Skapa framtidsvisioner om multifunktionella landskap genom samskapande strategier

Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.

Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter

Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden.  Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.

Skapa grunden för samskapande

Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.

För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:

  1. Omfattning och inramning
  2. Utveckling av framtidsvisioner
  3. Iterativ revidering av framtidsvisioner
  4. Lärande om styrning

I ett samarbete med delprojekt Skogslandskap (SP5) arbetar forskare i biosfärområdet Voxnadalen för att utforska framtida visioner om multifunktionella skogar (läs mer om denna fallstudie).

I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid.  Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.

Flödesdiagram på pappersark som hålls av en av forskarna i projektet medan en annan förklarar
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.

Samskapande för transformation

Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då  de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.

En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.

Board game with dice, landscapes and cities (non-related picture to the project)
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner

Att ge sig ut på en resa mot förändring

Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.

För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.

Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.

LANDPATHS välkomnar student från Irland för att granska den senaste svenska forskningen om multifunktionalitet

Det koordinerande delprojektet (SP1) inom LANDPATHS välkomnade i somras Laoise Ní Mharcaigh, tredje årets Bachelor student i ”Sustainability with Social Sciences, Policy and Law” vid University College Dublin (UCD), Irland, för att bidra till en genomgång av akademisk litteratur om hinder och möjligheter för multifunktionella landskap med rik biologisk mångfald i Sverige.

LANDPATHS lockar student från Dublin till praktikplats

Laoises särskilda intresse för bevarande av biologisk mångfald, miljöutbildning och medborgarforskning samt hennes koppling till Sverige (hon har familj på Gotland), gjorde att hon hittade forskningsprogrammet LANDPATHS. Efter att ha fått ett akademiskt stipendium från UCD:s Ad Astra Academy för att täcka kostnaderna för sin resa och vistelse i Sverige, tog Laoise proaktivt kontakt med LANDPATHS projektkoordinator Malgorzata (Gosia) Blicharska för att undersöka möjligheten till att bidra till programmet genom en praktik.

Min uppgift var att läsa och granska en uppsättning akademiska artiklar gällande olika aspekter av multifunktionella landskap i Sverige. Jag började granska artiklarna i början av juli och plockade ut relevant information för arbetet i LANDPATHS.

Laoise i Geocentrum vid Uppsala Universitet

Hinder och möjligheter för multifunktionalitet rapporterade i akademisk litteratur

Jayne Glass, forskare i LANDPATHS-teamet, stöttade Laoise genom regelbundna råd och diskussioner. När Laoise kom till Uppsala i början av augusti fortsatte hon sitt arbete vid institutionen för geovetenskaper och identifierade de potentiella hinder och möjligheter för multifunktionalitet som var uppenbara i de artiklar hon granskat. Hon presenterade och diskuterade sedan sitt arbete med Gosia och Jayne, för att identifiera återkommande teman och bidra till det kommande arbete med multifunktionalitet i LANDPATHS.

Vi frågade Laoise vad hon hade lärt sig om multifunktionella landskap genom sitt arbete.

Under hela min utbildning har jag främst fokuserat på klimaträttvisa och miljöstyrning. Jag har inte stött på konceptet multifunktionalitet annat än i enmodul på min utbildning om markanvändning och dess miljöpåverkan. Men eftersom jag kommer från landsbygden har jag alltid varit medveten om landskapets förmåga att tillhandahålla flera funktioner, till exempel när det gäller de ekologiska, kulturella och ekonomiska värdena från jordbruksmark. Därför tyckte jag att möjligheten att fördjupa mig i artiklar som bygger på multifunktionalitet i det svenska landskapet var oerhört insiktsfull. Framför allt var betydelsen av skogar som multifunktionella landskap och de olika roller som de spelar i Sverige särskilt intressant, eftersom det är något som inte är lika framträdande i det irländska landskapet.

Potential för ökat offentligt engagemang i svensk landskapspolitik?

Flera av de artiklar som Laoise granskade hänvisade till vikten av att engagera intressenter och medborgare i beslutsfattandet om multifunktionella landskap. Detta väckte frågan hos Laoise i vilken utsträckning människor kan påverka beslut om markanvändning och politik i Sverige. Detta är i linje med den samskapande ansatsen för att engagera intressenter och medborgare i forskningen i LANDPATHS.

Granskningen av artiklarna har varit till stor nytta för mig eftersom jag också har fått en god inblick i den svenska politiken kring markanvändning och aktörsstyrning. Efter den nyligen genomförda, nationellt ledda medborgarförsamlingen om förlust av biologisk mångfald på Irland var det intressant att notera bristen på offentligt engagemang i svensk landskapspolitik. En svensk modell för medborgarförsamlingar borde kanske övervägas i framtiden.

Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh

Litteratursammanställning om multifunktionalitet i Sverige

Laoises arbete kommer att bidra till LANDPATHS teamets pågående forskning om hindren för multifunktionalitet och de potentiella möjligheter som finns för framtiden i de olika landskap som de arbetar i – skogs-, jordbruks-, stads-, havs- och kust- samt bergslandskap. Under de kommande månaderna kommer Gosia och Jayne att, tillsammans med andra i projektet,  arbeta på en akademisk uppsats artikel? om multifunktionalitet i Sverige. Det arbete som Laoise gjorde under sommaren kommer att användas i denna artikel och förhoppningen är att fortsatt hålla  kontakten med Laoise under arbetets gång. Laoise planerar att ta med sig de insikter hon fått om hållbar markanvändning ur ett svenskt perspektiv till resten av sin examen vid UCD.

Upplevelse av Sverige och Uppsala

Denna praktik, som skapades på Laoises eget initiativ och arrangerades av LANDPATHS, har också varit en fantastisk möjlighet för Laoise att upptäcka Sverige. Hon beskriver sin erfarenhet av att arbeta på ett svenskt universitet och diskutera med forskare och studenter som insiktsfull och hon hoppas kunna genomföra ett Erasmusutbyte med Lunds universitet i januari 2024.

Min senaste resa till Sverige och i synnerhet till Uppsala universitet har varit fantastisk. Eftersom jag bara har varit på Gotland tidigare var jag osäker på vad jag skulle förvänta mig. Men när jag reste ensam till Uppsala kände jag mig väldigt trygg i min omgivning. Det var väldigt uppmuntrande att besöka en stad där cykelresor verkade vara det bästa sättet att ta sig fram, något som jag definitivt kan ta med mig tillbaka till Irland. Jag älskade känslan av att promenera runt i staden, med massor av grönområden och uppvuxna träd vid varje korsning. Min erfarenhet av att besöka universitetet har varit mer än jag kunde ha önskat mig – jag kände mig mycket välkommen under min vistelse. Alla som jag träffade var mycket vänliga och intresserade av att höra om min upplevelse i Uppsala – allt jag kan säga är att jag ser fram emot att komma tillbaka!

Vi i SP1 är glada över att ha träffat Laoise och är tacksamma för hennes hårda arbete och användbara bidrag till LANDPATHS-programmet. Projektet önskar henne all lycka med sina studier och hoppas att få se henne i Uppsala snartigen!

Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh

Nämdö skärgård – ett nytt biosfärområde?

Portrait of Charles Westerberg
Charles Westerberg, SH

LANDPATHS delprojekt ”Havs- och kustlandskap” fokuserar på konflikthantering i biosfärområden i kust- och havsområden med koppling till UNESCOs program för människa och biosfär (MAB). Forskarna i detta delprojekt studerar hur biosfärområden interagerar med bredare politiska arrangemang på olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer, såsom marin och fysisk planering. Forskare i delprojektet har nyligen valt Nämdö skärgård som ett av områdena för sina fallstudier. Doktoranden Charles Westerberg rapporterar om deras första besök i Nämdö.

Passagerbåt på väg till Nämdö
Båttur från Stavsnäs till Nämdö

 

Nämdö skärgård, som består av hundratals öar, ligger några timmar från Stockholm och ingår i Värmdö kommun. Cirka 30 av öarna är bebodda, varav Nämdö är den största. Nämdö är högt värderat av både invånare och besökare på grund av sin biologiska och kulturella betydelse. I skärgården finns också flera naturreservat som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, områden med hög biologisk mångfald och exceptionell skönhet.

Ett nytt biosfärområde

I LANDPATHS delprojekt Kust- och havslandskap kommer Nämdö att fungera som en fallstudie i deras förberedelseprocess för ett nytt biosfärområde. Målet är att undersöka hur konflikter kan identifieras och lösas genom föreslagna åtgärder och kompromisser. Dessutom överväger vi att samarbeta med delprojektet Hinder och Möjligheter till Förändring för att genomföra en medborgarminipublik eller jury. Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenhet och få informerad feedback från lokala medborgare.

Besök på Nämdö

Den 25 april reste forskare från båda delprojekten till Stavsnäs och träffade medlemmar från föreningen Nämdö Green Archipelago (NGA). NGA grundades 2020 för att underlätta hållbar landsbygdsutveckling i Nämdö skärgård. De arbetar för närvarande med en pilotstudie för att nominera Nämdö skärgård som UNESCO:s biosfärområde, en process som innebär omfattande kartläggning och samråd med intressenter.

Forskarna lyssnar på det Stina Molander berättar utanför sin gård
Stina Molander, jordbrukare och ägare av Östanviks gård berättar om sin verksamhet och hur hennes kreatur hjälper till att bevara Nämdös och grannöarnas öppna och välmående landskap. Från vänster: Fanny Moeckel (LANDPATHS), Karin Heeroma (NGA), Tim Daw (LANDPATHS), Tomas Kjellqvist (Södertörn university), Stina Molander (Nämdö farmer and owner of Östanviks gård), Ann Aldeheim (NGA).

Kor i stallet på Önstanvik gård
Östanvik gård

 

Efter en naturskön båttur från Stavsnäs anlände vi till Nämdö och fick möjlighet att träffa invånare och besöka lokala mötespunkter och företag. Under dagen fick vi lära oss om några av de utmaningar som Nämdö och dess invånare står inför, t.ex. en minskande och åldrande befolkning, kostnaderna för naturskydd, oro för markägande och begränsade möjligheter till försörjning. Detta är bara några av de frågor som NGA hoppas kunna ta itu med.

Vårt arbete med Nämdö kommer att pågå under hela LANDPATHS-projektet, och vi ser fram emot att följa hur biosfärreservatsprocessen kommer att utvecklas.

En person går på en båtbrygga vid Nämdö

LANDPATHS på gång i Biosfärområde Voxnadalen

Sara Holmgren, SLU

I forskningsprojektet LANDPATHS ska ny kunskap och metodik tas fram för att främja framtidens multifunktionella landskap. LANDPATHS fokuserar på fem landskapstyper: skog, jordbruk, hav- och kust, stad och fjäll. Sara Holmgren är forskare vid SLU och ledare för delprojektet om skogslandskapet. Sara berättar om forskningen som pågår med Unesco Biosfärområde Voxnadalen.

Blåsippor i skogen

Vårt mål med LANDPATHS är att utveckla kunskapen om vad som behöver förändras, och hur det kan göras på ett sätt som skapar bred uppslutning. I mitt delprojekt utforskar vi barriärer och drivkrafter för transformation i skogslandskap.

Vi fick kännedom om Biosfärområde Voxnadalen där skogen som hållbar resurs är ett av fokusområdena. Vi tog snabbt kontakt för att utforska samarbetsmöjligheter och vi är jätteglada för att ha kommit igång. För oss är det lokala samarbetet viktigt och i projektet ska vi samarbeta nära med lokala och regionala aktörer. På så vis kan vi rota de projektövergripande frågorna i ett lokalt sammanhang och lära av pågående förändringsarbete.

Jag jobbar tillsammans med Max Whitman, doktorand vid Uppsala Universitet inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Miljökomunikation. Max jobbar med att göra en första kartläggning av den mångfald av perspektiv som finns kring dagens och framtidens skogar i biosfärområdet. De första intervjuerna med ett brett spektrum av lokala och regionala intressenter har varit positiva – många tycker att ett projekt om multifunktionella landskap låter spännande. Max och jag ser fram emot att lära känna Voxnadalen, skapa nya kontakter och bygga förtroende.

Intervjuerna ska ge insikt i vilka ingångspunkter som kan öppna upp för samtal i en kommande serie workshops som LANDPATHs ska genomföra i biosfärområdet. Vi kommer att arrangera workshops som syftar till att samskapa olika visioner kring multifunktionella skogar och mångbruk (i samarbete med delprojektet Framtidsvisioner). En bred skara intressenter kommer att bjudas in att delta i den här processen.

Vi hoppas att samarbetet med biosfärområdet leder till att forskningen inte bara blir abstrakt, utan att den faktiskt leder till fortsatta ambitioner och utveckling av ett multifunktionellt skogslandskap i Voxnadalen. Att det blir en win-win helt enkelt.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Vi är med och visar vägen till framtidens multifunktionella landskap’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2022, s.14–15.

© 2023 LANDPATHS

Tema av Anders NorenUpp ↑

Skip to content