Programledare Malgorzata Blicharska (Gosia) är just nu i Australien för att presentera LANDPATHS vid två internationella konferenser. Under resan delar hon också med sig av resultat från EU-projektet NEXOGENESIS och det Formas-finansierade projektet PUDDLE-JUMP, samt lyfter fram en ny bok som hon är redaktör för.
Första anhalten var Brisbane, där hon deltog i International Congress for Conservation Biology 2025, arrangerad av Society for Conservation Biology. Gosia höll en presentation med titeln ‘Multiple understandings of multifunctional landscapes supporting biodiversity in Sweden’, som hon har skrivit tillsammans med flera kollegor i LANDPATHS-teamet. Presentationen hölls i en session om Conservation Law and Policy, ledd av Helene Marsh från James Cook University.
Presentation vid ICCB-konferensen i Brisbane
Under samma konferens presenterade Gosia även en poster med titeln ‘Aligning policies and practice: addressing governance and capacity gaps in the implementation of ponds and wetlands in Sweden’, baserad på resultat från projektet PUDDLE-JUMP. Hon organiserade dessutom ett symposium med temat ‘Large and Old Trees – Ecological and Cultural Significance’, kopplat till en bok om gamla och stora träd som hon redigerar och som snart ges ut. Bland presentationerna i symposiet fanns:
The importance of large and old trees for fungi and fungi for large and old trees (Elle Bowd)
The decline of large old trees: threats, interactions, and conservation actions (Elle Bowd)
Public safety considerations constrain the conservation of large old trees and their microhabitats (Arkadiusz Frohlich)
Writing the Jōmon Sugi: Literary Representations of Japan’s Most Famous Tree (Jon L. Pitt)
Arkadiusz Frohlich presenterar sitt arbete om bevarandet av gamla träd
LANDPATHS-resultaten presenterades även vid 11th Ecosystem Services Partnership World Conference i Darwin. Konferensens tema var ‘From global to local ecosystem services: pathways to Nature-based Solutions inspired from Down Under’. I en session om ‘Importance of Nature-based Solutions (NbS) in sustainable development of rural communities: livelihoods, biodiversity conservation, and nonmaterial values’ diskuterades hur LANDPATHS bidrar till kunskap om naturbaserade lösningar på landsbygden.
Presentation av LANDPATHS vid ESP World Conference
Gosia presenterade också en poster om ‘Bridging Science and Policy: Integrating Ecosystems into the Water-Energy-Food Nexus for Sustainable Resource Management’, med resultat från NEXOGENESIS, ett EU-finansierat projekt som arbetar med integrerad förvaltning av naturresurser.
Men det blev inte bara konferenssalar – Gosia hann även uppleva Australiens fantastiska natur under sin resa.
Gosia i Blue Mountains
Aboriginska målningar i Kakadu National Park
Meeting the locals 🙂
Den vetenskapliga artikeln om LANDPATHS som presenterades vid konferenserna är för närvarande under granskning i Journal of Environmental Planning and Management.
Blicharska, M., Dawson, L., Gilek, M., Hedblom, M., Hilding-Rydevik, T., Karlsson, M., Powell, N., Sandström, S., Tickle, L., Öhman, F., Glass, J. “Multifunctional landscapes – an overview of the concept in research and practice in Sweden”.
Styrning och förvaltning mot variationsrikare skogslandskap i Gävleborgsregionen
Vi bjudar in dig att medverka i en workshop som syftar till att stärka arbetet med att diversifiera skogslandskapen i Gävleborgsregionen. Workshopen ingår i forskningsprogrammen LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation. Fokus för dagen kommer att ligga på frågor som rör styrning, förvaltning och lärande i tider av osäkerhet.
? Datum: 1 oktober 2025 ? Tid: 09:30 – 15:00 ? Plats: Högbo Brukshotell, Hans Hiertas v 5, 811 92 Sandviken
I en tid av krig, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ett politiskt landskap i förändring hamnar frågor kring hur vi styr, förvaltar och brukar våra svenska skogar i ett nytt ljus. Mot bakgrund av en osäkrare omvärld blir det allt viktigare att främja olika funktioner och värden i landskapet.
Under senare tid har det tagits en rad initiativ för att ställa om från trakthyggesbruk till mindre intensiva skogsskötselmetoder. Även om det industriella trakthyggesbruket fortsatt dominerar, och trots att drivkrafterna bakom initiativen ser olika ut, utgör de viktiga exempel på alternativ till trakthyggesbruket. Initiativen utmanar institutionaliserade normer, bidrar till att legitimera nya idéer och utvecklar nya föreställningar om skog och skogsbruk.
Syftet med workshopen är att utforska hur vi inom ramen för rådande styrnings- och förvaltningsstrukturer kan arbeta för att stärka initiativtagarna, underlätta nätverksbyggande och möjliggöra för fler att agera på sätt som ökar variationen i skogen. Under workshopen kommer deltagare med olika intressen och kunskaper i skogen, från privat och offentlig sektor, diskutera och tänka tillsammans kring följande frågor:
Vilka är nyckelaktörerna som driver diversifieringen av skogslandskapet?
Vilken typ av initiativ, innovationer och relationer främjar eller motverkar dessa aktörer?
Hur kan deras roller stärkas?
Vilket handlingsutrymme finns inom befintlig styrning och förvaltning?
Vi hoppas att du vill vara med och dela med dig av dina insikter och hjälpa till att utveckla en styrning och förvaltning som stärker variationen i skogslandskapet.
En ny rapport sammanfattar resultaten från medborgarrådet i Nämdöskärgården. Medborgarrådet arrangerades genom ett samarbete mellan den ideella förening- en Nämdö Green Archipelago (NGA) och LANDPATHS. Syftet var att ta fram prioriteringar och fördjupad kunskap för arbetet med att etablera ett biosfärområde i Nämdöskärgården.
Medborgarrådet samlade totalt 25 deltagare med olika kopplingar till Nämdöskärgården från fastboende till deltids- och fritidsboende. Deltagarna rekryterades genom en inbjudan via brev till alla hushåll i Nämdöskärgården samt marknadsföring via digitala kanaler och affischer på strategiska platser. Därpå följde en urvalsprocess där målet var att rekrytera en bred diversitet av åsikter, demografi samt koppling till platsen. Deltagarna fick ekonomisk ersättning för sitt deltagande samt erbjöds annat stöd som kunde underlätta deltagande (språk-kompis, barnpassning och så vidare).
Under rådets gång bidrog experter inom områden som hållbar samhällsplanering, näringsliv, bevarandefrågor, biodiversitet, kultur och infrastruktur.
Genomförandet leddes av konsultbolaget Kairos Future som också designat processen tillsammans med NGA och forskare från LANDPATHS. Rådets överlägganden skedde framförallt i smågrupper som leddes av varsin gruppfacilitator.
Efter två dagars överlägganden tog rådet fram följande prioriteringar för NGAs arbete med det planerade biosfärområdet:
Fastboende Arbeta för att öka mängden fastboende i skärgården, framförallt genom fler möjligheter att bedriva näringsverksamhet ex. småskalig matproduktion
Bevarande/arter i balans Arbeta för ökad biologisk mångfald och arter i balans. Specifikt lyftes åtgärder för att minska hjortstammen, restaurera fler våtmarker samt skapa uppväxtplatser för rovfisk.
Digital mötesplats Skapa en digital mötesplats för att öka möjligheten för unga att vara delaktiga i Nämdöskärgårdens utveckling.
Havsrum Arbeta för inrättandet av ett Havsrum med koppling till den planerade nationalparken.
Allaktivitetshus Arbeta för att skapa ett Allaktivitetshus på Nämdö.
Samråd Agera samråd mellan lokalbefolkning och myndigheter.
Förnyelsebar energi Möjliggöra etablering av förnyelsebara energilösningar.
Dricksvatten Arbeta för en mer hållbar användning och ökad tillgång på dricksvatten
Rådet tog även fram en gemensam vision för utveckling i skärgården. Resultaten från medborgarrådet kommer ligga till grund för NGAs fortsatta arbete med att skapa ett biosfärområde i Nämdöskärgården.
En engagerad grupp om 20 personer, främst bestående av lantbrukare från gårdar runt om i det vidsträckta Härjedalen, samlades på ett värdshus i Hede en solig måndag i början av april. Ämnet för dagen var önskade framtider för lantbruket i Härjedalen.
Deltagare på Wemer Wärdshus i Hede, Härjedalen. Foto: Johanna Tangnäs.
Utmaningar och styrkor i regionen
Det finns många utmaningar här vad gäller infrastruktur och finansiering men också väldigt tydliga fördelar och styrkor. Området är mycket rikt på biologisk mångfald, det är gynnsamma förhållanden för naturbete och många av landets levande fäbodar återfinns här. Att hålla landskapet öppet, fortsätta med naturbete och att bruka jorden på ett klokt sätt har avgörande betydelse för ekosystemen men också för att det ska gå att leva och försörja sig här även för kommande generationer.
Vi har i vår forskning sett hur de villkor och stöd (främst från EU) skriver hur viktigt det som görs i småskaliga jordbruk och lokalsamhällen är, men samtidigt att de stöd som och de strukturer som finns på europeisk och nationell nivå, inte är särskilt gynnsamma ändå för just det landskap och de former av brukande som finns i Härjedalen. Dessutom har det visat sig att man inte tillräckligt tillfrågar lantbrukarna själva om vad de behöver för att fortsätta, och hur de kan bidra till biologisk mångfald och stärkt livsmedelsproduktion i jordbruket.
Frågorna som diskuterades under dagen handlade om önskade framtider och möjliga vägar dit:
Vilka goda framtider för lantbruket kan du se framför dig – för produktion, försörjning, levnadsförhållanden och natur?
Hur kan det framtida lantbruket i Härjedalen fortsätta både producera mat och bidra till biologisk mångfald?
Vad kan möjliggöra dessa goda framtider – vad behöver ändras i stöd och villkor?
Vad betyder EUs jordbruksstöd för utvecklingen av goda framtider för lantbruket i Härjedalen?
Snöfattiga vårfjäll i Härjedalen. Foto: Johanna Tangnäs.
Deltagare från flera håll
Förutom lantbrukare deltog även några andra näringsidkare (ofta har man en kombination av jordbruk och andra verksamheter som bonde i Härjedalen), samt två personer från kommunen, en från Hushållningssällskapet, en från LRF, en från Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och så fyra forskare från Landpaths: Johanna Tangnäs som modererade dagen och Tuija Hilding-Rydevik som planerat och förberett workshopen tillsammans med Johanna, Tommy Lennartsson som bidrog med kunskap om mångbruk i Härjedalens nutida och historiska jordbrukslandskap och Neil Powell som förstärkte gruppen i diskussioner och samtal om framtiden.
Återkommande teman och idéer
En sammanställning av de önskelägen och förslag som utkristalliserade sig under dagen kommer att presenteras i olika former under året men några av de teman som återkom var: ett stadigt, långsiktigt och mer helhetsorienterat stöd som gör att de unga vill och kan ta över, stötta olika former av lantbruk efter lokala förutsättningar och en generell önskan om mer av de inrättningar som krävs för att det naturbetesbaserade lantbruket ska kunna leva och frodas: lokala slakterier, mejerier och någon eller några som hämtar mjölken. Samt ett starkare skydd mot att jordbruksmark köps upp och sedan inte brukas, betas eller ens bebos.
Nästa steg blir att sammanfatta vilka förslag som kom fram under dagen, och hålla ett kortare återkopplingsmöte i slutet av april med alla som deltog. Sedan kommer förslagen och framtidsbilderna, tillsammans med andra resultat i forskningsprogrammet, att utgöra grund för både inspel till ansvariga myndigheter på nationell nivå och till fortsatt forskning.
LANDPATHS-forskarna Tuija Hilding-Rydevik och Johanna Tangnäs (båda från SLU Centrum för biologisk mångfald och delprojekt jordbrukslandskap) presenterade sin artikel ”Problem representations of farming and biodiversity in the Swedish implementation of EUs Common Agricultural Policy (CAP) 2023-2027” vid den årliga konferensen för Statsvetenskapliga förbundet i Sverige, 2-4 oktober, Umeå.
Johanna Tangnäs diskuterar LANDPATHS-artikeln med forskaren Elsa Reimersson, ordförande för sessionen om miljöpolitik
Vid konferensen deltog ca 150 forskare, främst statsvetare, med syftet att presentera och få synpunkter på såväl färdiga som tidiga utkast av forskningsartiklar och doktorsavhandlingar. Formatet var indelning i ett tema man följde under alla tre dagarna och där presentationerna följdes av gott med tid för utsedda granskare att lägga fram sina frågor och förslag till förbättringar. Allt i kollegial och konstruktiv anda.
En diskussion inom temat miljöpolitik
LANDPATHS-artikeln som presenterades under temasessionerna Environmental politics analyserar Sveriges strategiska plan dvs den plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik i Sverige. Planen omfattar bidrag och ersättningar på drygt 60 miljarder kronor till Sveriges lantbrukare. Analysen använder sig av ett teoretiskt ramverk som underlättar att se hur problemen i en politik realiseras. Dvs det är själva förslagen till handling (i vårt fall förslagen till bidrag och ersättningar) som med detta ramverks ses som problemdefinitionen. Inte det som sägs vara problemet. Med detta som grund kan sedan slutsatser dras om:
vilka effekter detta har på hur vi talar om ett politikproblem (vilket påverkar vilka lösningar vi ser som möjliga);
vilka positioner för olika aktörer som möjliggörs (t ex vilken roll som lantbrukare ges); och
vad de praktiska konsekvenserna blir för t ex arbetet med multifunktionalitet och biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Vår preliminär slutsats är att vi ser, som i tidigare forskning, att det finns utmaningar med hur lantbrukare och deras perspektiv och omständigheter beskrivs och hanteras inom ramen för EUs jordbrukspolitik. I relation till både produktion och biologisk mångfald.
Konferensen ägde rum i Humanisthuset på Umeå universitet
Vi kommer dock fortsätta att utforska effekterna av dessa svårigheter samt möjligheter i fortsatta intervjuer med jordbrukare, länsstyrelser, intresseorganisationer med flera i Härjedalen och Uppland. Vidare kommer framtidsscenarier med olika aktörer att hållas inom ramen för LANDPATHS-programmet.
För mer information, kontakta Tuija Hilding-Rydevik, ledare för delprojekt jordbrukslandskap.
Biologisk mångfald – variationen av arter, gener och ekosystem – är avgörande för allt liv på jorden och det inkluderar oss människor. Forskningen visar att en miljon arter är utrotningshotade globalt på grund av mänsklig aktivitet, vilket också påverkar Sverige. Under sommaren har flera debattartiklar publicerats i svenska tidningar om relationen mellan utveckling och miljö, artiklar som LANDPATHS professor Tuija Hilding Rydevik bidragit till.
Skydd av natur och utveckling sätts emot varandra
I maj skrev en grupp företrädare för Moderaterna i en artikel på DN Debatt, att skyddet av ’vanliga arter’ ofta prioriteras framför utveckling, vilket de anser kräver politiska förändringar. Enligt deras idéprogram ska miljöpolitiken ha människan och dess behov av naturresurser och utveckling i fokus även om det kan kräva kompromisser som påverkar rödlistade arter negativt. De föreslår bland annat att markägare i skogs- och jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska få större frihet över hur marken används. Artikeln ifrågasätter också nedgången av biologisk mångfald generellt.
Motreaktioner
Moderaternas debattartikel ledde till en rad motreaktioner och artiklar i den svenska pressen. Tuija Hilding Rydevik som är professor emerita vid SLUs Centrum för biologisk mångfald och ledare av LANDPATHS delprojekt Jordbrukslandskap, är en av författarna på de två tidningsartiklar som publicerades som respons på Moderaternas inlägg.
”Reaktionen från min sida var tydlig. Hur okunniga författarna av artikeln måste vara om mänsklighetens beroende av biologisk mångfald. Och okunniga om hoten och att konsekvenserna ytterst drabbar oss och våra samhällen. Att bevara och gynna biologisk mångfald är att ha människans behov i åtanke – idag och imorgon. Den andra reaktionen är väl att det är bra att få deras ståndpunkter så tydligt utskrivna så de går att bemöta”. Tuija Hilding Rydevik
Forskare varna för polarisering mellan människan och natur
Den första responsen publicerades som en debattartikel i Altinget Miljö och Energi i juni 2024 och skrevs av drygt 20 forskare och som kritiserar Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö. Enligt forskarna skapar denna missuppfattning en farlig polarisering mellan människan och naturen. Forskarna understryker att biologisk mångfald är avgörande för mänsklig överlevnad och våra ekonomier. De varnar för att rödlisteindexet visar på en accelererande förlust av arter globalt, vilket är ett tydligt tecken på ekosystemens ohälsa. Forskarna betonar att hela värdet av biologisk mångfald är svårt att korrekt beräkna i monetära termer. Vi har redan en planet dominerad av mänsklig aktivitet och detta är ett akut hot mot ekosystemtjänster som mat, rent vatten, skydd mot sjukdomar och klimatkatastrofer.
Kornsparven förekommer i jordbrukslandskapet men är starkt hotade i Sverige genom intensifierat jordbruk och användning av bekämpningsmedel. Picture credit: MandrillArt pixabay
Förslag att ta fram ett naturpolitisk ramverk
En uppföljning på denna debattartikel kom sedan i juli 2024 i Göteborgsposten. Här varnar ett femtiotal forskare och representanter från civilsamhället för att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot mänsklighetens framtid, i nivå med klimatförändringarna. Författarna uppmanar till att införa ett så kallat naturpolitiskt ramverk, liknande det klimatpolitiska, för att stoppa och vända förlusten av arter och livsmiljöer. De föreslår införandet av en naturlag, ett naturpolitiskt mål och ett naturpolitiskt råd.
Naturkrisen kräver samhällsomställning
Artikeln kritiserar neddragningar i naturvårdsbudgeten och minskande stöd för att näringar som jordbruk och skogsbruk ska bli hållbara. För att hantera naturkrisen krävs en samhällsomställning där alla sektorer måste bidra. Natur- och klimatkrisen är nära kopplade, och lösningar på den ena måste också ta hänsyn till den andra. Genom att inrätta ett naturpolitiskt ramverk med konkreta mål och resurser, föreslår skribenterna, kan Sverige ta ett ledarskap i att vända trenden och säkerställa en hållbar framtid. Regeringen och riksdagen uppmanas att omedelbart agera och implementera detta förslag för att skydda naturen och därmed mänsklighetens framtid.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
50% av de drygt 4700 rödlistade arterna förekommer i odlingslandskapet. Odlingslandskapet är den mest viktiga miljön för ungefär en tredjedel av de rödlistade arterna. Hoten mot växterna beror främst på förändrad användning av marken som leder till t ex igenväxning, ökad näringsbelastning, minskad hävd (t ex minskat bete och slåtter), klimatförändringar och minskad konnektivitet för växter och djurs behov (fragmentering). Jordbruket behöver de ekosystemtjänster som naturen bidrar med i form av pollinering från insekter, bidrag till en gynnsam markstruktur för odling, bekämpning av skadeinsekter genom de naturligt förekommande fienderna mfl. Därför ar det av vikt att de 64 miljarder som utgör bidrag och ersättningar till Sveriges lantbrukare genom EUs gemensamma jordbrukspolitik gör så stor nytta som möjligt för såväl lantbrukarnas produktion som biologisk mångfald i odlingslandskapet. Denna fråga studerar vi i delprojekt Jordbrukslandskap i LANDPATHS.
Det koordinerande delprojektet (SP1) inom LANDPATHS välkomnade i somras Laoise Ní Mharcaigh, tredje årets Bachelor student i ”Sustainability with Social Sciences, Policy and Law” vid University College Dublin (UCD), Irland, för att bidra till en genomgång av akademisk litteratur om hinder och möjligheter för multifunktionella landskap med rik biologisk mångfald i Sverige.
LANDPATHS lockar student från Dublin till praktikplats
Laoises särskilda intresse för bevarande av biologisk mångfald, miljöutbildning och medborgarforskning samt hennes koppling till Sverige (hon har familj på Gotland), gjorde att hon hittade forskningsprogrammet LANDPATHS. Efter att ha fått ett akademiskt stipendium från UCD:s Ad Astra Academy för att täcka kostnaderna för sin resa och vistelse i Sverige, tog Laoise proaktivt kontakt med LANDPATHS projektkoordinator Malgorzata (Gosia) Blicharska för att undersöka möjligheten till att bidra till programmet genom en praktik.
Min uppgift var att läsa och granska en uppsättning akademiska artiklar gällande olika aspekter av multifunktionella landskap i Sverige. Jag började granska artiklarna i början av juli och plockade ut relevant information för arbetet i LANDPATHS.
Laoise i Geocentrum vid Uppsala Universitet
Hinder och möjligheter för multifunktionalitet rapporterade i akademisk litteratur
Jayne Glass, forskare i LANDPATHS-teamet, stöttade Laoise genom regelbundna råd och diskussioner. När Laoise kom till Uppsala i början av augusti fortsatte hon sitt arbete vid institutionen för geovetenskaper och identifierade de potentiella hinder och möjligheter för multifunktionalitet som var uppenbara i de artiklar hon granskat. Hon presenterade och diskuterade sedan sitt arbete med Gosia och Jayne, för att identifiera återkommande teman och bidra till det kommande arbete med multifunktionalitet i LANDPATHS.
Vi frågade Laoise vad hon hade lärt sig om multifunktionella landskap genom sitt arbete.
Under hela min utbildning har jag främst fokuserat på klimaträttvisa och miljöstyrning. Jag har inte stött på konceptet multifunktionalitet annat än i enmodul på min utbildning om markanvändning och dess miljöpåverkan. Men eftersom jag kommer från landsbygden har jag alltid varit medveten om landskapets förmåga att tillhandahålla flera funktioner, till exempel när det gäller de ekologiska, kulturella och ekonomiska värdena från jordbruksmark. Därför tyckte jag att möjligheten att fördjupa mig i artiklar som bygger på multifunktionalitet i det svenska landskapet var oerhört insiktsfull. Framför allt var betydelsen av skogar som multifunktionella landskap och de olika roller som de spelar i Sverige särskilt intressant, eftersom det är något som inte är lika framträdande i det irländska landskapet.
Potential för ökat offentligt engagemang i svensk landskapspolitik?
Flera av de artiklar som Laoise granskade hänvisade till vikten av att engagera intressenter och medborgare i beslutsfattandet om multifunktionella landskap. Detta väckte frågan hos Laoise i vilken utsträckning människor kan påverka beslut om markanvändning och politik i Sverige. Detta är i linje med den samskapande ansatsen för att engagera intressenter och medborgare i forskningen i LANDPATHS.
Granskningen av artiklarna har varit till stor nytta för mig eftersom jag också har fått en god inblick i den svenska politiken kring markanvändning och aktörsstyrning. Efter den nyligen genomförda, nationellt ledda medborgarförsamlingen om förlust av biologisk mångfald på Irland var det intressant att notera bristen på offentligt engagemang i svensk landskapspolitik. En svensk modell för medborgarförsamlingar borde kanske övervägas i framtiden.
Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh
Litteratursammanställning om multifunktionalitet i Sverige
Laoises arbete kommer att bidra till LANDPATHS teamets pågående forskning om hindren för multifunktionalitet och de potentiella möjligheter som finns för framtiden i de olika landskap som de arbetar i – skogs-, jordbruks-, stads-, havs- och kust- samt bergslandskap. Under de kommande månaderna kommer Gosia och Jayne att, tillsammans med andra i projektet, arbeta på en akademisk uppsats artikel? om multifunktionalitet i Sverige. Det arbete som Laoise gjorde under sommaren kommer att användas i denna artikel och förhoppningen är att fortsatt hålla kontakten med Laoise under arbetets gång. Laoise planerar att ta med sig de insikter hon fått om hållbar markanvändning ur ett svenskt perspektiv till resten av sin examen vid UCD.
Upplevelse av Sverige och Uppsala
Denna praktik, som skapades på Laoises eget initiativ och arrangerades av LANDPATHS, har också varit en fantastisk möjlighet för Laoise att upptäcka Sverige. Hon beskriver sin erfarenhet av att arbeta på ett svenskt universitet och diskutera med forskare och studenter som insiktsfull och hon hoppas kunna genomföra ett Erasmusutbyte med Lunds universitet i januari 2024.
Min senaste resa till Sverige och i synnerhet till Uppsala universitet har varit fantastisk. Eftersom jag bara har varit på Gotland tidigare var jag osäker på vad jag skulle förvänta mig. Men när jag reste ensam till Uppsala kände jag mig väldigt trygg i min omgivning. Det var väldigt uppmuntrande att besöka en stad där cykelresor verkade vara det bästa sättet att ta sig fram, något som jag definitivt kan ta med mig tillbaka till Irland. Jag älskade känslan av att promenera runt i staden, med massor av grönområden och uppvuxna träd vid varje korsning. Min erfarenhet av att besöka universitetet har varit mer än jag kunde ha önskat mig – jag kände mig mycket välkommen under min vistelse. Alla som jag träffade var mycket vänliga och intresserade av att höra om min upplevelse i Uppsala – allt jag kan säga är att jag ser fram emot att komma tillbaka!
Vi i SP1 är glada över att ha träffat Laoise och är tacksamma för hennes hårda arbete och användbara bidrag till LANDPATHS-programmet. Projektet önskar henne all lycka med sina studier och hoppas att få se henne i Uppsala snartigen!
