Under hösten 2024 samlades 22 invånare från Ljusdal, Ovanåker och Bollnäs för att diskutera framtiden för kommunalt ägda skogar inom Voxnadalens biosfärområde. Deras uppdrag var att väga skogens många värden och rekommendera hur dessa bör prioriteras och förvaltas. Resultatet är en viktig indikator på hur lokala medborgare ser på skog och skogsbruk samt demokratiska processer i landskapsförvaltning.
Ett medborgarråd med brett deltagande
Medborgarrådet, som ägde rum under två dagar i Alfta, Ovanåkers kommun, genomfördes med hjälp av ett stratifierat och slumpmässigt urval från en grupp om 5 000 inbjudna. Urvalet syftade till att återspegla befolkningens mångfald. Deltagarna ersattes för sin tid och fick tillgång till sakkunnig kunskap och expertis i ämnet.
Den centrala frågeställningen som rådets arbete kretsade kring löd:
Vilka av skogens olika värden ska prioriteras i kommunens skogar, och hur bör dessa skötas för att uppnå dessa värden?
Invånarnas prioriteringar: Rekreation, biologisk mångfald och identitet
Efter diskussioner och kunskapsinhämtning enades en majoritet av deltagarna om att kommunen i första hand bör prioritera att skapa platser för rekreation, stärka den biologiska mångfalden samt bevara och utveckla den regionala identiteten i sina skogar.
Även klimatnytta, möjligheter till bär- och svampplockning, hänsyn till framtida generationer, turism och lokal sysselsättning lyftes fram som viktiga värden. Däremot minskade prioriteringen för ekonomiskt avkastande aspekter såsom inkomst, jakt, timmerproduktion och råvaror till industrin hos de flesta deltagarna även om detta fortfarande var viktigt för några.
En särskilt intressant iakttagelse är att värden kopplade till exploatering och lokal ekonomi ökade i prioritering under processen, vilket antyder att diskussionen bidrog till en mer nyanserad förståelse hos deltagarna.
Motstånd mot kalhyggen och stöd för lokal nytta
Efter föreläsningar och samtal i mindre grupper diskuterade rådet olika brukningsmetoder. En klar majoritet uttryckte motstånd mot kalhyggen i kommunalt ägd skog. Det fanns även ett tydligt stöd för att:
- Virket från dessa skogar bör användas lokalt
- Andelen skyddad skog bör öka
- Skogen bör göras mer tillgänglig för invånare
- Kommunerna bör testa nya och innovativa skogsbruksmetoder
Rådet betonade behovet av att balansera ekologiska, sociala och ekonomiska mål inom skogsförvaltningen. Skogen ses inte enbart som en ekonomisk resurs, utan också som en plats för livskvalitet, ekosystemtjänster och kulturell identitet.
Erfarenheter från processen
Rådets arbete utvärderades både internt och av externa intressenter. Den deliberativa metoden visade sig kunna hantera komplexa frågor på ett konstruktivt och informerat sätt. Politiker och tjänstepersoner lyfte särskilt fram den bredd av perspektiv som medborgarrådet bidrog med, i kontrast till mer traditionella samrådsformer.
Metoden bedömdes dock som resurskrävande, med en kostnad på cirka 500 000 kronor, för processledning, rekrytering av deltagare, ersättning med mera. Samtidigt sågs metoden som värdefull och med stor potential att användas för andra policyområden, särskilt där komplexa intressen står på spel.
Att genomföra processen inom ramen för ett biosfärområde bedömdes vara avgörande för både genomförandet och den fortsatta implementeringen. Biosfärområdets nätverk, kunskap och långsiktiga perspektiv möjliggjorde en bredare förankring av rådets resultat.
En gemensam vision för hållbart kommunalt skogsbruk
Som avslutning på rådet fick deltagarna formulera individuella visioner för framtidens Voxnadalen. Dessa sammanställdes till en gemensam vision som godkändes av hela rådet:
I ett framtida Voxnadalen samt övriga delar av Ljusdal, Ovanåker och Bollnäs skapar vi en hållbar och lönsam relation till skogens resurser, där alla intressenter inkluderas.
Visionen betonar att kommunerna bör ta uppmuntra invånare att vistas i skogen för ökat välmående, anordna kulturella evenemang och aktiviteter i skogsmiljö, öka självförsörjning och främja återbruk och vardagsnära upplevelser istället för konsumtion. Ett särskilt fokus lades på att flytta delar av skolan ut i naturen, där barn får lära sig om skogens värden och ta del av erfarenheter från de som arbetat i skogen. Att involvera barn och unga i ansvarsfullt skogsbruk ansågs vara centralt för att uppnå en bättre balans mellan ekologiska, ekonomiska och sociala värden.
Rapporten och processen har genomförts i samarbete med Voxnadalens biosfärområde och utgör ett exempel på hur UNESCO-biosfärområden kan fungera som arenor för experimentell och inkluderande samhällsutveckling.
Ladda ner rapporten här:
