Vilka värden ska vi prioritera i kommunalt ägda skogar och vilka skogsskötselmetoder kan bäst skapa dessa värden? Detta är frågorna som Voxnadalens medborgarråd hade i uppgift att ta sig an. De kommuner vars skogar diskuterades i denna process var Bollnäs, Ljusdal och Ovanåker.
Den 23 november samlades deltagarna i Voxnadalens medborgarråd en andra gång i Hälsingegård Ol-Anders i Alfta, fyllda av förväntningar och funderingar från träffen två veckor tidigare. Första dagens fokus på ekosystemtjänster hade väckt många tankar och det fanns en iver i rummet att få fortsätta diskussionerna.
Skogsskötsel och förvaltning
Fokus för medborgarrådets andra dag var skogsskötsel och förvaltning. Deltagarna fick lyssna till ansvariga tjänstemän i samtliga tre kommuner vilka redogjorde för hur kommunernas skogsbruk ser ut idag. Intresset var stort och frågorna många. Diskussionerna följdes upp av en genomgång av olika skogsskötselmetoder. Erik Nyberg från Sveaskog berättade om trakthyggesbruk, vi fick höra Annevi Sjöberg från Plockhugget AB beskriva naturnära/hyggesfritt skogsbruk, Anna Jansson från Länsstyrelsen Gävleborg berättade om skydd av natur och Erik Lundh från Bollnäs kommun redogjorde för kommunernas planeringsarbete som ibland inkluderar exploatering av skogsmark.
Överläggningar och slutsatser
Ett stort intresse för skogen som plats för kultur och utbildning återfanns bland deltagarna. Skogen beskrevs som en viktig plats för barn och unga att uppleva och lära sig av.
Att skogsnäringen är viktig för den regionala och nationella ekonomin lyfts av många och resonerandet kring hur detta påverkar andra värden såsom biologisk mångfald var en återkommande diskussion. Skogens roll i ersättningen av fossila produkter och bränslen efterföljdes av funderingar på om det egentligen är en minskad konsumtion som bör stå i fokus. Skogens roll som läkande kraft vid svåra tider i livet var också ett tema bland flera.
Det fanns en nyfikenhet bland deltagarna på alternativa skogsskötselmetoder och presentationen kring naturnära och hyggesfritt skogsbruk gav upphov till stor entusiasm även om det fanns en viss tveksamhet till denna metods möjlighet att generera intäkter. Deltagarna resonerade kring kommunernas roll i att utveckla nya skötselmetoder. Då inkomsten från skogen idag är förhållandevis liten för kommunerna ansågs det rimligt att experimentera med metoder som kan tillgodose flera av de skogliga värden som invånarna värdesätter. Många var också av åsikten att mer av virket från de kommunala skogarna bör användas lokalt även om vissa var tveksamma till att detta skulle bli effektivt då infrastrukturen saknas i dagsläget.
I slutet av dagen fick deltagarna lyfta fram sina viktigaste argument för eller emot de olika skötselmetoderna samt presentera hur de resonerat. Där för att ta emot resultatet fanns ett flertal politiker och tjänstepersoner från de aktuella kommunerna.
Resultatet av processen bearbetas nu och presenteras för alla intresserade i samband med Biosfärområde Voxnadalens årliga Öppet Möte som tar plats under våren 2025.
Forskning om processen
Ett antal LANDPATHS forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet observerade processen och noterade hur det hela fungerade i praktiken. Forskarna är intresserade av att bättre förstå hur denna typ av lokal dialog och medbestämmande kan stödja skapandet och förvaltningen av multifunktionella landskap. Medborgarrådet är en del av forskningsprojektet LANDPATHS som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och försörjer samhället med olika ekosystemtjänster.
Medborgarråd i landskapsplanering
Medborgarråd innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare får höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper om en fråga av allmänt intresse, och diskuterar sedan frågan på djupet. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. I ett medborgarråd väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarrådet har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.
