Författare: jayne (Sida 1 av 2)

SAVE THE DATE: Workshop för erfarenhetsutbyte och lärande – skogslandskap

10 juni 2025 / jayne

Styrning och förvaltning mot variationsrikare skogslandskap i Gävleborgsregionen

Vi bjudar in dig att medverka i en workshop som syftar till att stärka arbetet med att diversifiera skogslandskapen i Gävleborgsregionen. Workshopen ingår i forskningsprogrammen LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation. Fokus för dagen kommer att ligga på frågor som rör styrning, förvaltning och lärande i tider av osäkerhet.

? Datum: 1 oktober 2025
? Tid: 09:30 – 15:00
? Plats: Högbo Brukshotell, Hans Hiertas v 5, 811 92 Sandviken

I en tid av krig, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ett politiskt landskap i förändring hamnar frågor kring hur vi styr, förvaltar och brukar våra svenska skogar i ett nytt ljus. Mot bakgrund av en osäkrare omvärld blir det allt viktigare att främja olika funktioner och värden i landskapet.

Under senare tid har det tagits en rad initiativ för att ställa om från trakthyggesbruk till mindre intensiva skogsskötselmetoder. Även om det industriella trakthyggesbruket fortsatt dominerar, och trots att drivkrafterna bakom initiativen ser olika ut, utgör de viktiga exempel på alternativ till trakthyggesbruket. Initiativen utmanar institutionaliserade normer, bidrar till att legitimera nya idéer och utvecklar nya föreställningar om skog och skogsbruk.

Syftet med workshopen är att utforska hur vi inom ramen för rådande styrnings- och förvaltningsstrukturer kan arbeta för att stärka initiativtagarna, underlätta nätverksbyggande och möjliggöra för fler att agera på sätt som ökar variationen i skogen. Under workshopen kommer deltagare med olika intressen och kunskaper i skogen, från privat och offentlig sektor, diskutera och tänka tillsammans kring följande frågor:

Vilka är nyckelaktörerna som driver diversifieringen av skogslandskapet?
Vilken typ av initiativ, innovationer och relationer främjar eller motverkar dessa aktörer?
Hur kan deras roller stärkas?
Vilket handlingsutrymme finns inom befintlig styrning och förvaltning?

Vi hoppas att du vill vara med och dela med dig av dina insikter och hjälpa till att utveckla en styrning och förvaltning som stärker variationen i skogslandskapet.

Anmäl dig gärna via följande länk: https://doit.medfarm.uu.se/bin/kurt3/kurt/8886732 senast den 30 juni 2025.

Vid eventuella frågor, kontakta Thao Do

Sammanfattande rapport från medborgarrådet i Nämdöskärgården

27 maj 2025 / jayne

En ny rapport sammanfattar resultaten från medborgarrådet i Nämdöskärgården.
Medborgarrådet arrangerades genom ett samarbete mellan den ideella förening-
en Nämdö Green Archipelago (NGA) och LANDPATHS. Syftet var att ta fram prioriteringar och fördjupad kunskap för arbetet med att etablera ett biosfärområde i Nämdöskärgården.

Medborgarrådet samlade totalt 25 deltagare med olika kopplingar till Nämdöskärgården från fastboende till deltids- och fritidsboende. Deltagarna
rekryterades genom en inbjudan via brev till alla hushåll i Nämdöskärgården samt marknadsföring via digitala kanaler och affischer på strategiska platser. Därpå följde en urvalsprocess där målet var att rekrytera en bred diversitet av åsikter,
demografi samt koppling till platsen. Deltagarna fick ekonomisk ersättning för sitt deltagande samt erbjöds annat stöd som kunde underlätta deltagande (språk-kompis, barnpassning och så vidare).

Under rådets gång bidrog experter inom områden som hållbar samhällsplanering, näringsliv, bevarandefrågor, biodiversitet, kultur och infrastruktur.

Genomförandet leddes av konsultbolaget Kairos Future som också designat processen tillsammans med NGA och forskare från LANDPATHS. Rådets överlägganden skedde framförallt i smågrupper som leddes av varsin
gruppfacilitator.

Efter två dagars överlägganden tog rådet fram följande prioriteringar för NGAs arbete med det planerade biosfärområdet:

Fastboende
Arbeta för att öka mängden fastboende i skärgården, framförallt genom fler möjligheter att bedriva näringsverksamhet ex. småskalig matproduktion
Bevarande/arter i balans
Arbeta för ökad biologisk mångfald och arter i balans. Specifikt lyftes åtgärder för att minska hjortstammen, restaurera fler våtmarker samt skapa uppväxtplatser för rovfisk.
Digital mötesplats
Skapa en digital mötesplats för att öka möjligheten för unga att vara delaktiga i Nämdöskärgårdens utveckling.
Havsrum
Arbeta för inrättandet av ett Havsrum med koppling till den planerade nationalparken.
Allaktivitetshus
Arbeta för att skapa ett Allaktivitetshus på Nämdö.
Samråd
Agera samråd mellan lokalbefolkning och myndigheter.
Förnyelsebar energi
Möjliggöra etablering av förnyelsebara energilösningar.
Dricksvatten
Arbeta för en mer hållbar användning och ökad tillgång på dricksvatten

Rådet tog även fram en gemensam vision för utveckling i skärgården. Resultaten från medborgarrådet kommer ligga till grund för NGAs fortsatta arbete med att skapa ett biosfärområde i Nämdöskärgården.

Läs rapporten här (PDF):

2025 05 Nämdöskärgårdens medborgarråd – Rapport Download

Vid eventuella frågor, kontakta Tim Daw (Stockholm Resilience Centre).

Långsiktighet, drömmar och förutsättningar för multifunktionalitet och biologisk mångfald i Härjedalen

14 april 2025 / jayne

En engagerad grupp om 20 personer, främst bestående av lantbrukare från gårdar runt om i det vidsträckta Härjedalen, samlades på ett värdshus i Hede en solig måndag i början av april. Ämnet för dagen var önskade framtider för lantbruket i Härjedalen.

Deltagare på Wemer Wärdshus i Hede, Härjedalen. Foto: Johanna Tangnäs.

Utmaningar och styrkor i regionen

Det finns många utmaningar här vad gäller infrastruktur och finansiering men också väldigt tydliga fördelar och styrkor. Området är mycket rikt på biologisk mångfald, det är gynnsamma förhållanden för naturbete och många av landets levande fäbodar återfinns här. Att hålla landskapet öppet, fortsätta med naturbete och att bruka jorden på ett klokt sätt har avgörande betydelse för ekosystemen men också för att det ska gå att leva och försörja sig här även för kommande generationer.

Vi har i vår forskning sett hur de villkor och stöd (främst från EU) skriver hur viktigt det som görs i småskaliga jordbruk och lokalsamhällen är, men samtidigt att de stöd som och de strukturer som finns på europeisk och nationell nivå, inte är särskilt gynnsamma ändå för just det landskap och de former av brukande som finns i Härjedalen. Dessutom har det visat sig att man inte tillräckligt tillfrågar lantbrukarna själva om vad de behöver för att fortsätta, och hur de kan bidra till biologisk mångfald och stärkt livsmedelsproduktion i jordbruket.

Frågorna som diskuterades under dagen handlade om önskade framtider och möjliga vägar dit:

Vilka goda framtider för lantbruket kan du se framför dig – för produktion, försörjning, levnadsförhållanden och natur?
Hur kan det framtida lantbruket i Härjedalen fortsätta både producera mat och bidra till biologisk mångfald?
Vad kan möjliggöra dessa goda framtider – vad behöver ändras i stöd och villkor?
Vad betyder EUs jordbruksstöd för utvecklingen av goda framtider för lantbruket i Härjedalen?

Snöfattiga vårfjäll i Härjedalen. Foto: Johanna Tangnäs.

Deltagare från flera håll

Förutom lantbrukare deltog även några andra näringsidkare (ofta har man en kombination av jordbruk och andra verksamheter som bonde i Härjedalen), samt två personer från kommunen, en från Hushållningssällskapet, en från LRF, en från Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och så fyra forskare från Landpaths: Johanna Tangnäs som modererade dagen och Tuija Hilding-Rydevik som planerat och förberett workshopen tillsammans med Johanna, Tommy Lennartsson som bidrog med kunskap om mångbruk i Härjedalens nutida och historiska jordbrukslandskap och Neil Powell som förstärkte gruppen i diskussioner och samtal om framtiden.

Återkommande teman och idéer

En sammanställning av de önskelägen och förslag som utkristalliserade sig under dagen kommer att presenteras i olika former under året men några av de teman som återkom var: ett stadigt, långsiktigt och mer helhetsorienterat stöd som gör att de unga vill och kan ta över, stötta olika former av lantbruk efter lokala förutsättningar och en generell önskan om mer av de inrättningar som krävs för att det naturbetesbaserade lantbruket ska kunna leva och frodas: lokala slakterier, mejerier och någon eller några som hämtar mjölken. Samt ett starkare skydd mot att jordbruksmark köps upp och sedan inte brukas, betas eller ens bebos.

Nästa steg blir att sammanfatta vilka förslag som kom fram under dagen, och hålla ett kortare återkopplingsmöte i slutet av april med alla som deltog. Sedan kommer förslagen och framtidsbilderna, tillsammans med andra resultat i forskningsprogrammet, att utgöra grund för både inspel till ansvariga myndigheter på nationell nivå och till fortsatt forskning.

Vid frågor, vänligen kontakta Johanna Tangnäs.

Inspel från Nämdöskärgårdens medborgarråd

5 december 2024 / jayne

Hur balanserar vi utveckling och bevarande i Nämdöskärgården? Vilka är nycklarna till en ökad inflyttning och hur skapar vi mötesplatser för alla? Dessa frågor diskuterades under medborgarrådets sista träff den 16 november. Under två helger i höst samlades 25 medborgare med olika anknytning till Nämdöskärgården för att gemensamt diskutera prioriterade områden för arbetet med det planerade biosfärområdet.

Riktningar för det planerade biosfärområdet

Medborgarrådets främsta uppgift var att skapa ett underlag för den ideella föreningen Nämdö Green Archipelagos (NGA) i deras fortsatta arbete med att bilda ett biosfärområde. Deltagarna representerade olika invånargrupper i Nämdöskärgården, allt från åretruntboende till deltids- eller sommarboende.

Den första dagen bestod av presentationer som gav flera perspektiv på en hållbar samhällsutveckling. Fokus den andra dagen låg på samtal och utbyte mellan deltagarna. Diskussionerna rörde möjligheter, konsekvenser och idéer utifrån projektförslag tagna ur NGAs biosfär-förstudie.

Diskussionerna baserades på presentationerna under dag ett tillsammans med medlemmarnas egna erfarenheter, värderingar och idéer. Under dagen presenterade deltagarna sina resonemang kring risker och möjligheter med projekten samt hur de påverkar varandra. De pekade också ut några extra viktiga insatser för NGA att prioritera i sitt fortsatta arbete med att bli ett biosfärområde.

Externa observatörer

Under den andra dagen deltog även två observatörer: en lokalpolitiker och en representant för WWF – som var med för att observera och inspireras av processen.

Att balansera bevarande och utveckling

Ett biosfärområde ska arbeta med bevarande, utvecklande och stödjande insatser för natur och samhälle samt hitta lokala lösningar på globala problem. Dessa teman blev ledord i gruppdiskussionerna under dagen. Bevarande var en central fråga som berörde många deltagare. Flera delade med sig av sina personliga erfarenheter av en förändrad ekologi i skärgården, särskilt när det gäller den negativa utvecklingen av fiskbestånden. Många berättade om hur fisket en gång var rikt och vitalt, även de yngre deltagarna vittnade om att förhållandena har försämrats markant de senaste 10-15 åren. Problemet var allmänt erkänt, men deltagarna hade delade åsikter om vad som kan göras lokalt och vad som måste lösas på högre nivåer.

Det rådde enighet om att det finns lokala möjligheter att påverka och förbättra områden som ängsmarker, våtmarker och grunda vikar, och att hantering av hjortstammen bör vara en prioritet. Hjortstammen betraktades av många som både ett problem och en möjlighet, eftersom den kan ge en potentiell källa till lokal produktion och förädling. Redan nu sker småskalig förädling av hjortkött, och flera såg detta som en möjlighet att öka produktionen och skapa en inkomstkälla för de mångsysslare som bor på ön.

Att balansera utveckling av samhälle och företagande med naturvård och miljöns bevarande var ett återkommande tema – en ökad mängd turister är bra för utvecklingen men sätter också press på naturen och miljön i området. Därför var det delade meningar om hur mycket fokus som borde ligga på att stärka besöksnäringen. Att öka mängden fastboende däremot ville alla att biosfärområdet skulle jobba med, men det var svårt att komma fram till hur detta kan gå till.

En stor fråga var vilka är det som ska bosätta sig i Nämdöskärgården? Huspriserna i skärgården är mycket höga och utesluter många från bostadsmarknaden. En grupp som nämndes specifikt var sk. “Digitala nomader” – personer som skapat sig geografisk frihet och flexibilitet med hjälp av digitala hjälpmedel – och lever därefter. Men för att inflyttning ska ske behövs också ett fungerande näringsliv, antingen genom etablering av företag i skärgården eller genom distansarbete och pendling. Det är också viktigt att hitta målgrupper som åtminstone på sikt kan tänka sig att skriva sig på platsen så att skatteintäkterna växer med invånarantalet.

Att stärka och skapa en social mötesplats blev ett centralt tema i diskussionerna. Denna mötesplats behöver även finnas digitalt tillgänglig då information som sprids i de vanliga kanalerna oftast når en begränsad målgrupp. Åsikterna om hur information och kommunikation bäst bör organiseras skiljde sig markant mellan deltagarna – vissa (oftast äldre) pekade på behovet av informationskanaler som nyhetsbrev och hemsidor medan andra (yngre) såg större möjligheter med digitala plattformar för kommunikation. Slutligen, kopplat till frågan om resor och tillgänglighet fanns det ett stort intresse för förbättrade lösningar för samåkning och ‘båtskjutsgrupper’.

Ett startskott för framtiden

Några av de starkaste intrycken från medborgarrådet i Nämdöskärgården var kraften i att människor som inte brukar träffas ses och skapar nya nätverk. Nästan samtliga av medlemmarna skrev upp sig på en gemensam lista för att kunna hålla kontakten och engagera sig i framtiden. Genom medborgarrådet har NGA nått ut till en större målgrupp och fått input från fler olika typer av människor. Dessa lärdomar och inspel kommer utgöra en värdefull bas i arbetet med att skapa ett biosfärområde

Resultatet från processen kommer redovisas och diskuteras under ett möte på Nämdö i början av året. Är du intresserad? Håll utkik efter mer information på Nämdö Green Archipelago.

Forskning om processen

Ett antal forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola observerade processen och noterade hur den fungerade i praktiken. Forskarna är intresserade av att bättre förstå hur denna typ av lokal dialog och medbestämmande kan stödja skapandet och förvaltningen av multifunktionella landskap.

Medborgarrådet är en del av forskningsprojekt LANDPATHS som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och tillgodoser behoven för en rad aktörer.

Medborgarråd i landskapsplanering

Medborgarråd innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare får höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper om en fråga av allmänt intresse, och diskuterar sedan frågan på djupet. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. I ett medborgarråd väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarrådet har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.

För mer information, kontakta Tim Daw.

LANDPATHS årliga retreat innehöll givande diskussioner med våra följare

22 november 2024 / jayne

Den 15–16 oktober 2024 samlades hela LANDPATHS-teamet på vackra Wiks Slott utanför Uppsala för vår årliga retreat. Under ett och en halv dag tog vi oss tid att reflektera över året som gått, lyfte blicken framåt och stärkte samarbetet mellan våra delprojekt. I år hade vi dessutom glädjen att välkomna flera av våra följare från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen till en givande workshop.

Större delen av teamet framför vackra Wiks Slott

Stort engagemang kring våra resultat hittills

Vi började första dagen med en World Café-övning där vi tillsammans utforskade våra största utmaningar och frågor. Diskussionerna kretsade kring teman som vuxit fram inom våra delprojekt och hur vi kan sammanföra dem för att skapa en tydlig riktning framåt. Fokus las också på hur våra rekommendationer om multifunktionella landskap kan göras relevanta och användbara för olika målgrupper och organisationer.

Efter detta hade vi givande samtal med Ann Åkerskog, Ingrid Johansson-Horner, Lars-Olof Sarenmark och Hannah Östergård Roswall (Naturvårdsverket), Therese Elfström och Ulrika Stensdotter Blomberg (Havs- och vattenmyndigheten) samt Klara Tullback Rosenström (Länsstyrelsen). Tillsammans reflekterade vi kring hur våra forskningsresultat kan nå rätt målgrupper, hur idén om multifunktionella landskap kan få brett genomslag och hur vårt program kan bidra till genomförandet av EUs nya naturrestaureringslag som trädde i kraft i augusti.

Fördjupande samtal om våra insikter och rekommendationer

Utformningen av LANDPATHS Manifest

Dag två ägnades åt att planera det Manifest som ska sammanfatta programmet. Manifestet kommer att skapas i samverkan, både inom och utanför projektet, och att presentera konkreta förslag på styrningsstrategier, policyer och hållbara metoder för multifunktionella landskap. Med utgångspunkt i föregående dagens diskussioner pratade vi mer om hur processen ska utformas och hur vi bäst strukturerar våra rekommendationer för att bli effektfulla.

Översyn av programmets tidslinje och fördjupning av samarbeten

Fördjupning och nya idéer

En viktig del av våra möten är också att hitta tid för fördjupade samtal och kreativa tankar. Vi tog oss tid att diskutera pågående aktiviteter som förberedelserna inför de medborgarråd som hålls i Voxnadalen och Nämdö nu i höst, planeringen av kommande workshops i stads- och jordbruksprojekten och mycket annat. Det fanns också utrymme för promenader i den rofyllda naturen och spontana idéutbyten.

Stort tack till alla från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen som deltog – vi ser fram emot att fortsätta samarbeta med er de kommande månaderna!

Medborgarråd om framtiden för kommunal ägda skogarna i Voxnadalen

11 november 2024 / jayne

Den 9 november samlades tjugotvå slumpmässigt utvalda medborgare från Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner i Alfta för den första dagen av Voxnadalens medborgarråd om skötsel av kommunalt ägda skogar. Denna satsning är ett samarbete mellan forskningsprogrammet LANDPATHS och Voxnadalens biosfärområde. Medborgarrådet samlade människor med olika bakgrunder, åldrar och relationer till skog och skogsbruk som genom diskussioner i små grupper, informativa presentationer och studiebesök till några skogsområden fick flera perspektiv på skogens olika värden.

Medborgarrådets deltagare lyssnar på en presentation på Ol-Anders Gård. Foto: Judith Lundberg-Felten

Huvudfacilitator Johan Hammarlund från Kairos Future, som utformade processen tillsammans med Tim Daw och Vera Telemo från LANDPATHS, introducerade begreppet medborgarråd, som syftar till att skapa en genomtänkt, öppen och respektfull dialog samt utbyte av perspektiv. Dessa värden betonades också av deltagarna i den första övningen där varje bord med 7-8 personer definierade sina egna diskussionsregler för dagen, såsom respektfullt tal, att inte avbryta och sätta telefoner på ljudlöst.

Att lära sig om ekosystemtjänster i skogen

Gruppen åkte sedan till ett skogsbesök och stannade vid två olika platser. På vägen introducerade Urban Larsson från Skogsstyrelsen, dagens första kunskapsförmedlare, de fyra grupper av ekosystemtjänster som sedan diskuterades under dagen: försörjande, kulturella, reglerande och stödjande tjänster. Första stoppet var en 2,7 hektar stor nyckelbiotop från 1996 som är skyddad av ett naturvårdsavtal. Deltagarna gick nedför en brant backe till den klara Långbäcken som slingrar sig lugnt genom en skog av lavbevuxna granar, mjukt upplysta av novembersolen och samlades kring Urban Larsson. På hans fråga vad deltagarna kände på denna plats uttryckte de lugn och ro, vacker natur, en skog som den ska vara och de uppskattade det orörda utseendet med döda och levande träd. Urban bad deltagarna att nämna de olika ekosystemtjänsterna de kunde se. De listade svamp- och bär försörjning och en plats för jakt, kulturtjänster såsom en plats för att uppleva lugn och en kulturhistorisk plats där vattnet hade en viktig funktion. Området är också hem för flera hotade arter som svampen ullticka och flodpärlmusslor.

Besök i nyckelbiotopen vid Långbäcken. Foto: Jonathan Mattebo Persson

Det andra stoppet för utflykten var Gammel-homna, ett demonstrationsområde för vattenrestaurering och en del av projektet Rivers of Life. En kort promenad genom stenig terräng omgiven av blåbärstäckta marker under gran-, tall- och björkträd, förde deltagarna till en liten, livligt strömmande bäck. Här introducerade den andra kunskapsförmedlaren, Helén Berggren, kulturchef på Bollnäs kommun, betydelsen av skogens kulturella värden och sitt arbete med ungdomar för att uppleva och skapa en relation till skogen. Hennes föredrag åtföljdes av två vitklädda tonåringar som dansade genom skogen och skapade en magisk stämning runt deltagarna. Några deltagare öppnade upp för att berätta hur de upplevt skogen i sin barndom och hur de byggde en relation till skogen. De föreslog att lyfta lokal kultur och historia som ett sätt att skapa en relation för unga till deras närmiljöer.

Vid Gammel-holmna demonstrationsområde pratade Helén Berggren om kulturella aktiviteter och hur skogen kan bli en plats för unga människor. Foto: Johan Hammerlund

Två unga “skogsdansare” från Bollnäs (klädda i vita klänningar) delar sin glädje över att få vara i skogen. Foto: Tim Daw

Från skogsprodukter till rödlistade arter

Tillbaka på Ol-Anders Gård delade deltagarna sina erfarenheter i skogen över en lunch innan de lyssnade på dagens två andra kunskapsförmedlare. Anders Lundberg från Billerud Korsnäs presenterade en mängd olika produkter från skogen som timmer, mikrocellulosa i läkemedel, förpackningar, tvål, hygienprodukter, tyg och nya förpackningar såsom pappersflaskor. Han betonade också den ekonomiska betydelsen av skogsbaserad produktion nationellt, och särskilt i Gävleborg. Deltagarna diskuterade livligt med Anders under efterföljande fikapaus. Mattias Ahlstedt från Naturskyddsförening i Dalarna informerade deltagarna om planetära gränser, kolbalans i skogen och effekter av avverkning, och tankarna bakom rödlistan för hotade arter.

Olika produkter från skogen. Foto: Tim Daw

Skapa visioner och öppna upp för nya perspektiv

Deltagarna avslutade dagen med att fundera över för-, nackdelar och intressekonflikter relaterade till skogens olika värden och användningsområden som identifierats under dagen, och skrev individuellt ner visioner för kommunägda skogar om 15-25 år.

I slutet av dagen samlade vi röster bland deltagarna som uttryckte uppskattning för processen och möjligheten att prata med människor med olika bakgrund och erfarenheter. En deltagare formulerade sin upplevelse som att hon låste upp sitt eget tänkande och fick öppna upp för nya perspektiv. Hanna Alfredsson från Biosfärområde Voxnadalen uttryckte tacksamhet över att få höra röster från ett större antal människor med bredare bakgrund än vad som brukar vara representerat i diskussioner kring biosfärområdet.

Sofie Zetterlund från Bollnäs kommun är angelägen om att höra om medborgarrådets resultat och hoppas att de ska inspirera till nya sätt att sköta skogen. Till den andra dagen av medborgarråden den 23 november bjuds företrädare för skogen i var och en av de tre kommunerna, samt lokala politiker för att ta emot förslagen från medborgarrådets deltagare om perspektiv på skötseln av kommunägda skogar i Voxnadalen för att uppmuntra mångsidig och multifunktionella användningsområden och värden.

Forskning på medborgarråd

I LANDPATHS studerar doktorand Fanny Möckel och hennes handledare Tim Daw den vetenskapliga processen av medborgarråd i Voxnadalen och i Nämdöskärgården genom observation på plats, en enkät före och efter, samt intervjuer med deltagarna. Läs alla nyheterna om medborgarråden.

Teamet som organiserade, observerade och dokumenterade medborgarrådet lämnar Voxnadalen nöjda och glada.
Första rad fvth: Fanny Möckel, Vera Telemo, Anna Bohman
Andra rad fvth: Elias Marin, Judith Lundberg-Felten, Jonathan Mattebo Persson, Johan Hammarlund, Tim Daw
Foto: Fanny Möckel

Medborgarrådet om Nämdöskärgårdens Biosfärområde har börjat

29 oktober 2024 / jayne

Lördagen den 19 oktober samlades deltagarna i Nämdöskärgårdens medborgarråd för första gången. Rådet samlade 25 medborgare med olika åsikter och kopplingar till Nämdöskärgården. Vissa var åretruntboende medan andra var deltids- eller sommarboende. Efter en lärorik och informationsrik första dag inleds nu förberedelserna inför nästa sammankomst, som äger rum den 16 november.

Läs hela artikeln på Nämdö Green Archipelagos hemsida

Om du har frågor om medborgarråden inom LANDPATHS, kontakta Tim Daw (delprojekt Hinder och möjligheter till förändring).

Analys av Sveriges strategiska plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik

8 oktober 2024 / jayne

LANDPATHS-forskarna Tuija Hilding-Rydevik och Johanna Tangnäs (båda från SLU Centrum för biologisk mångfald och delprojekt jordbrukslandskap) presenterade sin artikel ”Problem representations of farming and biodiversity in the Swedish implementation of EUs Common Agricultural Policy (CAP) 2023-2027” vid den årliga konferensen för Statsvetenskapliga förbundet i Sverige, 2-4 oktober, Umeå.

Johanna Tangnäs diskuterar LANDPATHS-artikeln med forskaren Elsa Reimersson, ordförande för sessionen om miljöpolitik

Vid konferensen deltog ca 150 forskare, främst statsvetare, med syftet att presentera och få synpunkter på såväl färdiga som tidiga utkast av forskningsartiklar och doktorsavhandlingar. Formatet var indelning i ett tema man följde under alla tre dagarna och där presentationerna följdes av gott med tid för utsedda granskare att lägga fram sina frågor och förslag till förbättringar. Allt i kollegial och konstruktiv anda.

LANDPATHS-artikeln som presenterades under temasessionerna Environmental politics analyserar Sveriges strategiska plan dvs den plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik i Sverige. Planen omfattar bidrag och ersättningar på drygt 60 miljarder kronor till Sveriges lantbrukare. Analysen använder sig av ett teoretiskt ramverk som underlättar att se hur problemen i en politik realiseras. Dvs det är själva förslagen till handling (i vårt fall förslagen till bidrag och ersättningar) som med detta ramverks ses som problemdefinitionen. Inte det som sägs vara problemet. Med detta som grund kan sedan slutsatser dras om:

vilka effekter detta har på hur vi talar om ett politikproblem (vilket påverkar vilka lösningar vi ser som möjliga);
vilka positioner för olika aktörer som möjliggörs (t ex vilken roll som lantbrukare ges); och
vad de praktiska konsekvenserna blir för t ex arbetet med multifunktionalitet och biologisk mångfald i odlingslandskapet.

Vår preliminär slutsats är att vi ser, som i tidigare forskning, att det finns utmaningar med hur lantbrukare och deras perspektiv och omständigheter beskrivs och hanteras inom ramen för EUs jordbrukspolitik. I relation till både produktion och biologisk mångfald.

Konferensen ägde rum i Humanisthuset på Umeå universitet

Vi kommer dock fortsätta att utforska effekterna av dessa svårigheter samt möjligheter i fortsatta intervjuer med jordbrukare, länsstyrelser, intresseorganisationer med flera i Härjedalen och Uppland. Vidare kommer framtidsscenarier med olika aktörer att hållas inom ramen för LANDPATHS-programmet.

För mer information, kontakta Tuija Hilding-Rydevik, ledare för delprojekt jordbrukslandskap.

Representanter från samhället rekryteras för medborgarrådet om skogen

3 september 2024 / jayne

LANDPATHS delprojekt Medborgardialog och delprojekt Skogslandskap är nu på gång med att rekrytera lokalbefolkningen i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommun för att diskutera skogliga frågor i ett nytt medborgarråd om skogen. Detta berättade Tim Daw i Förmiddagen i P4 Gävleborg den 2 september 2024.

View over Voxnadalen — *Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.*

Medborgarrådet syftar till att ge civilsamhället möjlighet att diskutera hur kommunägda skogar ska användas. Enligt Tim Daw, är medborgarrådet ett bra sätt att diskutera komplexa frågor såsom den polariserade skogsfrågan, där användning för produktion, rekreation och bevarande av biologisk mångfald ofta ställs mot varandra.

Deltagarna i medborgarrådet väljs ut slumpmässigt och får ett brev hem med information hur de anmäler sig. Inga förkunskaper krävs, då experter finns på plats som kommer att hålla kortare föredrag. Därefter får deltagarna tid att diskutera. Målet är inte att deltagare med olika åsikter ska enas, men att medborgarrådet ska vara en plattform som möjliggör en djupare diskussion än det som sker i media. Det ska ge tillfället att lyssna på varandra och skapa en ökad förståelse för varandras uppfattningar och värderingar om skogen. Lyssna på Tim’s inslag på Sveriges Radio P4 här.

“Deliberative mini-publics, som medborgarrådet, är en lovande metod för att hantera komplexa och svåra frågor i polariserade samhällen, till exempel skogsbruk i Voxnadalen. De är dessutom ett bra sätt att lyssna på och använda lokal kunskap från de som bor i biosfärområdet. Vi samarbetar med biosfärområdet Voxnadalen för att se om denna metod kan vara användbar för att få in lokalbefolkningens kunskap i förvaltningsplanerna. Det är en ganska ny metod, så vi ser fram emot att följa hur medborgarrådet kommer att fungera i Voxnadalen i höst.”
FANNY MÖCKEL, DOKTORAND (LANDPATHS)

Medborgarrådet om skogen pågår under två lördagar i oktober och november.

I forskningsprojektet FAIRTRANS ledde Tim under våren medborgarrådet om klimatet som var framgångsrikt i att skapa en öppen diskussionsmiljö för klimatrelaterade frågor bland samhällsrepresentanter från hela Sverige. Medborgarrådet för klimatet resulterade i rekommendationer som lämnades till politiska företrädare innan sommaren.

För mer information, kontakta Tim Daw (Stockholm Resilience Centre) eller Fanny Möckel (Uppsala universitet).

Mikael Karlsson skriver om Sveriges landskap i Miljö & Utveckling

13 juni 2024 / jayne

Mikael Karlsson, som leder LANDPATHS-delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner, skrev nyligen en krönika för Miljö & Utveckling, en tidning för den som jobbar med miljö- och hållbarhetsfrågor inom svenskt näringsliv och offentlig sektor.

I artikeln skriver Mikael om användning av begreppet landskap i det svenska miljömålssystemet och i formuleringar av mål, samt hur landskapsidéer bör fokusera på de olika värdena hos intressenterna.

Mikael uttrycker oro över att det finns stora brister i hur Sverige lever upp till åtagandena i den europeiska landskapskonventionen, och han lyfter fram några bra exempel på myndigheter och andra som går emot den trenden.

Läs hela artikeln här: https://miljo-utveckling.se/landskap-pressade-men-forbluffande-stryktaliga/