En engagerad grupp om 20 personer, främst bestående av lantbrukare från gårdar runt om i det vidsträckta Härjedalen, samlades på ett värdshus i Hede en solig måndag i början av april. Ämnet för dagen var önskade framtider för lantbruket i Härjedalen.
Utmaningar och styrkor i regionen
Det finns många utmaningar här vad gäller infrastruktur och finansiering men också väldigt tydliga fördelar och styrkor. Området är mycket rikt på biologisk mångfald, det är gynnsamma förhållanden för naturbete och många av landets levande fäbodar återfinns här. Att hålla landskapet öppet, fortsätta med naturbete och att bruka jorden på ett klokt sätt har avgörande betydelse för ekosystemen men också för att det ska gå att leva och försörja sig här även för kommande generationer.
Vi har i vår forskning sett hur de villkor och stöd (främst från EU) skriver hur viktigt det som görs i småskaliga jordbruk och lokalsamhällen är, men samtidigt att de stöd som och de strukturer som finns på europeisk och nationell nivå, inte är särskilt gynnsamma ändå för just det landskap och de former av brukande som finns i Härjedalen. Dessutom har det visat sig att man inte tillräckligt tillfrågar lantbrukarna själva om vad de behöver för att fortsätta, och hur de kan bidra till biologisk mångfald och stärkt livsmedelsproduktion i jordbruket.
Frågorna som diskuterades under dagen handlade om önskade framtider och möjliga vägar dit:
- Vilka goda framtider för lantbruket kan du se framför dig – för produktion, försörjning, levnadsförhållanden och natur?
- Hur kan det framtida lantbruket i Härjedalen fortsätta både producera mat och bidra till biologisk mångfald?
- Vad kan möjliggöra dessa goda framtider – vad behöver ändras i stöd och villkor?
- Vad betyder EUs jordbruksstöd för utvecklingen av goda framtider för lantbruket i Härjedalen?
Deltagare från flera håll
Förutom lantbrukare deltog även några andra näringsidkare (ofta har man en kombination av jordbruk och andra verksamheter som bonde i Härjedalen), samt två personer från kommunen, en från Hushållningssällskapet, en från LRF, en från Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och så fyra forskare från Landpaths: Johanna Tangnäs som modererade dagen och Tuija Hilding-Rydevik som planerat och förberett workshopen tillsammans med Johanna, Tommy Lennartsson som bidrog med kunskap om mångbruk i Härjedalens nutida och historiska jordbrukslandskap och Neil Powell som förstärkte gruppen i diskussioner och samtal om framtiden.
Återkommande teman och idéer
En sammanställning av de önskelägen och förslag som utkristalliserade sig under dagen kommer att presenteras i olika former under året men några av de teman som återkom var: ett stadigt, långsiktigt och mer helhetsorienterat stöd som gör att de unga vill och kan ta över, stötta olika former av lantbruk efter lokala förutsättningar och en generell önskan om mer av de inrättningar som krävs för att det naturbetesbaserade lantbruket ska kunna leva och frodas: lokala slakterier, mejerier och någon eller några som hämtar mjölken. Samt ett starkare skydd mot att jordbruksmark köps upp och sedan inte brukas, betas eller ens bebos.
Nästa steg blir att sammanfatta vilka förslag som kom fram under dagen, och hålla ett kortare återkopplingsmöte i slutet av april med alla som deltog. Sedan kommer förslagen och framtidsbilderna, tillsammans med andra resultat i forskningsprogrammet, att utgöra grund för både inspel till ansvariga myndigheter på nationell nivå och till fortsatt forskning.
Vid frågor, vänligen kontakta Johanna Tangnäs.
