Författare: jayne

Medborgarråd om framtiden för kommunal ägda skogarna i Voxnadalen

Den 9 november samlades tjugotvå slumpmässigt utvalda medborgare från Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner i Alfta för den första dagen av Voxnadalens medborgarråd om skötsel av kommunalt ägda skogar. Denna satsning är ett samarbete mellan forskningsprogrammet LANDPATHS och Voxnadalens biosfärområde. Medborgarrådet samlade människor med olika bakgrunder, åldrar och relationer till skog och skogsbruk som genom diskussioner i små grupper, informativa presentationer och studiebesök till några skogsområden fick flera perspektiv på skogens olika värden.

Medborgarrådets deltagare lyssnar på en presentation på Ol-Anders Gård. Foto: Judith Lundberg-Felten

 

Huvudfacilitator Johan Hammarlund från Kairos Future, som utformade processen tillsammans med Tim Daw och Vera Telemo från LANDPATHS, introducerade begreppet medborgarråd, som syftar till att skapa en genomtänkt, öppen och respektfull dialog samt utbyte av perspektiv. Dessa värden betonades också av deltagarna i den första övningen där varje bord med 7-8 personer definierade sina egna diskussionsregler för dagen, såsom respektfullt tal, att inte avbryta och sätta telefoner på ljudlöst.

Att lära sig om ekosystemtjänster i skogen

Gruppen åkte sedan till ett skogsbesök och stannade vid två olika platser. På vägen introducerade Urban Larsson från Skogsstyrelsen, dagens första kunskapsförmedlare, de fyra grupper av ekosystemtjänster som sedan diskuterades under dagen: försörjande, kulturella, reglerande och stödjande tjänster. Första stoppet var en 2,7 hektar stor nyckelbiotop från 1996 som är skyddad av ett naturvårdsavtal. Deltagarna gick nedför en brant backe till den klara Långbäcken som slingrar sig lugnt genom en skog av lavbevuxna granar, mjukt upplysta av novembersolen och samlades kring Urban Larsson. På hans fråga vad deltagarna kände på denna plats uttryckte de lugn och ro, vacker natur, en skog som den ska vara och de uppskattade det orörda utseendet med döda och levande träd. Urban bad deltagarna att nämna de olika ekosystemtjänsterna de kunde se. De listade svamp- och bär försörjning och en plats för jakt, kulturtjänster såsom en plats för att uppleva lugn och en kulturhistorisk plats där vattnet hade en viktig funktion. Området är också hem för flera hotade arter som svampen ullticka och flodpärlmusslor.

 

Besök i nyckelbiotopen vid Långbäcken. Foto: Jonathan Mattebo Persson

 

Det andra stoppet för utflykten var Gammel-homna, ett demonstrationsområde för vattenrestaurering och en del av projektet Rivers of Life. En kort promenad genom stenig terräng omgiven av blåbärstäckta marker under gran-, tall- och björkträd, förde deltagarna till en liten, livligt strömmande bäck. Här introducerade den andra kunskapsförmedlaren, Helén Berggren, kulturchef på Bollnäs kommun, betydelsen av skogens kulturella värden och sitt arbete med ungdomar för att uppleva och skapa en relation till skogen. Hennes föredrag åtföljdes av två vitklädda tonåringar som dansade genom skogen och skapade en magisk stämning runt deltagarna. Några deltagare öppnade upp för att berätta hur de upplevt skogen i sin barndom och hur de byggde en relation till skogen. De föreslog att lyfta lokal kultur och historia som ett sätt att skapa en relation för unga till deras närmiljöer.

 

Vid Gammel-holmna demonstrationsområde pratade Helén Berggren om kulturella aktiviteter och hur skogen kan bli en plats för unga människor. Foto: Johan Hammerlund
Två unga “skogsdansare” från Bollnäs (klädda i vita klänningar) delar sin glädje över att få vara i skogen. Foto: Tim Daw

Från skogsprodukter till rödlistade arter

Tillbaka på Ol-Anders Gård delade deltagarna sina erfarenheter i skogen över en lunch innan de lyssnade på dagens två andra kunskapsförmedlare. Anders Lundberg från Billerud Korsnäs presenterade en mängd olika produkter från skogen som timmer, mikrocellulosa i läkemedel, förpackningar, tvål, hygienprodukter, tyg och nya förpackningar såsom pappersflaskor. Han betonade också den ekonomiska betydelsen av skogsbaserad produktion nationellt, och särskilt i Gävleborg. Deltagarna diskuterade livligt med Anders under efterföljande fikapaus. Mattias Ahlstedt från Naturskyddsförening i Dalarna informerade deltagarna om planetära gränser, kolbalans i skogen och effekter av avverkning, och tankarna bakom rödlistan för hotade arter.

 

Olika produkter från skogen. Foto: Tim Daw

Skapa visioner och öppna upp för nya perspektiv

Deltagarna avslutade dagen med att fundera över för-, nackdelar och intressekonflikter relaterade till skogens olika värden och användningsområden som identifierats under dagen, och skrev individuellt ner visioner för kommunägda skogar om 15-25 år. 

I slutet av dagen samlade vi röster bland deltagarna som uttryckte uppskattning för processen och möjligheten att prata med människor med olika bakgrund och erfarenheter. En deltagare formulerade sin upplevelse som att hon låste upp sitt eget tänkande och fick öppna upp för nya perspektiv. Hanna Alfredsson från Biosfärområde Voxnadalen uttryckte tacksamhet över att få höra röster från ett större antal människor med bredare bakgrund än vad som brukar vara representerat i diskussioner kring biosfärområdet.

Sofie Zetterlund från Bollnäs kommun är angelägen om att höra om medborgarrådets resultat och hoppas att de ska inspirera till nya sätt att sköta skogen. Till den andra dagen av medborgarråden den 23 november bjuds företrädare för skogen i var och en av de tre kommunerna, samt lokala politiker för att ta emot förslagen från medborgarrådets deltagare om perspektiv på skötseln av kommunägda skogar i Voxnadalen för att uppmuntra mångsidig och multifunktionella användningsområden och värden. 

 

Forskning på medborgarråd 

I LANDPATHS studerar doktorand Fanny Möckel och hennes handledare Tim Daw den vetenskapliga processen av medborgarråd i Voxnadalen och i Nämdöskärgården genom observation på plats, en enkät före och efter, samt intervjuer med deltagarna. Läs alla nyheterna om medborgarråden.

 

Teamet som organiserade, observerade och dokumenterade medborgarrådet lämnar Voxnadalen nöjda och glada.
Första rad fvth: Fanny Möckel, Vera Telemo, Anna Bohman
Andra rad fvth: Elias Marin, Judith Lundberg-Felten, Jonathan Mattebo Persson, Johan Hammarlund, Tim Daw
Foto: Fanny Möckel

Medborgarrådet om Nämdöskärgårdens Biosfärområde har börjat

Lördagen den 19 oktober samlades deltagarna i Nämdöskärgårdens medborgarråd för första gången. Rådet samlade 25 medborgare med olika åsikter och kopplingar till Nämdöskärgården. Vissa var åretruntboende medan andra var deltids- eller sommarboende. Efter en lärorik och informationsrik första dag inleds nu förberedelserna inför nästa sammankomst, som äger rum den 16 november.

Läs hela artikeln på Nämdö Green Archipelagos hemsida

Om du har frågor om medborgarråden inom LANDPATHS, kontakta Tim Daw (delprojekt Hinder och möjligheter till förändring).

Analys av Sveriges strategiska plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik

LANDPATHS-forskarna Tuija Hilding-Rydevik och Johanna Tangnäs (båda från SLU Centrum för biologisk mångfald och delprojekt jordbrukslandskap) presenterade sin artikel ”Problem representations of farming and biodiversity in the Swedish implementation of EUs Common Agricultural Policy (CAP) 2023-2027” vid den årliga konferensen för Statsvetenskapliga förbundet i Sverige, 2-4 oktober, Umeå.

Johanna Tangnäs diskuterar LANDPATHS-artikeln med forskaren Elsa Reimersson, ordförande för sessionen om miljöpolitik

Vid konferensen deltog ca 150 forskare, främst statsvetare, med syftet att presentera och få synpunkter på såväl färdiga som tidiga utkast av forskningsartiklar och doktorsavhandlingar. Formatet var indelning i ett tema man följde under alla tre dagarna och där presentationerna följdes av gott med tid för utsedda granskare att lägga fram sina frågor och förslag till förbättringar. Allt i kollegial och konstruktiv anda.

En diskussion inom temat miljöpolitik

LANDPATHS-artikeln som presenterades under temasessionerna Environmental politics analyserar Sveriges strategiska plan dvs den plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik i Sverige. Planen omfattar bidrag och ersättningar på drygt 60 miljarder kronor till Sveriges lantbrukare. Analysen använder sig av ett teoretiskt ramverk som underlättar att se hur problemen i en politik realiseras. Dvs det är själva förslagen till handling (i vårt fall förslagen till bidrag och ersättningar) som med detta ramverks ses som problemdefinitionen. Inte det som sägs vara problemet. Med detta som grund kan sedan slutsatser dras om:

  • vilka effekter detta har på hur vi talar om ett politikproblem (vilket påverkar vilka lösningar vi ser som möjliga);
  • vilka positioner för olika aktörer som möjliggörs (t ex vilken roll som lantbrukare ges); och
  • vad de praktiska konsekvenserna blir för t ex arbetet med multifunktionalitet och biologisk mångfald i odlingslandskapet.

Vår preliminär slutsats är att vi ser, som i tidigare forskning, att det finns utmaningar med hur lantbrukare och deras perspektiv och omständigheter beskrivs och hanteras inom ramen för EUs jordbrukspolitik. I relation till både produktion och biologisk mångfald.

Konferensen ägde rum i Humanisthuset på Umeå universitet

Vi kommer dock fortsätta att utforska effekterna av dessa svårigheter samt möjligheter i fortsatta intervjuer med jordbrukare, länsstyrelser, intresseorganisationer med flera i Härjedalen och Uppland. Vidare kommer framtidsscenarier med olika aktörer att hållas inom ramen för LANDPATHS-programmet.

För mer information, kontakta Tuija Hilding-Rydevik, ledare för delprojekt jordbrukslandskap.

Representanter från samhället rekryteras för medborgarrådet om skogen

LANDPATHS delprojekt Medborgardialog och delprojekt Skogslandskap är nu på gång med att rekrytera lokalbefolkningen i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommun för att diskutera skogliga frågor i ett nytt medborgarråd om skogen. Detta berättade Tim Daw i Förmiddagen i P4 Gävleborg den 2 september 2024.

View over Voxnadalen
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.

Medborgarrådet syftar till att ge civilsamhället möjlighet att diskutera hur kommunägda skogar ska användas. Enligt Tim Daw, är medborgarrådet ett bra sätt att diskutera komplexa frågor såsom den polariserade skogsfrågan, där användning för produktion, rekreation och bevarande av biologisk mångfald ofta ställs mot varandra.

Deltagarna i medborgarrådet väljs ut slumpmässigt och får ett brev hem med information hur de anmäler sig. Inga förkunskaper krävs, då experter finns på plats som kommer att hålla kortare föredrag. Därefter får deltagarna tid att diskutera. Målet är inte att deltagare med olika åsikter ska enas, men att medborgarrådet ska vara en plattform som möjliggör en djupare diskussion än det som sker i media. Det ska ge tillfället att lyssna på varandra och skapa en ökad förståelse för varandras uppfattningar och värderingar om skogen. Lyssna på Tim’s inslag på Sveriges Radio P4 här.

“Deliberative mini-publics, som medborgarrådet, är en lovande metod för att hantera komplexa och svåra frågor i polariserade samhällen, till exempel skogsbruk i Voxnadalen. De är dessutom ett bra sätt att lyssna på och använda lokal kunskap från de som bor i biosfärområdet. Vi samarbetar med biosfärområdet Voxnadalen för att se om denna metod kan vara användbar för att få in lokalbefolkningens kunskap i förvaltningsplanerna. Det är en ganska ny metod, så vi ser fram emot att följa hur medborgarrådet kommer att fungera i Voxnadalen i höst.”

FANNY MÖCKEL, DOKTORAND (LANDPATHS)

Medborgarrådet om skogen pågår under två lördagar i oktober och november.

I forskningsprojektet FAIRTRANS ledde Tim under våren medborgarrådet om klimatet som var framgångsrikt i att skapa en öppen diskussionsmiljö för klimatrelaterade frågor bland samhällsrepresentanter från hela Sverige. Medborgarrådet för klimatet resulterade i rekommendationer som lämnades till politiska företrädare innan sommaren.

För mer information, kontakta Tim Daw (Stockholm Resilience Centre) eller Fanny Möckel (Uppsala universitet).

Mikael Karlsson skriver om Sveriges landskap i Miljö & Utveckling

Mikael Karlsson, som leder LANDPATHS-delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner, skrev nyligen en krönika för Miljö & Utveckling, en tidning för den som jobbar med miljö- och hållbarhetsfrågor inom svenskt näringsliv och offentlig sektor.

I artikeln skriver Mikael om användning av begreppet landskap i det svenska miljömålssystemet och i formuleringar av mål, samt hur landskapsidéer bör fokusera på de olika värdena hos intressenterna.

Mikael uttrycker oro över att det finns stora brister i hur Sverige lever upp till åtagandena i den europeiska landskapskonventionen, och han lyfter fram några bra exempel på myndigheter och andra som går emot den trenden.

Läs hela artikeln här: https://miljo-utveckling.se/landskap-pressade-men-forbluffande-stryktaliga/

Kommer 2024 – Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen

Under hösten 2024 kommer LANDPATHS att samarbeta med biosfärområdet Voxnadalen för att testa en ny metod för att involvera invånarna i Voxnadalen i forskningen kring multifunktionella landskap. Fanny Möckel, doktorand vid Uppsala universitet och forskare inom delprojektet Hinder och möjligheter till förändring, berättar lite mer om den så kallade ’Medborgarberedningen’.

Fanny Möckel

Vad innebär egentligen ett multifunktionellt landskap, och hur kan det se ut i Voxnadalen i framtiden? Utifrån de samtal som under året förts tillsammans med berörda aktörer i LANDPATHS workshop-serie, är nu nästa steg ett samtal om prioriteringarna i biosfärområdet genom ett speciellt medborgardeltagande verktyg som kallas medborgarberedning (på engelska: deliberative mini-public). Processen ska ledas av jag och Tim Daw (Stockholm Resilience Centre), i samarbete med Biosfärområde Voxnadalen.

Medborgarengagemang i hållbar planering

Det finns många sätt att engagera medborgare, men LANDPATHS vill pröva en ny metod för att involvera dem i frågor om miljöstyrning. Medborgarberedning innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare deltar i modererade diskussioner i smågrupper om ett ämne av gemensamt intresse. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. Det finns flera olika format, såsom en medborgarpanel eller en medborgarjury, som har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.

Group of people

I en medborgarberedning väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Under 2-3 dagar får medborgarna höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper, och får diskutera sedan frågan i djupet. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarna ersätts för sitt deltagande i denna process.

Hur ska biosfärområdet utvecklas?

En nyckelaspekt i denna process är att medborgarna diskuterar ett ämne som påverkar och berör allmänheten, och att resultatet av processen har möjlighet att påverka det aktuella ämnet. Medborgarberedningen i Voxnadalen kommer att fokusera på den framtida utvecklingen av biosfärområdet.

Biosfärområde Voxnadalen har åtagit sig att integrera resultatet från medborgarberedningen i biosfärområdets utvecklingsplan, och på så vis får allmänheten möjlighet att aktivt engagera sig i den framtida planeringen av biosfärområdet.

Planeringen av medborgarberedningen pågar nu – håll utkik på bloggen för fler uppdateringar eller skicka ett mail till Fanny för mer info.

Bird in a tree

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen’, skriven av Fanny Möckel i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023’, s.15.

Skogslandskap – tre workshops avslutade i biosfärområdet Voxnadalen

Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.

Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.

Stakeholder discussing at one of the workshops
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.

Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.

Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.

Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:

– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.

Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland

– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.

Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker

Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.

View over Voxnadalen
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.

LANDPATHS på gång i Biosfärområde Voxnadalen

Sara Holmgren, SLU

I forskningsprojektet LANDPATHS ska ny kunskap och metodik tas fram för att främja framtidens multifunktionella landskap. LANDPATHS fokuserar på fem landskapstyper: skog, jordbruk, hav- och kust, stad och fjäll. Sara Holmgren är forskare vid SLU och ledare för delprojektet om skogslandskapet. Sara berättar om forskningen som pågår med Unesco Biosfärområde Voxnadalen.

Blåsippor i skogen

Vårt mål med LANDPATHS är att utveckla kunskapen om vad som behöver förändras, och hur det kan göras på ett sätt som skapar bred uppslutning. I mitt delprojekt utforskar vi barriärer och drivkrafter för transformation i skogslandskap.

Vi fick kännedom om Biosfärområde Voxnadalen där skogen som hållbar resurs är ett av fokusområdena. Vi tog snabbt kontakt för att utforska samarbetsmöjligheter och vi är jätteglada för att ha kommit igång. För oss är det lokala samarbetet viktigt och i projektet ska vi samarbeta nära med lokala och regionala aktörer. På så vis kan vi rota de projektövergripande frågorna i ett lokalt sammanhang och lära av pågående förändringsarbete.

Jag jobbar tillsammans med Max Whitman, doktorand vid Uppsala Universitet inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Miljökomunikation. Max jobbar med att göra en första kartläggning av den mångfald av perspektiv som finns kring dagens och framtidens skogar i biosfärområdet. De första intervjuerna med ett brett spektrum av lokala och regionala intressenter har varit positiva – många tycker att ett projekt om multifunktionella landskap låter spännande. Max och jag ser fram emot att lära känna Voxnadalen, skapa nya kontakter och bygga förtroende.

Intervjuerna ska ge insikt i vilka ingångspunkter som kan öppna upp för samtal i en kommande serie workshops som LANDPATHs ska genomföra i biosfärområdet. Vi kommer att arrangera workshops som syftar till att samskapa olika visioner kring multifunktionella skogar och mångbruk (i samarbete med delprojektet Framtidsvisioner). En bred skara intressenter kommer att bjudas in att delta i den här processen.

Vi hoppas att samarbetet med biosfärområdet leder till att forskningen inte bara blir abstrakt, utan att den faktiskt leder till fortsatta ambitioner och utveckling av ett multifunktionellt skogslandskap i Voxnadalen. Att det blir en win-win helt enkelt.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Vi är med och visar vägen till framtidens multifunktionella landskap’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2022, s.14–15.

© 2024 LANDPATHS

Tema av Anders NorenUpp ↑

Skip to content