Kategori: Medborgarråd

Hur balanserar vi utveckling och bevarande i Nämdöskärgården? Vilka är nycklarna till en ökad inflyttning och hur skapar vi mötesplatser för alla? Dessa frågor diskuterades under medborgarrådets sista träff den 16 november. Under två helger i höst samlades 25 medborgare med olika anknytning till Nämdöskärgården för att gemensamt diskutera prioriterade områden för arbetet med det planerade biosfärområdet.

Riktningar för det planerade biosfärområdet

Medborgarrådets främsta uppgift var att skapa ett underlag för den ideella föreningen Nämdö Green Archipelagos (NGA) i deras fortsatta arbete med att bilda ett biosfärområde. Deltagarna representerade olika invånargrupper i Nämdöskärgården, allt från åretruntboende till deltids- eller sommarboende. 

Den första dagen bestod av presentationer som gav flera perspektiv på en hållbar samhällsutveckling. Fokus den andra dagen låg på samtal och utbyte mellan deltagarna. Diskussionerna rörde möjligheter, konsekvenser och idéer utifrån projektförslag tagna ur NGAs biosfär-förstudie.

Diskussionerna baserades på presentationerna under dag ett tillsammans med medlemmarnas egna erfarenheter, värderingar och idéer. Under dagen presenterade deltagarna sina resonemang kring risker och möjligheter med projekten samt hur de påverkar varandra. De pekade också ut några extra viktiga insatser för NGA att prioritera i sitt fortsatta arbete med att bli ett biosfärområde. 

Externa observatörer

Under den andra dagen deltog även två observatörer: en lokalpolitiker och en representant för WWF – som var med för att observera och inspireras av processen.

Att balansera bevarande och utveckling 

Ett biosfärområde ska arbeta med bevarande, utvecklande och stödjande insatser för natur och samhälle samt hitta lokala lösningar på globala problem. Dessa teman blev ledord i gruppdiskussionerna under dagen. Bevarande var en central fråga som berörde många deltagare. Flera delade med sig av sina personliga erfarenheter av en förändrad ekologi i skärgården, särskilt när det gäller den negativa utvecklingen av fiskbestånden. Många berättade om hur fisket en gång var rikt och vitalt, även de yngre deltagarna vittnade om att förhållandena har försämrats markant de senaste 10-15 åren. Problemet var allmänt erkänt, men deltagarna hade delade åsikter om vad som kan göras lokalt och vad som måste lösas på högre nivåer.

Det rådde enighet om att det finns lokala möjligheter att påverka och förbättra områden som ängsmarker, våtmarker och grunda vikar, och att hantering av hjortstammen bör vara en prioritet. Hjortstammen betraktades av många som både ett problem och en möjlighet, eftersom den kan ge en potentiell källa till lokal produktion och förädling. Redan nu sker småskalig förädling av hjortkött, och flera såg detta som en möjlighet att öka produktionen och skapa en inkomstkälla för de mångsysslare som bor på ön.

Att balansera utveckling av samhälle och företagande med naturvård och miljöns bevarande var ett återkommande tema – en ökad mängd turister är bra för utvecklingen men sätter också press på naturen och miljön i området. Därför var det delade meningar om hur mycket fokus som borde ligga på att stärka besöksnäringen. Att öka mängden fastboende däremot ville alla att biosfärområdet skulle jobba med, men det var svårt att komma fram till hur detta kan gå till. 

En stor fråga var vilka är det som ska bosätta sig i Nämdöskärgården? Huspriserna i skärgården är mycket höga och utesluter många från bostadsmarknaden. En grupp som nämndes specifikt var sk. “Digitala nomader” – personer som skapat sig geografisk frihet och flexibilitet med hjälp av digitala hjälpmedel – och lever därefter. Men för att inflyttning ska ske behövs också ett fungerande näringsliv, antingen genom etablering av företag i skärgården eller genom distansarbete och pendling. Det är också viktigt att hitta målgrupper som åtminstone på sikt kan tänka sig att skriva sig på platsen så att skatteintäkterna växer med invånarantalet.

Att stärka och skapa en social mötesplats blev ett centralt tema i diskussionerna. Denna mötesplats behöver även finnas digitalt tillgänglig då information som sprids i de vanliga kanalerna oftast når en begränsad målgrupp. Åsikterna om hur information och kommunikation bäst bör organiseras skiljde sig markant mellan deltagarna – vissa (oftast äldre) pekade på behovet av informationskanaler som nyhetsbrev och hemsidor medan andra (yngre) såg större möjligheter med digitala plattformar för kommunikation. Slutligen, kopplat till frågan om resor och tillgänglighet fanns det ett stort intresse för förbättrade lösningar för samåkning och ‘båtskjutsgrupper’.

Ett startskott för framtiden

Några av de starkaste intrycken från medborgarrådet i Nämdöskärgården var kraften i att människor som inte brukar träffas ses och skapar nya nätverk. Nästan samtliga av medlemmarna skrev upp sig på en gemensam lista för att kunna hålla kontakten och engagera sig i framtiden. Genom medborgarrådet har NGA nått ut till en större målgrupp och fått input från fler olika typer av människor. Dessa lärdomar och inspel kommer utgöra en värdefull bas i arbetet med att skapa ett biosfärområde

Resultatet från processen kommer redovisas och diskuteras under ett möte på Nämdö i början av året. Är du intresserad? Håll utkik efter mer information på Nämdö Green Archipelago.

Forskning om processen

Ett antal forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola observerade processen och noterade hur den fungerade i praktiken. Forskarna är intresserade av att bättre förstå hur denna typ av lokal dialog och medbestämmande kan stödja skapandet och förvaltningen av multifunktionella landskap.

Medborgarrådet är en del av forskningsprojekt LANDPATHS som syftar till att främja multifunktionella landskap som både är rika på biologisk mångfald och tillgodoser behoven för en rad aktörer.  

Medborgarråd i landskapsplanering

Medborgarråd innebär att en slumpmässigt utvald grupp av medborgare får höra olika perspektiv, åsikter och expertkunskaper om en fråga av allmänt intresse, och diskuterar sedan frågan på djupet. Denna metod skiljer sig från andra former av medborgarengagemang, såsom medborgardialog. I ett medborgarråd väljs medborgarna ut enligt kriterier som säkerställer en bred representation av allmänheten i en liten grupp. Processen avslutas vanligtvis med en gemensam slutsats eller rekommendationer. Medborgarrådet har använts i flera länder för att diskutera komplexa frågor, inklusive hållbar utveckling och klimatförändringar.

För mer information, kontakta Tim Daw.