Kategori: Biosfärområde

Inspel från Nämdöskärgårdens medborgarråd

5 december 2024 / jayne

Hur balanserar vi utveckling och bevarande i Nämdöskärgården? Vilka är nycklarna till en ökad inflyttning och hur skapar vi mötesplatser för alla? Dessa frågor diskuterades under medborgarrådets sista träff den 16 november. Under två helger i höst samlades 25 medborgare med olika anknytning till Nämdöskärgården för att gemensamt diskutera prioriterade områden för arbetet med det planerade biosfärområdet.

Riktningar för det planerade biosfärområdet

Medborgarrådets främsta uppgift var att skapa ett underlag för den ideella föreningen Nämdö Green Archipelagos (NGA) i deras fortsatta arbete med att bilda ett biosfärområde. Deltagarna representerade olika invånargrupper i Nämdöskärgården, allt från åretruntboende till deltids- eller sommarboende.

Den första dagen bestod av presentationer som gav flera perspektiv på en hållbar samhällsutveckling. Fokus den andra dagen låg på samtal och utbyte mellan deltagarna. Diskussionerna rörde möjligheter, konsekvenser och idéer utifrån projektförslag tagna ur NGAs biosfär-förstudie.

Diskussionerna baserades på presentationerna under dag ett tillsammans med medlemmarnas egna erfarenheter, värderingar och idéer. Under dagen presenterade deltagarna sina resonemang kring risker och möjligheter med projekten samt hur de påverkar varandra. De pekade också ut några extra viktiga insatser för NGA att prioritera i sitt fortsatta arbete med att bli ett biosfärområde.

Externa observatörer

Under den andra dagen deltog även två observatörer: en lokalpolitiker och en representant för WWF – som var med för att observera och inspireras av processen.

Att balansera bevarande och utveckling

Ett biosfärområde ska arbeta med bevarande, utvecklande och stödjande insatser för natur och samhälle samt hitta lokala lösningar på globala problem. Dessa teman blev ledord i gruppdiskussionerna under dagen. Bevarande var en central fråga som berörde många deltagare. Flera delade med sig av sina personliga erfarenheter av en förändrad ekologi i skärgården, särskilt när det gäller den negativa utvecklingen av fiskbestånden. Många berättade om hur fisket en gång var rikt och vitalt, även de yngre deltagarna vittnade om att förhållandena har försämrats markant de senaste 10-15 åren. Problemet var allmänt erkänt, men deltagarna hade delade åsikter om vad som kan göras lokalt och vad som måste lösas på högre nivåer.

Det rådde enighet om att det finns lokala möjligheter att påverka och förbättra områden som ängsmarker, våtmarker och grunda vikar, och att hantering av hjortstammen bör vara en prioritet. Hjortstammen betraktades av många som både ett problem och en möjlighet, eftersom den kan ge en potentiell källa till lokal produktion och förädling. Redan nu sker småskalig förädling av hjortkött, och flera såg detta som en möjlighet att öka produktionen och skapa en inkomstkälla för de mångsysslare som bor på ön.

Att balansera utveckling av samhälle och företagande med naturvård och miljöns bevarande var ett återkommande tema – en ökad mängd turister är bra för utvecklingen men sätter också press på naturen och miljön i området. Därför var det delade meningar om hur mycket fokus som borde ligga på att stärka besöksnäringen. Att öka mängden fastboende däremot ville alla att biosfärområdet skulle jobba med, men det var svårt att komma fram till hur detta kan gå till.

En stor fråga var vilka är det som ska bosätta sig i Nämdöskärgården? Huspriserna i skärgården är mycket höga och utesluter många från bostadsmarknaden. En grupp som nämndes specifikt var sk. “Digitala nomader” – personer som skapat sig geografisk frihet och flexibilitet med hjälp av digitala hjälpmedel – och lever därefter. Men för att inflyttning ska ske behövs också ett fungerande näringsliv, antingen genom etablering av företag i skärgården eller genom distansarbete och pendling. Det är också viktigt att hitta målgrupper som åtminstone på sikt kan tänka sig att skriva sig på platsen så att skatteintäkterna växer med invånarantalet.

Att stärka och skapa en social mötesplats blev ett centralt tema i diskussionerna. Denna mötesplats behöver även finnas digitalt tillgänglig då information som sprids i de vanliga kanalerna oftast når en begränsad målgrupp. Åsikterna om hur information och kommunikation bäst bör organiseras skiljde sig markant mellan deltagarna – vissa (oftast äldre) pekade på behovet av informationskanaler som nyhetsbrev och hemsidor medan andra (yngre) såg större möjligheter med digitala plattformar för kommunikation. Slutligen, kopplat till frågan om resor och tillgänglighet fanns det ett stort intresse för förbättrade lösningar för samåkning och ‘båtskjutsgrupper’.

Ett startskott för framtiden

Några av de starkaste intrycken från medborgarrådet i Nämdöskärgården var kraften i att människor som inte brukar träffas ses och skapar nya nätverk. Nästan samtliga av medlemmarna skrev upp sig på en gemensam lista för att kunna hålla kontakten och engagera sig i framtiden. Genom medborgarrådet har NGA nått ut till en större målgrupp och fått input från fler olika typer av människor. Dessa lärdomar och inspel kommer utgöra en värdefull bas i arbetet med att skapa ett biosfärområde

Resultatet från processen kommer redovisas och diskuteras under ett möte på Nämdö i början av året. Är du intresserad? Håll utkik efter mer information på Nämdö Green Archipelago.

Forskning om processen

Ett antal forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola observerade processen och noterade hur den fungerade i praktiken. Forskarna är intresserade av att bättre förstå hur denna typ av lokal dialog och medbestämmande kan stödja skapandet och förvaltningen av multifunktionella landskap.

Medborgarrådet är en del av forskningsprojekt LANDPATHS som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och tillgodoser behoven för en rad aktörer.

Medborgarråd i landskapsplanering

Medborgarråd innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare får höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper om en fråga av allmänt intresse, och diskuterar sedan frågan på djupet. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. I ett medborgarråd väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarrådet har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.

För mer information, kontakta Tim Daw.

Medborgarråd om framtiden för kommunal ägda skogarna i Voxnadalen

11 november 2024 / jayne

Den 9 november samlades tjugotvå slumpmässigt utvalda medborgare från Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner i Alfta för den första dagen av Voxnadalens medborgarråd om skötsel av kommunalt ägda skogar. Denna satsning är ett samarbete mellan forskningsprogrammet LANDPATHS och Voxnadalens biosfärområde. Medborgarrådet samlade människor med olika bakgrunder, åldrar och relationer till skog och skogsbruk som genom diskussioner i små grupper, informativa presentationer och studiebesök till några skogsområden fick flera perspektiv på skogens olika värden.

Medborgarrådets deltagare lyssnar på en presentation på Ol-Anders Gård. Foto: Judith Lundberg-Felten

Huvudfacilitator Johan Hammarlund från Kairos Future, som utformade processen tillsammans med Tim Daw och Vera Telemo från LANDPATHS, introducerade begreppet medborgarråd, som syftar till att skapa en genomtänkt, öppen och respektfull dialog samt utbyte av perspektiv. Dessa värden betonades också av deltagarna i den första övningen där varje bord med 7-8 personer definierade sina egna diskussionsregler för dagen, såsom respektfullt tal, att inte avbryta och sätta telefoner på ljudlöst.

Att lära sig om ekosystemtjänster i skogen

Gruppen åkte sedan till ett skogsbesök och stannade vid två olika platser. På vägen introducerade Urban Larsson från Skogsstyrelsen, dagens första kunskapsförmedlare, de fyra grupper av ekosystemtjänster som sedan diskuterades under dagen: försörjande, kulturella, reglerande och stödjande tjänster. Första stoppet var en 2,7 hektar stor nyckelbiotop från 1996 som är skyddad av ett naturvårdsavtal. Deltagarna gick nedför en brant backe till den klara Långbäcken som slingrar sig lugnt genom en skog av lavbevuxna granar, mjukt upplysta av novembersolen och samlades kring Urban Larsson. På hans fråga vad deltagarna kände på denna plats uttryckte de lugn och ro, vacker natur, en skog som den ska vara och de uppskattade det orörda utseendet med döda och levande träd. Urban bad deltagarna att nämna de olika ekosystemtjänsterna de kunde se. De listade svamp- och bär försörjning och en plats för jakt, kulturtjänster såsom en plats för att uppleva lugn och en kulturhistorisk plats där vattnet hade en viktig funktion. Området är också hem för flera hotade arter som svampen ullticka och flodpärlmusslor.

Besök i nyckelbiotopen vid Långbäcken. Foto: Jonathan Mattebo Persson

Det andra stoppet för utflykten var Gammel-homna, ett demonstrationsområde för vattenrestaurering och en del av projektet Rivers of Life. En kort promenad genom stenig terräng omgiven av blåbärstäckta marker under gran-, tall- och björkträd, förde deltagarna till en liten, livligt strömmande bäck. Här introducerade den andra kunskapsförmedlaren, Helén Berggren, kulturchef på Bollnäs kommun, betydelsen av skogens kulturella värden och sitt arbete med ungdomar för att uppleva och skapa en relation till skogen. Hennes föredrag åtföljdes av två vitklädda tonåringar som dansade genom skogen och skapade en magisk stämning runt deltagarna. Några deltagare öppnade upp för att berätta hur de upplevt skogen i sin barndom och hur de byggde en relation till skogen. De föreslog att lyfta lokal kultur och historia som ett sätt att skapa en relation för unga till deras närmiljöer.

Vid Gammel-holmna demonstrationsområde pratade Helén Berggren om kulturella aktiviteter och hur skogen kan bli en plats för unga människor. Foto: Johan Hammerlund

Två unga “skogsdansare” från Bollnäs (klädda i vita klänningar) delar sin glädje över att få vara i skogen. Foto: Tim Daw

Från skogsprodukter till rödlistade arter

Tillbaka på Ol-Anders Gård delade deltagarna sina erfarenheter i skogen över en lunch innan de lyssnade på dagens två andra kunskapsförmedlare. Anders Lundberg från Billerud Korsnäs presenterade en mängd olika produkter från skogen som timmer, mikrocellulosa i läkemedel, förpackningar, tvål, hygienprodukter, tyg och nya förpackningar såsom pappersflaskor. Han betonade också den ekonomiska betydelsen av skogsbaserad produktion nationellt, och särskilt i Gävleborg. Deltagarna diskuterade livligt med Anders under efterföljande fikapaus. Mattias Ahlstedt från Naturskyddsförening i Dalarna informerade deltagarna om planetära gränser, kolbalans i skogen och effekter av avverkning, och tankarna bakom rödlistan för hotade arter.

Olika produkter från skogen. Foto: Tim Daw

Skapa visioner och öppna upp för nya perspektiv

Deltagarna avslutade dagen med att fundera över för-, nackdelar och intressekonflikter relaterade till skogens olika värden och användningsområden som identifierats under dagen, och skrev individuellt ner visioner för kommunägda skogar om 15-25 år.

I slutet av dagen samlade vi röster bland deltagarna som uttryckte uppskattning för processen och möjligheten att prata med människor med olika bakgrund och erfarenheter. En deltagare formulerade sin upplevelse som att hon låste upp sitt eget tänkande och fick öppna upp för nya perspektiv. Hanna Alfredsson från Biosfärområde Voxnadalen uttryckte tacksamhet över att få höra röster från ett större antal människor med bredare bakgrund än vad som brukar vara representerat i diskussioner kring biosfärområdet.

Sofie Zetterlund från Bollnäs kommun är angelägen om att höra om medborgarrådets resultat och hoppas att de ska inspirera till nya sätt att sköta skogen. Till den andra dagen av medborgarråden den 23 november bjuds företrädare för skogen i var och en av de tre kommunerna, samt lokala politiker för att ta emot förslagen från medborgarrådets deltagare om perspektiv på skötseln av kommunägda skogar i Voxnadalen för att uppmuntra mångsidig och multifunktionella användningsområden och värden.

Forskning på medborgarråd

I LANDPATHS studerar doktorand Fanny Möckel och hennes handledare Tim Daw den vetenskapliga processen av medborgarråd i Voxnadalen och i Nämdöskärgården genom observation på plats, en enkät före och efter, samt intervjuer med deltagarna. Läs alla nyheterna om medborgarråden.

Teamet som organiserade, observerade och dokumenterade medborgarrådet lämnar Voxnadalen nöjda och glada.
Första rad fvth: Fanny Möckel, Vera Telemo, Anna Bohman
Andra rad fvth: Elias Marin, Judith Lundberg-Felten, Jonathan Mattebo Persson, Johan Hammarlund, Tim Daw
Foto: Fanny Möckel

Medborgarrådet om Nämdöskärgårdens Biosfärområde har börjat

29 oktober 2024 / jayne

Lördagen den 19 oktober samlades deltagarna i Nämdöskärgårdens medborgarråd för första gången. Rådet samlade 25 medborgare med olika åsikter och kopplingar till Nämdöskärgården. Vissa var åretruntboende medan andra var deltids- eller sommarboende. Efter en lärorik och informationsrik första dag inleds nu förberedelserna inför nästa sammankomst, som äger rum den 16 november.

Läs hela artikeln på Nämdö Green Archipelagos hemsida

Om du har frågor om medborgarråden inom LANDPATHS, kontakta Tim Daw (delprojekt Hinder och möjligheter till förändring).

Kommer 2024 – Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen

2 februari 2024 / jayne

Under hösten 2024 kommer LANDPATHS att samarbeta med biosfärområdet Voxnadalen för att testa en ny metod för att involvera invånarna i Voxnadalen i forskningen kring multifunktionella landskap. Fanny Möckel, doktorand vid Uppsala universitet och forskare inom delprojektet Hinder och möjligheter till förändring, berättar lite mer om den så kallade ’Medborgarberedningen’.

Vad innebär egentligen ett multifunktionellt landskap, och hur kan det se ut i Voxnadalen i framtiden? Utifrån de samtal som under året förts tillsammans med berörda aktörer i LANDPATHS workshop-serie, är nu nästa steg ett samtal om prioriteringarna i biosfärområdet genom ett speciellt medborgardeltagande verktyg som kallas medborgarberedning (på engelska: deliberative mini-public). Processen ska ledas av jag och Tim Daw (Stockholm Resilience Centre), i samarbete med Biosfärområde Voxnadalen.

Medborgarengagemang i hållbar planering

Det finns många sätt att engagera medborgare, men LANDPATHS vill pröva en ny metod för att involvera dem i frågor om miljöstyrning. Medborgarberedning innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare deltar i modererade diskussioner i smågrupper om ett ämne av gemensamt intresse. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. Det finns flera olika format, såsom en medborgarpanel eller en medborgarjury, som har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.

I en medborgarberedning väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Under 2-3 dagar får medborgarna höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper, och får diskutera sedan frågan i djupet. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarna ersätts för sitt deltagande i denna process.

Hur ska biosfärområdet utvecklas?

En nyckelaspekt i denna process är att medborgarna diskuterar ett ämne som påverkar och berör allmänheten, och att resultatet av processen har möjlighet att påverka det aktuella ämnet. Medborgarberedningen i Voxnadalen kommer att fokusera på den framtida utvecklingen av biosfärområdet.

Biosfärområde Voxnadalen har åtagit sig att integrera resultatet från medborgarberedningen i biosfärområdets utvecklingsplan, och på så vis får allmänheten möjlighet att aktivt engagera sig i den framtida planeringen av biosfärområdet.

Planeringen av medborgarberedningen pågar nu – håll utkik på bloggen för fler uppdateringar eller skicka ett mail till Fanny för mer info.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Medborgarberedning i Biosfärområde Voxnadalen’, skriven av Fanny Möckel i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023’, s.15.

Skogslandskap – tre workshops avslutade i biosfärområdet Voxnadalen

31 januari 2024 / jayne

Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.

Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.

Stakeholder discussing at one of the workshops — Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.

Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.

Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.

Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:

– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.
Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland

– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.
Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker

Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.

View over Voxnadalen — Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.

Framtidens Skogsbruk i Voxnadalen: En gemensam resa mot multifunktionalitet

1 januari 2024 / Admin

I en intervju delar Judith scenen med Max Whitman, doktorand vid Uppsala universitet knyten till delprojekt Skogslandskap i LANDPATHS i Voxnadalen, och Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland. Hanna, Max och Judith diskuterar LANDPATHS arbete med fokusgruppsamtal och workshops med intressenter i Voxnadalen för att undersöka och främja multifunktionalitet i skogslandskapet.

Biosfärområde Voxnadalen

Hanna inledde intervjun med att förklara konceptet biosfärområden och Voxnadalens unika roll i att kombinera natur- och kulturarv med mänsklig välfärd. Hon betonade områdets fokus på skog som en hållbar resurs, levande vatten och ett öppet landskap. Voxnadalen blev officiellt ett av världens 740 UNESCO biosfärområden i 2019, och projektet LANDPATHS fokuserar nu på att samla in data och skapa en dialog för hållbar utveckling. Hon underströk vikten av att stödja forskning som kan minska polariseringen i skogsdebatten och förverkliga Agenda 2030-målen.

Hanna tillägger ”Vi är många här som tycker att det ska bli väldigt spännande att se vad det här projektet eller [LANDPATHS] kan leda till och vad det kommer att mynna ut i rent praktiskt för oss och hur det kan bidra till bland annat kanske en minskad polarisering i skogsdebatten. Och hur vi kan dela med oss av de här erfarenheterna också inom nätverket av biosfärområden. Vi är väldigt glada att vi är med på det här.”

Voxnadalen som studieobjekt i LANDPATHS

Voxnadalen valdes för studien i LANDPATHS på grund av dess status som biosfärområde och dess engagemang för hållbart skogsbruk. Max delade insikter från sitt forskningsprojekt och hur han, tillsammans med andra forskare såsom delprojektledare Sara Holmgren och, för metodutveckling, med Neil Powell och Thao Do i delprojektet Framtidsvisioner, samt praktiker i Voxnadalen, arbetar med samskapande forskning. De strävar efter att förstå och främja multifunktionalitet i skogslandskapet genom öppna workshops och fokussamtal med olika aktörer där olika perspektiv på skogsbruket samlas.

”Vi definierar egentligen inte vår studie som forskare. Vi kommer inte in och säger att det här är det vi tittar på specifikt utan vi kommer försöka komma in med ett väldigt öppet sinne och lyssna och prata med sådana som Hanna och en massa andra aktörer i regionen för att förstå vilka är problematiken här. Vad finns det för möjligheter? Vad är det som är bra? Hur kan vi hitta synergier och skapa innovationer för att främja ett hållbart brukande av skogen? Och i den processen förstår vad är ett multifunktionellt skogslandskap och hur kan vi främja det helt enkelt?”

Till gemensamma visioner genom kreativt samskapande

I en av workshoparna uppmuntrade forskarteamet deltagarna att författa en rubrik för en fiktiv dokumentär om Voxnadalen år 2050. Exempel som deltagarna skrev fram var ’Biosfärområdet som brukas utan att förbrukas’, som belyser det immateriella kulturarvet men också frågor om brukande och ägande och relationen däremellan. Rubriken ’Biosfärområdet Voxnadalen visar vägen till det hållbara skogsbruket’ visar på ambitionen att använda utnämningen till biosfärområdet som en möjlighet att ta på sig en ledarskapströja för att visa vägen, bland annat genom utbildning, mot ett hållbart skogsbruk. Andra rubriker var ’Mångfald, mångbruk och mångfunktion’ och ’Framtidstron inom Voxnadalen växer’ som även de innefattar kunskapshöjande insatser utöver ekonomiska aspekter, samverkan och samorganisation.

” Så vi hade ganska kul med rubrikerna och hade några som var roliga också i vad är det vi inte vill se? Och då var det saker som ’Voxnadalen är det största kalhygget’. ”

Ny värdekedja bidrar till innovation och hållbart skogsbruk

Både Hanna och Max betonade vikten av att skapa en dialog mellan olika aktörer och intressenter för att förstå och främja multifunktionalitet inom skogslandskapet. De nämnde exempel som Voxkedjan, en ekonomisk förening som syftar till att knyta samman Hälsingegårdarnas behov av kvalitetsvirke för byggnadsvård och de privata skogsägarna som kan leverera detta med bidrag från sågverk och förädlade i Voxkedjan. Idén uppstod spontant under en möteskväll där kandidaturen för Biosfärområdet diskuterades och utvecklades vidare tillsammans med en forskare inom horisontell innovationsutveckling från Högskolan i Gävle. Initiativet visar på möjligheterna att skapa nya värdekedjor, ett hållbarare skogsbruk samtidigt som samarbeten inom skogssektorn.

”I Voxnadalen […] finns en vilja att lyssna på varandra i större utsträckning. Det tror jag är väldigt bra för när man börjar gå in på ’okej vad menar vi då med ett hållbart skogsbruk? Vad är egentligen skogens roll i att främja den regionala utvecklingen?’ Det är där man kan börja skapa mening och gemensamma visioner och också titta på att bygga samarbeten och främja innovationer.” sammanfattar Max sina intryck från Voxnadalen.

Multifunktionalitet – ett svårt begrepp i praktiken

I intervjun diskuterar vi även begreppet ”multifunktionalitet”. Max poängterar att multifunktionalitet kan vara svårt att förklara för enskilda aktörer, då det uppfattas som abstrakt. Han betonar att arbetet med multifunktionalitet inte följer en linjär förändringsprocess med en gemensam vision som sedan implementeras, utan det handlar om att ställa frågor och främja innovationer som går bortom det traditionella skogsbruket, som i exemplet Voxkedjan. Hanna håller med och noterar att begreppet multifunktionalitet inte har varit vanligt förekommande bland aktörerna i Voxnadalen innan deras deltagande i projektet. Hon delar synen på att skapa mångfald och infrastruktur för att främja nya idéer och innovationer som en väg mot multifunktionalitet inom området. Och där kan även fiske, turism och andra näringar tillhöra.

Förståelse och öppenhet kring multifunktionalitet främjar ett hållbart skogsbruk

Slutligen betonar både Max och Hanna vikten av att arbeta mot hållbara lösningar och skapa förståelse och öppenhet mellan olika perspektiv inom skogssektorn. Voxnadalen står som en förebild för hur ett biosfärområde aktivt kan delta i forskningsprojekt för att främja en hållbar framtid. Forskarteamet ser fram emot att fortsätta samarbetet och utforska möjligheterna till multifunktionalitet inom skogsbruket i Voxnadalen och bortom.

Lyssna på hela intervjun nedan

Nämdö skärgård – ett nytt biosfärområde?

9 maj 2023 / Admin

Portrait of Charles Westerberg — Charles Westerberg, SH

LANDPATHS delprojekt ”Havs- och kustlandskap” fokuserar på konflikthantering i biosfärområden i kust- och havsområden med koppling till UNESCOs program för människa och biosfär (MAB). Forskarna i detta delprojekt studerar hur biosfärområden interagerar med bredare politiska arrangemang på olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer, såsom marin och fysisk planering. Forskare i delprojektet har nyligen valt Nämdö skärgård som ett av områdena för sina fallstudier. Doktoranden Charles Westerberg rapporterar om deras första besök i Nämdö.

Passagerbåt på väg till Nämdö — Båttur från Stavsnäs till Nämdö

Nämdö skärgård, som består av hundratals öar, ligger några timmar från Stockholm och ingår i Värmdö kommun. Cirka 30 av öarna är bebodda, varav Nämdö är den största. Nämdö är högt värderat av både invånare och besökare på grund av sin biologiska och kulturella betydelse. I skärgården finns också flera naturreservat som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, områden med hög biologisk mångfald och exceptionell skönhet.

Ett nytt biosfärområde

I LANDPATHS delprojekt Kust- och havslandskap kommer Nämdö att fungera som en fallstudie i deras förberedelseprocess för ett nytt biosfärområde. Målet är att undersöka hur konflikter kan identifieras och lösas genom föreslagna åtgärder och kompromisser. Dessutom överväger vi att samarbeta med delprojektet Hinder och Möjligheter till Förändring för att genomföra en medborgarminipublik eller jury. Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenhet och få informerad feedback från lokala medborgare.

Besök på Nämdö

Den 25 april reste forskare från båda delprojekten till Stavsnäs och träffade medlemmar från föreningen Nämdö Green Archipelago (NGA). NGA grundades 2020 för att underlätta hållbar landsbygdsutveckling i Nämdö skärgård. De arbetar för närvarande med en pilotstudie för att nominera Nämdö skärgård som UNESCO:s biosfärområde, en process som innebär omfattande kartläggning och samråd med intressenter.

Forskarna lyssnar på det Stina Molander berättar utanför sin gård — Stina Molander, jordbrukare och ägare av Östanviks gård berättar om sin verksamhet och hur hennes kreatur hjälper till att bevara Nämdös och grannöarnas öppna och välmående landskap. Från vänster: Fanny Moeckel (LANDPATHS), Karin Heeroma (NGA), Tim Daw (LANDPATHS), Tomas Kjellqvist (Södertörn university), Stina Molander (Nämdö farmer and owner of Östanviks gård), Ann Aldeheim (NGA).

Kor i stallet på Önstanvik gård — Östanvik gård

Efter en naturskön båttur från Stavsnäs anlände vi till Nämdö och fick möjlighet att träffa invånare och besöka lokala mötespunkter och företag. Under dagen fick vi lära oss om några av de utmaningar som Nämdö och dess invånare står inför, t.ex. en minskande och åldrande befolkning, kostnaderna för naturskydd, oro för markägande och begränsade möjligheter till försörjning. Detta är bara några av de frågor som NGA hoppas kunna ta itu med.

Vårt arbete med Nämdö kommer att pågå under hela LANDPATHS-projektet, och vi ser fram emot att följa hur biosfärområdesprocessen kommer att utvecklas.