Judith diskuterar LANDPATHS arbete med fokusgruppsamtal och workshops med intressenter i Voxnadalen för att undersöka och främja multifunktionalitet i skogslandskapet.

Biosfärområde Voxnadalen

Hanna inledde intervjun med att förklara konceptet biosfärområden och Voxnadalens unika roll i att kombinera natur- och kulturarv med mänsklig välfärd. Hon betonade områdets fokus på skog som en hållbar resurs, levande vatten och ett öppet landskap. Voxnadalen blev officiellt ett av världens 740 UNESCO biosfärområden i 2019, och projektet LANDPATHS fokuserar nu på att samla in data och skapa en dialog för hållbar utveckling. Hon underströk vikten av att stödja forskning som kan minska polariseringen i skogsdebatten och förverkliga Agenda 2030-målen.

Hanna tillägger ”Vi är många här som tycker att det ska bli väldigt spännande att se vad det här projektet eller [LANDPATHS] kan leda till och vad det kommer att mynna ut i rent praktiskt för oss och hur det kan bidra till bland annat kanske en minskad polarisering i skogsdebatten. Och hur vi kan dela med oss av de här erfarenheterna också inom nätverket av biosfärområden. Vi är väldigt glada att vi är med på det här.”

Voxnadalen som studieobjekt i LANDPATHS

Voxnadalen valdes för studien i LANDPATHS på grund av dess status som biosfärområde och dess engagemang för hållbart skogsbruk. Max delade insikter från sitt forskningsprojekt och hur han, tillsammans med andra forskare såsom delprojektledare Sara Holmgren och, för metodutveckling, med Neil Powell och Thao Do i delprojektet Framtidsvisioner, samt praktiker i Voxnadalen, arbetar med samskapande forskning. De strävar efter att förstå och främja multifunktionalitet i skogslandskapet genom öppna workshops och fokussamtal med olika aktörer där olika perspektiv på skogsbruket samlas.

”Vi definierar egentligen inte vår studie som forskare. Vi kommer inte in och säger att det här är det vi tittar på specifikt utan vi kommer försöka komma in med ett väldigt öppet sinne och lyssna och prata med sådana som Hanna och en massa andra aktörer i regionen för att förstå vilka är problematiken här. Vad finns det för möjligheter? Vad är det som är bra? Hur kan vi hitta synergier och skapa innovationer för att främja ett hållbart brukande av skogen? Och i den processen förstår vad är ett multifunktionellt skogslandskap och hur kan vi främja det helt enkelt?”

Till gemensamma visioner genom kreativt samskapande

I en av workshoparna uppmuntrade forskarteamet deltagarna att författa en rubrik för en fiktiv dokumentär om Voxnadalen år 2050. Exempel som deltagarna skrev fram var ’Biosfärområdet som brukas utan att förbrukas’, som belyser det immateriella kulturarvet men också frågor om brukande och ägande och relationen däremellan. Rubriken ’Biosfärområdet Voxnadalen visar vägen till det hållbara skogsbruket’ visar på ambitionen att använda utnämningen till biosfärområdet som en möjlighet att ta på sig en ledarskapströja för att visa vägen, bland annat genom utbildning, mot ett hållbart skogsbruk. Andra rubriker var ’Mångfald, mångbruk och mångfunktion’ och ’Framtidstron inom Voxnadalen växer’ som även de innefattar kunskapshöjande insatser utöver ekonomiska aspekter, samverkan och samorganisation.

” Så vi hade ganska kul med rubrikerna och hade några som var roliga också i vad är det vi inte vill se? Och då var det saker som ’Voxnadalen är det största kalhygget’. ”

Ny värdekedja bidrar till innovation och hållbart skogsbruk

Både Hanna och Max betonade vikten av att skapa en dialog mellan olika aktörer och intressenter för att förstå och främja multifunktionalitet inom skogslandskapet. De nämnde exempel som Voxkedjan, en ekonomisk förening som syftar till att knyta samman Hälsingegårdarnas behov av kvalitetsvirke för byggnadsvård och de privata skogsägarna som kan leverera detta med bidrag från sågverk och förädlade i Voxkedjan. Idén uppstod spontant under en möteskväll där kandidaturen för Biosfärområdet diskuterades och utvecklades vidare tillsammans med en forskare inom horisontell innovationsutveckling från Högskolan i Gävle. Initiativet visar på möjligheterna att skapa nya värdekedjor, ett hållbarare skogsbruk samtidigt som samarbeten inom skogssektorn.

I Voxnadalen […] finns en vilja att lyssna på varandra i större utsträckning. Det tror jag är väldigt bra för när man börjar gå in på ’okej vad menar vi då med ett hållbart skogsbruk? Vad är egentligen skogens roll i att främja den regionala utvecklingen?’ Det är där man kan börja skapa mening och gemensamma visioner och också titta på att bygga samarbeten och främja innovationer.” sammanfattar Max sina intryck från Voxnadalen.

Multifunktionalitet – ett svårt begrepp i praktiken

I intervjun diskuterar vi även begreppet ”multifunktionalitet”. Max poängterar att multifunktionalitet kan vara svårt att förklara för enskilda aktörer, då det uppfattas som abstrakt. Han betonar att arbetet med multifunktionalitet inte följer en linjär förändringsprocess med en gemensam vision som sedan implementeras, utan det handlar om att ställa frågor och främja innovationer som går bortom det traditionella skogsbruket, som i exemplet Voxkedjan. Hanna håller med och noterar att begreppet multifunktionalitet inte har varit vanligt förekommande bland aktörerna i Voxnadalen innan deras deltagande i projektet. Hon delar synen på att skapa mångfald och infrastruktur för att främja nya idéer och innovationer som en väg mot multifunktionalitet inom området. Och där kan även fiske, turism och andra näringar tillhöra.

Förståelse och öppenhet kring multifunktionalitet främjar ett hållbart skogsbruk

Slutligen betonar både Max och Hanna vikten av att arbeta mot hållbara lösningar och skapa förståelse och öppenhet mellan olika perspektiv inom skogssektorn. Voxnadalen står som en förebild för hur ett biosfärområde aktivt kan delta i forskningsprojekt för att främja en hållbar framtid. Forskarteamet ser fram emot att fortsätta samarbetet och utforska möjligheterna till multifunktionalitet inom skogsbruket i Voxnadalen och bortom.

Lyssna på hela intervjun nedan

 

Skapa framtidsvisioner om multifunktionella landskap genom samskapande strategier

Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.

Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter

Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden.  Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.

Skapa grunden för samskapande

Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.

För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:

  1. Omfattning och inramning
  2. Utveckling av framtidsvisioner
  3. Iterativ revidering av framtidsvisioner
  4. Lärande om styrning

I ett samarbete med delprojekt Skogslandskap (SP5) arbetar forskare i biosfärområdet Voxnadalen för att utforska framtida visioner om multifunktionella skogar (läs mer om denna fallstudie).

I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid.  Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.

Flödesdiagram på pappersark som hålls av en av forskarna i projektet medan en annan förklarar
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.

Samskapande för transformation

Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då  de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.

En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.

Board game with dice, landscapes and cities (non-related picture to the project)
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner

Att ge sig ut på en resa mot förändring

Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.

För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.

Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.

LANDPATHS välkomnar student från Irland för att granska den senaste svenska forskningen om multifunktionalitet

Det koordinerande delprojektet (SP1) inom LANDPATHS välkomnade i somras Laoise Ní Mharcaigh, tredje årets Bachelor student i ”Sustainability with Social Sciences, Policy and Law” vid University College Dublin (UCD), Irland, för att bidra till en genomgång av akademisk litteratur om hinder och möjligheter för multifunktionella landskap med rik biologisk mångfald i Sverige.

LANDPATHS lockar student från Dublin till praktikplats

Laoises särskilda intresse för bevarande av biologisk mångfald, miljöutbildning och medborgarforskning samt hennes koppling till Sverige (hon har familj på Gotland), gjorde att hon hittade forskningsprogrammet LANDPATHS. Efter att ha fått ett akademiskt stipendium från UCD:s Ad Astra Academy för att täcka kostnaderna för sin resa och vistelse i Sverige, tog Laoise proaktivt kontakt med LANDPATHS projektkoordinator Malgorzata (Gosia) Blicharska för att undersöka möjligheten till att bidra till programmet genom en praktik.

Min uppgift var att läsa och granska en uppsättning akademiska artiklar gällande olika aspekter av multifunktionella landskap i Sverige. Jag började granska artiklarna i början av juli och plockade ut relevant information för arbetet i LANDPATHS.

Laoise i Geocentrum vid Uppsala Universitet

Hinder och möjligheter för multifunktionalitet rapporterade i akademisk litteratur

Jayne Glass, forskare i LANDPATHS-teamet, stöttade Laoise genom regelbundna råd och diskussioner. När Laoise kom till Uppsala i början av augusti fortsatte hon sitt arbete vid institutionen för geovetenskaper och identifierade de potentiella hinder och möjligheter för multifunktionalitet som var uppenbara i de artiklar hon granskat. Hon presenterade och diskuterade sedan sitt arbete med Gosia och Jayne, för att identifiera återkommande teman och bidra till det kommande arbete med multifunktionalitet i LANDPATHS.

Vi frågade Laoise vad hon hade lärt sig om multifunktionella landskap genom sitt arbete.

Under hela min utbildning har jag främst fokuserat på klimaträttvisa och miljöstyrning. Jag har inte stött på konceptet multifunktionalitet annat än i enmodul på min utbildning om markanvändning och dess miljöpåverkan. Men eftersom jag kommer från landsbygden har jag alltid varit medveten om landskapets förmåga att tillhandahålla flera funktioner, till exempel när det gäller de ekologiska, kulturella och ekonomiska värdena från jordbruksmark. Därför tyckte jag att möjligheten att fördjupa mig i artiklar som bygger på multifunktionalitet i det svenska landskapet var oerhört insiktsfull. Framför allt var betydelsen av skogar som multifunktionella landskap och de olika roller som de spelar i Sverige särskilt intressant, eftersom det är något som inte är lika framträdande i det irländska landskapet.

Potential för ökat offentligt engagemang i svensk landskapspolitik?

Flera av de artiklar som Laoise granskade hänvisade till vikten av att engagera intressenter och medborgare i beslutsfattandet om multifunktionella landskap. Detta väckte frågan hos Laoise i vilken utsträckning människor kan påverka beslut om markanvändning och politik i Sverige. Detta är i linje med den samskapande ansatsen för att engagera intressenter och medborgare i forskningen i LANDPATHS.

Granskningen av artiklarna har varit till stor nytta för mig eftersom jag också har fått en god inblick i den svenska politiken kring markanvändning och aktörsstyrning. Efter den nyligen genomförda, nationellt ledda medborgarförsamlingen om förlust av biologisk mångfald på Irland var det intressant att notera bristen på offentligt engagemang i svensk landskapspolitik. En svensk modell för medborgarförsamlingar borde kanske övervägas i framtiden.

Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh

Litteratursammanställning om multifunktionalitet i Sverige

Laoises arbete kommer att bidra till LANDPATHS teamets pågående forskning om hindren för multifunktionalitet och de potentiella möjligheter som finns för framtiden i de olika landskap som de arbetar i – skogs-, jordbruks-, stads-, havs- och kust- samt bergslandskap. Under de kommande månaderna kommer Gosia och Jayne att, tillsammans med andra i projektet,  arbeta på en akademisk uppsats artikel? om multifunktionalitet i Sverige. Det arbete som Laoise gjorde under sommaren kommer att användas i denna artikel och förhoppningen är att fortsatt hålla  kontakten med Laoise under arbetets gång. Laoise planerar att ta med sig de insikter hon fått om hållbar markanvändning ur ett svenskt perspektiv till resten av sin examen vid UCD.

Upplevelse av Sverige och Uppsala

Denna praktik, som skapades på Laoises eget initiativ och arrangerades av LANDPATHS, har också varit en fantastisk möjlighet för Laoise att upptäcka Sverige. Hon beskriver sin erfarenhet av att arbeta på ett svenskt universitet och diskutera med forskare och studenter som insiktsfull och hon hoppas kunna genomföra ett Erasmusutbyte med Lunds universitet i januari 2024.

Min senaste resa till Sverige och i synnerhet till Uppsala universitet har varit fantastisk. Eftersom jag bara har varit på Gotland tidigare var jag osäker på vad jag skulle förvänta mig. Men när jag reste ensam till Uppsala kände jag mig väldigt trygg i min omgivning. Det var väldigt uppmuntrande att besöka en stad där cykelresor verkade vara det bästa sättet att ta sig fram, något som jag definitivt kan ta med mig tillbaka till Irland. Jag älskade känslan av att promenera runt i staden, med massor av grönområden och uppvuxna träd vid varje korsning. Min erfarenhet av att besöka universitetet har varit mer än jag kunde ha önskat mig – jag kände mig mycket välkommen under min vistelse. Alla som jag träffade var mycket vänliga och intresserade av att höra om min upplevelse i Uppsala – allt jag kan säga är att jag ser fram emot att komma tillbaka!

Vi i SP1 är glada över att ha träffat Laoise och är tacksamma för hennes hårda arbete och användbara bidrag till LANDPATHS-programmet. Projektet önskar henne all lycka med sina studier och hoppas att få se henne i Uppsala snartigen!

Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh

Nämdö skärgård – ett nytt biosfärområde?

Portrait of Charles Westerberg
Charles Westerberg, SH

LANDPATHS delprojekt ”Havs- och kustlandskap” fokuserar på konflikthantering i biosfärområden i kust- och havsområden med koppling till UNESCOs program för människa och biosfär (MAB). Forskarna i detta delprojekt studerar hur biosfärområden interagerar med bredare politiska arrangemang på olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer, såsom marin och fysisk planering. Forskare i delprojektet har nyligen valt Nämdö skärgård som ett av områdena för sina fallstudier. Doktoranden Charles Westerberg rapporterar om deras första besök i Nämdö.

Passagerbåt på väg till Nämdö
Båttur från Stavsnäs till Nämdö

Nämdö skärgård, som består av hundratals öar, ligger några timmar från Stockholm och ingår i Värmdö kommun. Cirka 30 av öarna är bebodda, varav Nämdö är den största. Nämdö är högt värderat av både invånare och besökare på grund av sin biologiska och kulturella betydelse. I skärgården finns också flera naturreservat som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, områden med hög biologisk mångfald och exceptionell skönhet.

Ett nytt biosfärområde

I LANDPATHS delprojekt Kust- och havslandskap kommer Nämdö att fungera som en fallstudie i deras förberedelseprocess för ett nytt biosfärområde. Målet är att undersöka hur konflikter kan identifieras och lösas genom föreslagna åtgärder och kompromisser. Dessutom överväger vi att samarbeta med delprojektet Hinder och Möjligheter till Förändring för att genomföra en medborgarminipublik eller jury. Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenhet och få informerad feedback från lokala medborgare.

Besök på Nämdö

Den 25 april reste forskare från båda delprojekten till Stavsnäs och träffade medlemmar från föreningen Nämdö Green Archipelago (NGA). NGA grundades 2020 för att underlätta hållbar landsbygdsutveckling i Nämdö skärgård. De arbetar för närvarande med en pilotstudie för att nominera Nämdö skärgård som UNESCO:s biosfärområde, en process som innebär omfattande kartläggning och samråd med intressenter.

Forskarna lyssnar på det Stina Molander berättar utanför sin gård
Stina Molander, jordbrukare och ägare av Östanviks gård berättar om sin verksamhet och hur hennes kreatur hjälper till att bevara Nämdös och grannöarnas öppna och välmående landskap. Från vänster: Fanny Moeckel (LANDPATHS), Karin Heeroma (NGA), Tim Daw (LANDPATHS), Tomas Kjellqvist (Södertörn university), Stina Molander (Nämdö farmer and owner of Östanviks gård), Ann Aldeheim (NGA).

Kor i stallet på Önstanvik gård
Östanvik gård

 

Efter en naturskön båttur från Stavsnäs anlände vi till Nämdö och fick möjlighet att träffa invånare och besöka lokala mötespunkter och företag. Under dagen fick vi lära oss om några av de utmaningar som Nämdö och dess invånare står inför, t.ex. en minskande och åldrande befolkning, kostnaderna för naturskydd, oro för markägande och begränsade möjligheter till försörjning. Detta är bara några av de frågor som NGA hoppas kunna ta itu med.

Vårt arbete med Nämdö kommer att pågå under hela LANDPATHS-projektet, och vi ser fram emot att följa hur biosfärområdesprocessen kommer att utvecklas.

En person går på en båtbrygga vid Nämdö
« Äldre inlägg

© 2024 LANDPATHS

Tema av Anders NorenUpp ↑

Skip to content