Under hösten 2024 kommer LANDPATHS att samarbeta med biosfärområdet Voxnadalen för att testa en ny metod för att involvera invånarna i Voxnadalen i forskningen kring multifunktionella landskap. Fanny Möckel, doktorand vid Uppsala universitet och forskare inom delprojektet Hinder och möjligheter till förändring, berättar lite mer om den så kallade ’Medborgarberedningen’.
Vad innebär egentligen ett multifunktionellt landskap, och hur kan det se ut i Voxnadalen i framtiden? Utifrån de samtal som under året förts tillsammans med berörda aktörer i LANDPATHS workshop-serie, är nu nästa steg ett samtal om prioriteringarna i biosfärområdet genom ett speciellt medborgardeltagande verktyg som kallas medborgarberedning (på engelska: deliberative mini-public). Processen ska ledas av jag och Tim Daw (Stockholm Resilience Centre), i samarbete med Biosfärområde Voxnadalen.
Medborgarengagemang i hållbar planering
Det finns många sätt att engagera medborgare, men LANDPATHS vill pröva en ny metod för att involvera dem i frågor om miljöstyrning. Medborgarberedning innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare deltar i modererade diskussioner i smågrupper om ett ämne av gemensamt intresse. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. Det finns flera olika format, såsom en medborgarpanel eller en medborgarjury, som har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.
I en medborgarberedning väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Under 2-3 dagar får medborgarna höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper, och får diskutera sedan frågan i djupet. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarna ersätts för sitt deltagande i denna process.
Hur ska biosfärområdet utvecklas?
En nyckelaspekt i denna process är att medborgarna diskuterar ett ämne som påverkar och berör allmänheten, och att resultatet av processen har möjlighet att påverka det aktuella ämnet. Medborgarberedningen i Voxnadalen kommer att fokusera på den framtida utvecklingen av biosfärområdet.
Biosfärområde Voxnadalen har åtagit sig att integrera resultatet från medborgarberedningen i biosfärområdets utvecklingsplan, och på så vis får allmänheten möjlighet att aktivt engagera sig i den framtida planeringen av biosfärområdet.
Planeringen av medborgarberedningen pågar nu – håll utkik på bloggen för fler uppdateringar eller skicka ett mail till Fanny för mer info.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen’, skriven av Fanny Möckel i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023’, s.15.
Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.
Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.
Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.
Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.
Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:
– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.
Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland
– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.
Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker
Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.
I en intervju delar Judith scenen med Max Whitman, doktorand vid Uppsala universitet knyten till delprojekt Skogslandskap i LANDPATHS i Voxnadalen, och Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland. Hanna, Max och Judith diskuterar LANDPATHS arbete med fokusgruppsamtal och workshops med intressenter i Voxnadalen för att undersöka och främja multifunktionalitet i skogslandskapet.
Biosfärområde Voxnadalen
Hanna inledde intervjun med att förklara konceptet biosfärområden och Voxnadalens unika roll i att kombinera natur- och kulturarv med mänsklig välfärd. Hon betonade områdets fokus på skog som en hållbar resurs, levande vatten och ett öppet landskap. Voxnadalen blev officiellt ett av världens 740 UNESCO biosfärområden i 2019, och projektet LANDPATHS fokuserar nu på att samla in data och skapa en dialog för hållbar utveckling. Hon underströk vikten av att stödja forskning som kan minska polariseringen i skogsdebatten och förverkliga Agenda 2030-målen.
Hanna tillägger ”Vi är många här som tycker att det ska bli väldigt spännande att se vad det här projektet eller [LANDPATHS] kan leda till och vad det kommer att mynna ut i rent praktiskt för oss och hur det kan bidra till bland annat kanske en minskad polarisering i skogsdebatten. Och hur vi kan dela med oss av de här erfarenheterna också inom nätverket av biosfärområden. Vi är väldigt glada att vi är med på det här.”
Voxnadalen som studieobjekt i LANDPATHS
Voxnadalen valdes för studien i LANDPATHS på grund av dess status som biosfärområde och dess engagemang för hållbart skogsbruk. Max delade insikter från sitt forskningsprojekt och hur han, tillsammans med andra forskare såsom delprojektledare Sara Holmgren och, för metodutveckling, med Neil Powell och Thao Do i delprojektet Framtidsvisioner, samt praktiker i Voxnadalen, arbetar med samskapande forskning. De strävar efter att förstå och främja multifunktionalitet i skogslandskapet genom öppna workshops och fokussamtal med olika aktörer där olika perspektiv på skogsbruket samlas.
”Vi definierar egentligen inte vår studie som forskare. Vi kommer inte in och säger att det här är det vi tittar på specifikt utan vi kommer försöka komma in med ett väldigt öppet sinne och lyssna och prata med sådana som Hanna och en massa andra aktörer i regionen för att förstå vilka är problematiken här. Vad finns det för möjligheter? Vad är det som är bra? Hur kan vi hitta synergier och skapa innovationer för att främja ett hållbart brukande av skogen? Och i den processen förstår vad är ett multifunktionellt skogslandskap och hur kan vi främja det helt enkelt?”
Till gemensamma visioner genom kreativt samskapande
I en av workshoparna uppmuntrade forskarteamet deltagarna att författa en rubrik för en fiktiv dokumentär om Voxnadalen år 2050. Exempel som deltagarna skrev fram var ’Biosfärområdet som brukas utan att förbrukas’, som belyser det immateriella kulturarvet men också frågor om brukande och ägande och relationen däremellan. Rubriken ’Biosfärområdet Voxnadalen visar vägen till det hållbara skogsbruket’ visar på ambitionen att använda utnämningen till biosfärområdet som en möjlighet att ta på sig en ledarskapströja för att visa vägen, bland annat genom utbildning, mot ett hållbart skogsbruk. Andra rubriker var ’Mångfald, mångbruk och mångfunktion’ och ’Framtidstron inom Voxnadalen växer’ som även de innefattar kunskapshöjande insatser utöver ekonomiska aspekter, samverkan och samorganisation.
” Så vi hade ganska kul med rubrikerna och hade några som var roliga också i vad är det vi inte vill se? Och då var det saker som ’Voxnadalen är det största kalhygget’. ”
Ny värdekedja bidrar till innovation och hållbart skogsbruk
Både Hanna och Max betonade vikten av att skapa en dialog mellan olika aktörer och intressenter för att förstå och främja multifunktionalitet inom skogslandskapet. De nämnde exempel som Voxkedjan, en ekonomisk förening som syftar till att knyta samman Hälsingegårdarnas behov av kvalitetsvirke för byggnadsvård och de privata skogsägarna som kan leverera detta med bidrag från sågverk och förädlade i Voxkedjan. Idén uppstod spontant under en möteskväll där kandidaturen för Biosfärområdet diskuterades och utvecklades vidare tillsammans med en forskare inom horisontell innovationsutveckling från Högskolan i Gävle. Initiativet visar på möjligheterna att skapa nya värdekedjor, ett hållbarare skogsbruk samtidigt som samarbeten inom skogssektorn.
”I Voxnadalen […] finns en vilja att lyssna på varandra i större utsträckning. Det tror jag är väldigt bra för när man börjar gå in på ’okej vad menar vi då med ett hållbart skogsbruk? Vad är egentligen skogens roll i att främja den regionala utvecklingen?’ Det är där man kan börja skapa mening och gemensamma visioner och också titta på att bygga samarbeten och främja innovationer.” sammanfattar Max sina intryck från Voxnadalen.
Multifunktionalitet – ett svårt begrepp i praktiken
I intervjun diskuterar vi även begreppet ”multifunktionalitet”. Max poängterar att multifunktionalitet kan vara svårt att förklara för enskilda aktörer, då det uppfattas som abstrakt. Han betonar att arbetet med multifunktionalitet inte följer en linjär förändringsprocess med en gemensam vision som sedan implementeras, utan det handlar om att ställa frågor och främja innovationer som går bortom det traditionella skogsbruket, som i exemplet Voxkedjan. Hanna håller med och noterar att begreppet multifunktionalitet inte har varit vanligt förekommande bland aktörerna i Voxnadalen innan deras deltagande i projektet. Hon delar synen på att skapa mångfald och infrastruktur för att främja nya idéer och innovationer som en väg mot multifunktionalitet inom området. Och där kan även fiske, turism och andra näringar tillhöra.
Förståelse och öppenhet kring multifunktionalitet främjar ett hållbart skogsbruk
Slutligen betonar både Max och Hanna vikten av att arbeta mot hållbara lösningar och skapa förståelse och öppenhet mellan olika perspektiv inom skogssektorn. Voxnadalen står som en förebild för hur ett biosfärområde aktivt kan delta i forskningsprojekt för att främja en hållbar framtid. Forskarteamet ser fram emot att fortsätta samarbetet och utforska möjligheterna till multifunktionalitet inom skogsbruket i Voxnadalen och bortom.
LANDPATHS delprojekt ”Havs- och kustlandskap” fokuserar på konflikthantering i biosfärområden i kust- och havsområden med koppling till UNESCOs program för människa och biosfär (MAB). Forskarna i detta delprojekt studerar hur biosfärområden interagerar med bredare politiska arrangemang på olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer, såsom marin och fysisk planering. Forskare i delprojektet har nyligen valt Nämdö skärgård som ett av områdena för sina fallstudier. Doktoranden Charles Westerberg rapporterar om deras första besök i Nämdö.
Båttur från Stavsnäs till Nämdö
Nämdö skärgård, som består av hundratals öar, ligger några timmar från Stockholm och ingår i Värmdö kommun. Cirka 30 av öarna är bebodda, varav Nämdö är den största. Nämdö är högt värderat av både invånare och besökare på grund av sin biologiska och kulturella betydelse. I skärgården finns också flera naturreservat som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, områden med hög biologisk mångfald och exceptionell skönhet.
Ett nytt biosfärområde
I LANDPATHS delprojekt Kust- och havslandskap kommer Nämdö att fungera som en fallstudie i deras förberedelseprocess för ett nytt biosfärområde. Målet är att undersöka hur konflikter kan identifieras och lösas genom föreslagna åtgärder och kompromisser. Dessutom överväger vi att samarbeta med delprojektet Hinder och Möjligheter till Förändring för att genomföra en medborgarminipublik eller jury. Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenhet och få informerad feedback från lokala medborgare.
Besök på Nämdö
Den 25 april reste forskare från båda delprojekten till Stavsnäs och träffade medlemmar från föreningen Nämdö Green Archipelago (NGA). NGA grundades 2020 för att underlätta hållbar landsbygdsutveckling i Nämdö skärgård. De arbetar för närvarande med en pilotstudie för att nominera Nämdö skärgård som UNESCO:s biosfärområde, en process som innebär omfattande kartläggning och samråd med intressenter.
Stina Molander, jordbrukare och ägare av Östanviks gård berättar om sin verksamhet och hur hennes kreatur hjälper till att bevara Nämdös och grannöarnas öppna och välmående landskap. Från vänster: Fanny Moeckel (LANDPATHS), Karin Heeroma (NGA), Tim Daw (LANDPATHS), Tomas Kjellqvist (Södertörn university), Stina Molander (Nämdö farmer and owner of Östanviks gård), Ann Aldeheim (NGA).Östanvik gård
Efter en naturskön båttur från Stavsnäs anlände vi till Nämdö och fick möjlighet att träffa invånare och besöka lokala mötespunkter och företag. Under dagen fick vi lära oss om några av de utmaningar som Nämdö och dess invånare står inför, t.ex. en minskande och åldrande befolkning, kostnaderna för naturskydd, oro för markägande och begränsade möjligheter till försörjning. Detta är bara några av de frågor som NGA hoppas kunna ta itu med.
Vårt arbete med Nämdö kommer att pågå under hela LANDPATHS-projektet, och vi ser fram emot att följa hur biosfärområdesprocessen kommer att utvecklas.
