Styrning och förvaltning mot variationsrikare skogslandskap i Gävleborgsregionen
Vi bjudar in dig att medverka i en workshop som syftar till att stärka arbetet med att diversifiera skogslandskapen i Gävleborgsregionen. Workshopen ingår i forskningsprogrammen LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation. Fokus för dagen kommer att ligga på frågor som rör styrning, förvaltning och lärande i tider av osäkerhet.
? Datum: 1 oktober 2025 ? Tid: 09:30 – 15:00 ? Plats: Högbo Brukshotell, Hans Hiertas v 5, 811 92 Sandviken
I en tid av krig, klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och ett politiskt landskap i förändring hamnar frågor kring hur vi styr, förvaltar och brukar våra svenska skogar i ett nytt ljus. Mot bakgrund av en osäkrare omvärld blir det allt viktigare att främja olika funktioner och värden i landskapet.
Under senare tid har det tagits en rad initiativ för att ställa om från trakthyggesbruk till mindre intensiva skogsskötselmetoder. Även om det industriella trakthyggesbruket fortsatt dominerar, och trots att drivkrafterna bakom initiativen ser olika ut, utgör de viktiga exempel på alternativ till trakthyggesbruket. Initiativen utmanar institutionaliserade normer, bidrar till att legitimera nya idéer och utvecklar nya föreställningar om skog och skogsbruk.
Syftet med workshopen är att utforska hur vi inom ramen för rådande styrnings- och förvaltningsstrukturer kan arbeta för att stärka initiativtagarna, underlätta nätverksbyggande och möjliggöra för fler att agera på sätt som ökar variationen i skogen. Under workshopen kommer deltagare med olika intressen och kunskaper i skogen, från privat och offentlig sektor, diskutera och tänka tillsammans kring följande frågor:
Vilka är nyckelaktörerna som driver diversifieringen av skogslandskapet?
Vilken typ av initiativ, innovationer och relationer främjar eller motverkar dessa aktörer?
Hur kan deras roller stärkas?
Vilket handlingsutrymme finns inom befintlig styrning och förvaltning?
Vi hoppas att du vill vara med och dela med dig av dina insikter och hjälpa till att utveckla en styrning och förvaltning som stärker variationen i skogslandskapet.
En engagerad grupp om 20 personer, främst bestående av lantbrukare från gårdar runt om i det vidsträckta Härjedalen, samlades på ett värdshus i Hede en solig måndag i början av april. Ämnet för dagen var önskade framtider för lantbruket i Härjedalen.
Deltagare på Wemer Wärdshus i Hede, Härjedalen. Foto: Johanna Tangnäs.
Utmaningar och styrkor i regionen
Det finns många utmaningar här vad gäller infrastruktur och finansiering men också väldigt tydliga fördelar och styrkor. Området är mycket rikt på biologisk mångfald, det är gynnsamma förhållanden för naturbete och många av landets levande fäbodar återfinns här. Att hålla landskapet öppet, fortsätta med naturbete och att bruka jorden på ett klokt sätt har avgörande betydelse för ekosystemen men också för att det ska gå att leva och försörja sig här även för kommande generationer.
Vi har i vår forskning sett hur de villkor och stöd (främst från EU) skriver hur viktigt det som görs i småskaliga jordbruk och lokalsamhällen är, men samtidigt att de stöd som och de strukturer som finns på europeisk och nationell nivå, inte är särskilt gynnsamma ändå för just det landskap och de former av brukande som finns i Härjedalen. Dessutom har det visat sig att man inte tillräckligt tillfrågar lantbrukarna själva om vad de behöver för att fortsätta, och hur de kan bidra till biologisk mångfald och stärkt livsmedelsproduktion i jordbruket.
Frågorna som diskuterades under dagen handlade om önskade framtider och möjliga vägar dit:
Vilka goda framtider för lantbruket kan du se framför dig – för produktion, försörjning, levnadsförhållanden och natur?
Hur kan det framtida lantbruket i Härjedalen fortsätta både producera mat och bidra till biologisk mångfald?
Vad kan möjliggöra dessa goda framtider – vad behöver ändras i stöd och villkor?
Vad betyder EUs jordbruksstöd för utvecklingen av goda framtider för lantbruket i Härjedalen?
Snöfattiga vårfjäll i Härjedalen. Foto: Johanna Tangnäs.
Deltagare från flera håll
Förutom lantbrukare deltog även några andra näringsidkare (ofta har man en kombination av jordbruk och andra verksamheter som bonde i Härjedalen), samt två personer från kommunen, en från Hushållningssällskapet, en från LRF, en från Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och så fyra forskare från Landpaths: Johanna Tangnäs som modererade dagen och Tuija Hilding-Rydevik som planerat och förberett workshopen tillsammans med Johanna, Tommy Lennartsson som bidrog med kunskap om mångbruk i Härjedalens nutida och historiska jordbrukslandskap och Neil Powell som förstärkte gruppen i diskussioner och samtal om framtiden.
Återkommande teman och idéer
En sammanställning av de önskelägen och förslag som utkristalliserade sig under dagen kommer att presenteras i olika former under året men några av de teman som återkom var: ett stadigt, långsiktigt och mer helhetsorienterat stöd som gör att de unga vill och kan ta över, stötta olika former av lantbruk efter lokala förutsättningar och en generell önskan om mer av de inrättningar som krävs för att det naturbetesbaserade lantbruket ska kunna leva och frodas: lokala slakterier, mejerier och någon eller några som hämtar mjölken. Samt ett starkare skydd mot att jordbruksmark köps upp och sedan inte brukas, betas eller ens bebos.
Nästa steg blir att sammanfatta vilka förslag som kom fram under dagen, och hålla ett kortare återkopplingsmöte i slutet av april med alla som deltog. Sedan kommer förslagen och framtidsbilderna, tillsammans med andra resultat i forskningsprogrammet, att utgöra grund för både inspel till ansvariga myndigheter på nationell nivå och till fortsatt forskning.
LANDPATHS forskare inom delprojektet Urbana landskap och Framtidvisioner diskuterade framtiden för stadsgrönska i södra Uppsala med medborgare och intressenter under en kort workshop i Sävja, södra Uppsala i slutet av november 2024. Utvecklingen av södra Uppsala har varit ett ämne för diskussion och offentligt motstånd efter att kommunen tillkännagav sina planer på att bygga bostäder för 50 000 nya invånare till 2050 i sydöstra Uppsala, som för närvarande bebos av 10 000 personer, och en spårvagnslinje som förbinder stadens sydöstra och sydvästra delar.
Tidigt på morgonen en grå och regnig torsdag i november fylldes caféet på Linnés Sävja av livliga samtal mellan cirka 25 deltagare, däribland medlemmar i lokala friluftsföreningar, personer som arbetar med kultur och utbildning samt representanter från olika intresseorganisationer. Alla hade bjudits in av delprojekten Stadslandskap och Framtidsvisioner inom LANDPATHS till en workshop för att diskutera grönområdenas framtid i södra Uppsala.
Indelade i fem grupper om cirka sex personer vardera hälsade deltagarna på varandra och välkomnades av Lara Tickle, postdoktor i delprojektet urbana landskap. Därefter redogjorde Marcus Hedblom, professor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala och ledare för delprojektet Urbana landskap, för de senaste vetenskapliga rönen om vikten av grönområden i städer.
Marcus Hedblom presenterade forskning om hälsoeffekter av urbana grönområden och Lara Tickle välkomnade deltagarna. Bilder: J. Lundberg-Felten
Stadsgrönska viktig för människors hälsa, biologisk mångfald och temperaturreglering
I städer sker 57% av all utomhusrekreation i grönområden inom ett avstånd av 2 km från medborgarens hem. Därför är det viktigt med noggrann planering av fördelningen av grönområden. Den positiva effekten på människors hälsa av grönska, t.ex. skogar, har visat sig bero på det visuella utseendet, ljud (t.ex. fågelsång) och till och med dofter. Barn leker mer aktivt och kreativt i skogar jämfört med på lekplatser, där leken är mer tävlingsinriktad.
Även om biologisk mångfald uppmuntras i städernas grönområden är 51% av alla grönområden i städerna fortfarande gräsmattor. Det behövs mer insatser för att öka variationen, särskilt som det nu är känt att både psykiska och fysiska sjukdomar som kronisk inflammation, allergier och depression ökar bland stadsbefolkningen och att grönområden är ett botemedel mot dessa symtom i stadslivet. Mot bakgrund av klimatförändringarna och längre värmeböljor på somrarna är grönområden också avgörande eftersom de ger skugga och sänker den omgivande temperaturen.
Trots att dessa positiva effekter är kända och att det finns strategier för att skapa grönområden i städerna är de ofta inte väl integrerade i praktiken och hållbarhetsdiskussionerna fokuserar alltför ofta på grå element (byggnader) snarare än grönområden.
Utmaningar för södra Uppsala
Efter att ha lyssnat på denna information uppmuntrades deltagarna att fundera över sina egna visioner för södra Uppsala och vilka möjligheter och utmaningar de ser. De skulle även formulera en rubrik som de skulle vilja se i nyheterna år 2050, för att beskriva grönområdena i Uppsala och hur stadslandskapet har förändrats sedan den planerade utvecklingen i södra Uppsala slutfördes.
Med tanke på den pågående heta debatten om den planerade utvecklingen märktes medvetenheten om utmaningar tydligt under diskussionerna. Deltagarna nämnde en önskan om mer långsiktiga perspektiv vid stadsplanering, bättre kunskap bland beslutsfattare, en vilja att granska nuvarande normer och förbättrad integrering av ekologiska, sociala och hållbarhetsaspekter i planeringsfasen samt ökat deltagande bland medborgarna.
Deltagarna diskuterar visioner och antecknar på stora pappersark. Bild: J. Lundberg-Felten
En möjlighet för multifunktionalitet
Men möjligheter beskrevs också, till exempel södra Uppsalas närhet till ett etablerat naturreservat (Lunsen) som kan integreras som ett ”odlat grönområde” med hög biologisk mångfald. Även möjligheten att arbeta med naturen för att främja integration i denna stadsdel som har en betydande andel invandrare, en möjlighet för medborgarna att bli aktiva och påverka de beslut som fattas, och en möjlighet att koppla samman kultur och natur och skapa gröna multifunktionella aktivitetsytor nämndes. Deltagarna föreslog imaginära tidningsrubriker för sådana scenarier som löd ”Uppsala lyckades kombinera biologisk mångfald och stadsutveckling”, ”Uppsala kommun omprövar stadsplaneringen”, ”Sydöstra Uppsala – där medborgarna får bestämma” och ”Skogen som en plats för integration”.
Nästa steg
Andra delen av workshopen kommer att äga rum under våren 2025 för att fortsätta utvecklingen av visionerna för området och identifiera möjliga ”frön till förändring” som kan bidra till att möjligheterna blir verklighet.
Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.
Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.
Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.
Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.
Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:
– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.
Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland
– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.
Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker
Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.
Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.
Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter
Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden. Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.
Olika intressenter och aktörer kan ha olika mål och visioner för skogslandskapet
Skapa grunden för samskapande
Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.
För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:
I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid. Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.
Samskapande för transformation
Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.
En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner
Att ge sig ut på en resa mot förändring
Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.
För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.
Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.
I forskningsprojektet LANDPATHS ska ny kunskap och metodik tas fram för att främja framtidens multifunktionella landskap. LANDPATHS fokuserar på fem landskapstyper: skog, jordbruk, hav- och kust, stad och fjäll. Sara Holmgren är forskare vid SLU och ledare för delprojektet om skogslandskapet. Sara berättar om forskningen som pågår med Unesco Biosfärområde Voxnadalen.
Vårt mål med LANDPATHS är att utveckla kunskapen om vad som behöver förändras, och hur det kan göras på ett sätt som skapar bred uppslutning. I mitt delprojekt utforskar vi barriärer och drivkrafter för transformation i skogslandskap.
Vi fick kännedom om Biosfärområde Voxnadalen där skogen som hållbar resurs är ett av fokusområdena. Vi tog snabbt kontakt för att utforska samarbetsmöjligheter och vi är jätteglada för att ha kommit igång. För oss är det lokala samarbetet viktigt och i projektet ska vi samarbeta nära med lokala och regionala aktörer. På så vis kan vi rota de projektövergripande frågorna i ett lokalt sammanhang och lära av pågående förändringsarbete.
Jag jobbar tillsammans med Max Whitman, doktorand vid Uppsala Universitet inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Miljökomunikation. Max jobbar med att göra en första kartläggning av den mångfald av perspektiv som finns kring dagens och framtidens skogar i biosfärområdet. De första intervjuerna med ett brett spektrum av lokala och regionala intressenter har varit positiva – många tycker att ett projekt om multifunktionella landskap låter spännande. Max och jag ser fram emot att lära känna Voxnadalen, skapa nya kontakter och bygga förtroende.
Intervjuerna ska ge insikt i vilka ingångspunkter som kan öppna upp för samtal i en kommande serie workshops som LANDPATHs ska genomföra i biosfärområdet. Vi kommer att arrangera workshops som syftar till att samskapa olika visioner kring multifunktionella skogar och mångbruk (i samarbete med delprojektet Framtidsvisioner). En bred skara intressenter kommer att bjudas in att delta i den här processen.
Vi hoppas att samarbetet med biosfärområdet leder till att forskningen inte bara blir abstrakt, utan att den faktiskt leder till fortsatta ambitioner och utveckling av ett multifunktionellt skogslandskap i Voxnadalen. Att det blir en win-win helt enkelt.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Vi är med och visar vägen till framtidens multifunktionella landskap’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2022, s.14–15.
