Är du enskild skogsägare och intresserad av att göra annorlunda i din skog? Då ska du fortsätta läsa.
Sveriges familjeskogsbrukare är med och formar landskapet. Nu erbjuder Voxnadalens biosfärområde i samarbete med LANDPATHS forskare i delprojekt framtidsvisioner och delprojekt skogslandskap en unik möjlighet till gemensamt kunskapande och kapacitetsbyggande för ett variationsrikt, naturnära och lönsamt familjeskogsbruk över generationer.
Genom en serie fristående exkursioner i 10 delar (se program nedan) möjliggörs ett neutralt forum för utforskande samtal och nytänkande mellan enskilda skogsägare och expertis från forskning och praktik. Förankrade i lokala utmaningar och möjligheter möts vi ute i Hälsinglands familjeägda skogar.
Exkursionerna ingår i projektet ”Nyskapande skogsbruk, från landskapsnivå till fastighets- och åtgärdsnivå”. Projektägare är Biosfärområde Voxnadalen och exkursionerna genomförs i samarbete med Sara Holmgren och Neil Powell i LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation samt Voxkedjan Ek För. Projektet finansieras av Europeiska unionen.
Exkursionsvärdarsökes
Kan du tänka dig att erbjuda värdskap för en exkursion på din skogsfastighet? Om ja, ser vi fram emot just din intresseanmälan. För mer information, besök biosfärområdets hemsida eller kontakta projektledare Hanna Alfredsson (Tfn. 0271 – 574 24, E-post. hanna.alfredsson@voxnadalen.org). Programmet för exkursionsserien hittar du i dokumentet nedan.
Den 9 november samlades tjugotvå slumpmässigt utvalda medborgare från Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner i Alfta för den första dagen av Voxnadalens medborgarråd om skötsel av kommunalt ägda skogar. Denna satsning är ett samarbete mellan forskningsprogrammet LANDPATHS och Voxnadalens biosfärområde. Medborgarrådet samlade människor med olika bakgrunder, åldrar och relationer till skog och skogsbruk som genom diskussioner i små grupper, informativa presentationer och studiebesök till några skogsområden fick flera perspektiv på skogens olika värden.
Medborgarrådets deltagare lyssnar på en presentation på Ol-Anders Gård. Foto: Judith Lundberg-Felten
Huvudfacilitator Johan Hammarlund från Kairos Future, som utformade processen tillsammans med Tim Daw och Vera Telemo från LANDPATHS, introducerade begreppet medborgarråd, som syftar till att skapa en genomtänkt, öppen och respektfull dialog samt utbyte av perspektiv. Dessa värden betonades också av deltagarna i den första övningen där varje bord med 7-8 personer definierade sina egna diskussionsregler för dagen, såsom respektfullt tal, att inte avbryta och sätta telefoner på ljudlöst.
Att lära sig om ekosystemtjänster i skogen
Gruppen åkte sedan till ett skogsbesök och stannade vid två olika platser. På vägen introducerade Urban Larsson från Skogsstyrelsen, dagens första kunskapsförmedlare, de fyra grupper av ekosystemtjänster som sedan diskuterades under dagen: försörjande, kulturella, reglerande och stödjande tjänster. Första stoppet var en 2,7 hektar stor nyckelbiotop från 1996 som är skyddad av ett naturvårdsavtal. Deltagarna gick nedför en brant backe till den klara Långbäcken som slingrar sig lugnt genom en skog av lavbevuxna granar, mjukt upplysta av novembersolen och samlades kring Urban Larsson. På hans fråga vad deltagarna kände på denna plats uttryckte de lugn och ro, vacker natur, en skog som den ska vara och de uppskattade det orörda utseendet med döda och levande träd. Urban bad deltagarna att nämna de olika ekosystemtjänsterna de kunde se. De listade svamp- och bär försörjning och en plats för jakt, kulturtjänster såsom en plats för att uppleva lugn och en kulturhistorisk plats där vattnet hade en viktig funktion. Området är också hem för flera hotade arter som svampen ullticka och flodpärlmusslor.
Besök i nyckelbiotopen vid Långbäcken. Foto: Jonathan Mattebo Persson
Det andra stoppet för utflykten var Gammel-homna, ett demonstrationsområde för vattenrestaurering och en del av projektet Rivers of Life. En kort promenad genom stenig terräng omgiven av blåbärstäckta marker under gran-, tall- och björkträd, förde deltagarna till en liten, livligt strömmande bäck. Här introducerade den andra kunskapsförmedlaren, Helén Berggren, kulturchef på Bollnäs kommun, betydelsen av skogens kulturella värden och sitt arbete med ungdomar för att uppleva och skapa en relation till skogen. Hennes föredrag åtföljdes av två vitklädda tonåringar som dansade genom skogen och skapade en magisk stämning runt deltagarna. Några deltagare öppnade upp för att berätta hur de upplevt skogen i sin barndom och hur de byggde en relation till skogen. De föreslog att lyfta lokal kultur och historia som ett sätt att skapa en relation för unga till deras närmiljöer.
Vid Gammel-holmna demonstrationsområde pratade Helén Berggren om kulturella aktiviteter och hur skogen kan bli en plats för unga människor. Foto: Johan Hammerlund
Två unga “skogsdansare” från Bollnäs (klädda i vita klänningar) delar sin glädje över att få vara i skogen. Foto: Tim Daw
Från skogsprodukter till rödlistade arter
Tillbaka på Ol-Anders Gård delade deltagarna sina erfarenheter i skogen över en lunch innan de lyssnade på dagens två andra kunskapsförmedlare. Anders Lundberg från Billerud Korsnäs presenterade en mängd olika produkter från skogen som timmer, mikrocellulosa i läkemedel, förpackningar, tvål, hygienprodukter, tyg och nya förpackningar såsom pappersflaskor. Han betonade också den ekonomiska betydelsen av skogsbaserad produktion nationellt, och särskilt i Gävleborg. Deltagarna diskuterade livligt med Anders under efterföljande fikapaus. Mattias Ahlstedt från Naturskyddsförening i Dalarna informerade deltagarna om planetära gränser, kolbalans i skogen och effekter av avverkning, och tankarna bakom rödlistan för hotade arter.
Olika produkter från skogen. Foto: Tim Daw
Skapa visioner och öppna upp för nya perspektiv
Deltagarna avslutade dagen med att fundera över för-, nackdelar och intressekonflikter relaterade till skogens olika värden och användningsområden som identifierats under dagen, och skrev individuellt ner visioner för kommunägda skogar om 15-25 år.
I slutet av dagen samlade vi röster bland deltagarna som uttryckte uppskattning för processen och möjligheten att prata med människor med olika bakgrund och erfarenheter. En deltagare formulerade sin upplevelse som att hon låste upp sitt eget tänkande och fick öppna upp för nya perspektiv. Hanna Alfredsson från Biosfärområde Voxnadalen uttryckte tacksamhet över att få höra röster från ett större antal människor med bredare bakgrund än vad som brukar vara representerat i diskussioner kring biosfärområdet.
Sofie Zetterlund från Bollnäs kommun är angelägen om att höra om medborgarrådets resultat och hoppas att de ska inspirera till nya sätt att sköta skogen. Till den andra dagen av medborgarråden den 23 november bjuds företrädare för skogen i var och en av de tre kommunerna, samt lokala politiker för att ta emot förslagen från medborgarrådets deltagare om perspektiv på skötseln av kommunägda skogar i Voxnadalen för att uppmuntra mångsidig och multifunktionella användningsområden och värden.
Forskning på medborgarråd
I LANDPATHS studerar doktorand Fanny Möckel och hennes handledare Tim Daw den vetenskapliga processen av medborgarråd i Voxnadalen och i Nämdöskärgården genom observation på plats, en enkät före och efter, samt intervjuer med deltagarna. Läs alla nyheterna om medborgarråden.
Teamet som organiserade, observerade och dokumenterade medborgarrådet lämnar Voxnadalen nöjda och glada. Första rad fvth: Fanny Möckel, Vera Telemo, Anna Bohman Andra rad fvth: Elias Marin, Judith Lundberg-Felten, Jonathan Mattebo Persson, Johan Hammarlund, Tim Daw Foto: Fanny Möckel
LANDPATHS delprojekt Medborgardialog och delprojekt Skogslandskap är nu på gång med att rekrytera lokalbefolkningen i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommun för att diskutera skogliga frågor i ett nytt medborgarråd om skogen. Detta berättade Tim Daw i Förmiddagen i P4 Gävleborg den 2 september 2024.
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.
Medborgarrådet syftar till att ge civilsamhället möjlighet att diskutera hur kommunägda skogar ska användas. Enligt Tim Daw, är medborgarrådet ett bra sätt att diskutera komplexa frågor såsom den polariserade skogsfrågan, där användning för produktion, rekreation och bevarande av biologisk mångfald ofta ställs mot varandra.
Deltagarna i medborgarrådet väljs ut slumpmässigt och får ett brev hem med information hur de anmäler sig. Inga förkunskaper krävs, då experter finns på plats som kommer att hålla kortare föredrag. Därefter får deltagarna tid att diskutera. Målet är inte att deltagare med olika åsikter ska enas, men att medborgarrådet ska vara en plattform som möjliggör en djupare diskussion än det som sker i media. Det ska ge tillfället att lyssna på varandra och skapa en ökad förståelse för varandras uppfattningar och värderingar om skogen. Lyssna på Tim’s inslag på Sveriges Radio P4 här.
“Deliberative mini-publics, som medborgarrådet, är en lovande metod för att hantera komplexa och svåra frågor i polariserade samhällen, till exempel skogsbruk i Voxnadalen. De är dessutom ett bra sätt att lyssna på och använda lokal kunskap från de som bor i biosfärområdet. Vi samarbetar med biosfärområdet Voxnadalen för att se om denna metod kan vara användbar för att få in lokalbefolkningens kunskap i förvaltningsplanerna. Det är en ganska ny metod, så vi ser fram emot att följa hur medborgarrådet kommer att fungera i Voxnadalen i höst.”
FANNY MÖCKEL, DOKTORAND (LANDPATHS)
Medborgarrådet om skogen pågår under två lördagar i oktober och november.
I forskningsprojektet FAIRTRANS ledde Tim under våren medborgarrådet om klimatet som var framgångsrikt i att skapa en öppen diskussionsmiljö för klimatrelaterade frågor bland samhällsrepresentanter från hela Sverige. Medborgarrådet för klimatet resulterade i rekommendationer som lämnades till politiska företrädare innan sommaren.
För mer information, kontakta Tim Daw (Stockholm Resilience Centre) eller Fanny Möckel (Uppsala universitet).
Under hösten 2024 kommer LANDPATHS att samarbeta med biosfärområdet Voxnadalen för att testa en ny metod för att involvera invånarna i Voxnadalen i forskningen kring multifunktionella landskap. Fanny Möckel, doktorand vid Uppsala universitet och forskare inom delprojektet Hinder och möjligheter till förändring, berättar lite mer om den så kallade ’Medborgarberedningen’.
Vad innebär egentligen ett multifunktionellt landskap, och hur kan det se ut i Voxnadalen i framtiden? Utifrån de samtal som under året förts tillsammans med berörda aktörer i LANDPATHS workshop-serie, är nu nästa steg ett samtal om prioriteringarna i biosfärområdet genom ett speciellt medborgardeltagande verktyg som kallas medborgarberedning (på engelska: deliberative mini-public). Processen ska ledas av jag och Tim Daw (Stockholm Resilience Centre), i samarbete med Biosfärområde Voxnadalen.
Medborgarengagemang i hållbar planering
Det finns många sätt att engagera medborgare, men LANDPATHS vill pröva en ny metod för att involvera dem i frågor om miljöstyrning. Medborgarberedning innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare deltar i modererade diskussioner i smågrupper om ett ämne av gemensamt intresse. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. Det finns flera olika format, såsom en medborgarpanel eller en medborgarjury, som har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.
I en medborgarberedning väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Under 2-3 dagar får medborgarna höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper, och får diskutera sedan frågan i djupet. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarna ersätts för sitt deltagande i denna process.
Hur ska biosfärområdet utvecklas?
En nyckelaspekt i denna process är att medborgarna diskuterar ett ämne som påverkar och berör allmänheten, och att resultatet av processen har möjlighet att påverka det aktuella ämnet. Medborgarberedningen i Voxnadalen kommer att fokusera på den framtida utvecklingen av biosfärområdet.
Biosfärområde Voxnadalen har åtagit sig att integrera resultatet från medborgarberedningen i biosfärområdets utvecklingsplan, och på så vis får allmänheten möjlighet att aktivt engagera sig i den framtida planeringen av biosfärområdet.
Planeringen av medborgarberedningen pågar nu – håll utkik på bloggen för fler uppdateringar eller skicka ett mail till Fanny för mer info.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen’, skriven av Fanny Möckel i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023’, s.15.
Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.
Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.
Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.
Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.
Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:
– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.
Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland
– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.
Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker
Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.
Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.
Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter
Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden. Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.
Olika intressenter och aktörer kan ha olika mål och visioner för skogslandskapet
Skapa grunden för samskapande
Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.
För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:
I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid. Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.
Samskapande för transformation
Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.
En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner
Att ge sig ut på en resa mot förändring
Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.
För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.
Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.
I forskningsprojektet LANDPATHS ska ny kunskap och metodik tas fram för att främja framtidens multifunktionella landskap. LANDPATHS fokuserar på fem landskapstyper: skog, jordbruk, hav- och kust, stad och fjäll. Sara Holmgren är forskare vid SLU och ledare för delprojektet om skogslandskapet. Sara berättar om forskningen som pågår med Unesco Biosfärområde Voxnadalen.
Vårt mål med LANDPATHS är att utveckla kunskapen om vad som behöver förändras, och hur det kan göras på ett sätt som skapar bred uppslutning. I mitt delprojekt utforskar vi barriärer och drivkrafter för transformation i skogslandskap.
Vi fick kännedom om Biosfärområde Voxnadalen där skogen som hållbar resurs är ett av fokusområdena. Vi tog snabbt kontakt för att utforska samarbetsmöjligheter och vi är jätteglada för att ha kommit igång. För oss är det lokala samarbetet viktigt och i projektet ska vi samarbeta nära med lokala och regionala aktörer. På så vis kan vi rota de projektövergripande frågorna i ett lokalt sammanhang och lära av pågående förändringsarbete.
Jag jobbar tillsammans med Max Whitman, doktorand vid Uppsala Universitet inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Miljökomunikation. Max jobbar med att göra en första kartläggning av den mångfald av perspektiv som finns kring dagens och framtidens skogar i biosfärområdet. De första intervjuerna med ett brett spektrum av lokala och regionala intressenter har varit positiva – många tycker att ett projekt om multifunktionella landskap låter spännande. Max och jag ser fram emot att lära känna Voxnadalen, skapa nya kontakter och bygga förtroende.
Intervjuerna ska ge insikt i vilka ingångspunkter som kan öppna upp för samtal i en kommande serie workshops som LANDPATHs ska genomföra i biosfärområdet. Vi kommer att arrangera workshops som syftar till att samskapa olika visioner kring multifunktionella skogar och mångbruk (i samarbete med delprojektet Framtidsvisioner). En bred skara intressenter kommer att bjudas in att delta i den här processen.
Vi hoppas att samarbetet med biosfärområdet leder till att forskningen inte bara blir abstrakt, utan att den faktiskt leder till fortsatta ambitioner och utveckling av ett multifunktionellt skogslandskap i Voxnadalen. Att det blir en win-win helt enkelt.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Vi är med och visar vägen till framtidens multifunktionella landskap’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2022, s.14–15.
