Kategori: Skog

Medborgarråd om framtiden för kommunal ägda skogarna i Voxnadalen

Den 9 november samlades tjugotvå slumpmässigt utvalda medborgare från Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner i Alfta för den första dagen av Voxnadalens medborgarråd om skötsel av kommunalt ägda skogar. Denna satsning är ett samarbete mellan forskningsprogrammet LANDPATHS och Voxnadalens biosfärområde. Medborgarrådet samlade människor med olika bakgrunder, åldrar och relationer till skog och skogsbruk som genom diskussioner i små grupper, informativa presentationer och studiebesök till några skogsområden fick flera perspektiv på skogens olika värden.

Medborgarrådets deltagare lyssnar på en presentation på Ol-Anders Gård. Foto: Judith Lundberg-Felten

 

Huvudfacilitator Johan Hammarlund från Kairos Future, som utformade processen tillsammans med Tim Daw och Vera Telemo från LANDPATHS, introducerade begreppet medborgarråd, som syftar till att skapa en genomtänkt, öppen och respektfull dialog samt utbyte av perspektiv. Dessa värden betonades också av deltagarna i den första övningen där varje bord med 7-8 personer definierade sina egna diskussionsregler för dagen, såsom respektfullt tal, att inte avbryta och sätta telefoner på ljudlöst.

Att lära sig om ekosystemtjänster i skogen

Gruppen åkte sedan till ett skogsbesök och stannade vid två olika platser. På vägen introducerade Urban Larsson från Skogsstyrelsen, dagens första kunskapsförmedlare, de fyra grupper av ekosystemtjänster som sedan diskuterades under dagen: försörjande, kulturella, reglerande och stödjande tjänster. Första stoppet var en 2,7 hektar stor nyckelbiotop från 1996 som är skyddad av ett naturvårdsavtal. Deltagarna gick nedför en brant backe till den klara Långbäcken som slingrar sig lugnt genom en skog av lavbevuxna granar, mjukt upplysta av novembersolen och samlades kring Urban Larsson. På hans fråga vad deltagarna kände på denna plats uttryckte de lugn och ro, vacker natur, en skog som den ska vara och de uppskattade det orörda utseendet med döda och levande träd. Urban bad deltagarna att nämna de olika ekosystemtjänsterna de kunde se. De listade svamp- och bär försörjning och en plats för jakt, kulturtjänster såsom en plats för att uppleva lugn och en kulturhistorisk plats där vattnet hade en viktig funktion. Området är också hem för flera hotade arter som svampen ullticka och flodpärlmusslor.

 

Besök i nyckelbiotopen vid Långbäcken. Foto: Jonathan Mattebo Persson

 

Det andra stoppet för utflykten var Gammel-homna, ett demonstrationsområde för vattenrestaurering och en del av projektet Rivers of Life. En kort promenad genom stenig terräng omgiven av blåbärstäckta marker under gran-, tall- och björkträd, förde deltagarna till en liten, livligt strömmande bäck. Här introducerade den andra kunskapsförmedlaren, Helén Berggren, kulturchef på Bollnäs kommun, betydelsen av skogens kulturella värden och sitt arbete med ungdomar för att uppleva och skapa en relation till skogen. Hennes föredrag åtföljdes av två vitklädda tonåringar som dansade genom skogen och skapade en magisk stämning runt deltagarna. Några deltagare öppnade upp för att berätta hur de upplevt skogen i sin barndom och hur de byggde en relation till skogen. De föreslog att lyfta lokal kultur och historia som ett sätt att skapa en relation för unga till deras närmiljöer.

 

Vid Gammel-holmna demonstrationsområde pratade Helén Berggren om kulturella aktiviteter och hur skogen kan bli en plats för unga människor. Foto: Johan Hammerlund
Två unga “skogsdansare” från Bollnäs (klädda i vita klänningar) delar sin glädje över att få vara i skogen. Foto: Tim Daw

Från skogsprodukter till rödlistade arter

Tillbaka på Ol-Anders Gård delade deltagarna sina erfarenheter i skogen över en lunch innan de lyssnade på dagens två andra kunskapsförmedlare. Anders Lundberg från Billerud Korsnäs presenterade en mängd olika produkter från skogen som timmer, mikrocellulosa i läkemedel, förpackningar, tvål, hygienprodukter, tyg och nya förpackningar såsom pappersflaskor. Han betonade också den ekonomiska betydelsen av skogsbaserad produktion nationellt, och särskilt i Gävleborg. Deltagarna diskuterade livligt med Anders under efterföljande fikapaus. Mattias Ahlstedt från Naturskyddsförening i Dalarna informerade deltagarna om planetära gränser, kolbalans i skogen och effekter av avverkning, och tankarna bakom rödlistan för hotade arter.

 

Olika produkter från skogen. Foto: Tim Daw

Skapa visioner och öppna upp för nya perspektiv

Deltagarna avslutade dagen med att fundera över för-, nackdelar och intressekonflikter relaterade till skogens olika värden och användningsområden som identifierats under dagen, och skrev individuellt ner visioner för kommunägda skogar om 15-25 år. 

I slutet av dagen samlade vi röster bland deltagarna som uttryckte uppskattning för processen och möjligheten att prata med människor med olika bakgrund och erfarenheter. En deltagare formulerade sin upplevelse som att hon låste upp sitt eget tänkande och fick öppna upp för nya perspektiv. Hanna Alfredsson från Biosfärområde Voxnadalen uttryckte tacksamhet över att få höra röster från ett större antal människor med bredare bakgrund än vad som brukar vara representerat i diskussioner kring biosfärområdet.

Sofie Zetterlund från Bollnäs kommun är angelägen om att höra om medborgarrådets resultat och hoppas att de ska inspirera till nya sätt att sköta skogen. Till den andra dagen av medborgarråden den 23 november bjuds företrädare för skogen i var och en av de tre kommunerna, samt lokala politiker för att ta emot förslagen från medborgarrådets deltagare om perspektiv på skötseln av kommunägda skogar i Voxnadalen för att uppmuntra mångsidig och multifunktionella användningsområden och värden. 

 

Forskning på medborgarråd 

I LANDPATHS studerar doktorand Fanny Möckel och hennes handledare Tim Daw den vetenskapliga processen av medborgarråd i Voxnadalen och i Nämdöskärgården genom observation på plats, en enkät före och efter, samt intervjuer med deltagarna. Läs alla nyheterna om medborgarråden.

 

Teamet som organiserade, observerade och dokumenterade medborgarrådet lämnar Voxnadalen nöjda och glada.
Första rad fvth: Fanny Möckel, Vera Telemo, Anna Bohman
Andra rad fvth: Elias Marin, Judith Lundberg-Felten, Jonathan Mattebo Persson, Johan Hammarlund, Tim Daw
Foto: Fanny Möckel

Representanter från samhället rekryteras för medborgarrådet om skogen

LANDPATHS delprojekt Medborgardialog och delprojekt Skogslandskap är nu på gång med att rekrytera lokalbefolkningen i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommun för att diskutera skogliga frågor i ett nytt medborgarråd om skogen. Detta berättade Tim Daw i Förmiddagen i P4 Gävleborg den 2 september 2024.

View over Voxnadalen
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.

Medborgarrådet syftar till att ge civilsamhället möjlighet att diskutera hur kommunägda skogar ska användas. Enligt Tim Daw, är medborgarrådet ett bra sätt att diskutera komplexa frågor såsom den polariserade skogsfrågan, där användning för produktion, rekreation och bevarande av biologisk mångfald ofta ställs mot varandra.

Deltagarna i medborgarrådet väljs ut slumpmässigt och får ett brev hem med information hur de anmäler sig. Inga förkunskaper krävs, då experter finns på plats som kommer att hålla kortare föredrag. Därefter får deltagarna tid att diskutera. Målet är inte att deltagare med olika åsikter ska enas, men att medborgarrådet ska vara en plattform som möjliggör en djupare diskussion än det som sker i media. Det ska ge tillfället att lyssna på varandra och skapa en ökad förståelse för varandras uppfattningar och värderingar om skogen. Lyssna på Tim’s inslag på Sveriges Radio P4 här.

“Deliberative mini-publics, som medborgarrådet, är en lovande metod för att hantera komplexa och svåra frågor i polariserade samhällen, till exempel skogsbruk i Voxnadalen. De är dessutom ett bra sätt att lyssna på och använda lokal kunskap från de som bor i biosfärområdet. Vi samarbetar med biosfärområdet Voxnadalen för att se om denna metod kan vara användbar för att få in lokalbefolkningens kunskap i förvaltningsplanerna. Det är en ganska ny metod, så vi ser fram emot att följa hur medborgarrådet kommer att fungera i Voxnadalen i höst.”

FANNY MÖCKEL, DOKTORAND (LANDPATHS)

Medborgarrådet om skogen pågår under två lördagar i oktober och november.

I forskningsprojektet FAIRTRANS ledde Tim under våren medborgarrådet om klimatet som var framgångsrikt i att skapa en öppen diskussionsmiljö för klimatrelaterade frågor bland samhällsrepresentanter från hela Sverige. Medborgarrådet för klimatet resulterade i rekommendationer som lämnades till politiska företrädare innan sommaren.

För mer information, kontakta Tim Daw (Stockholm Resilience Centre) eller Fanny Möckel (Uppsala universitet).

”Multifunktionellt görande” i urbana skogslandskap

Stabbyskogen ligger cirka 3 km väster om Uppsala stadskärna. Området består av bergsknallar täckta av blandskog med barr- och lövträd samt gräsmarker som används för fårbete. Stabbyskogen är en populär plats för rekreation hos de som bor i närheten. I år blev Stabbyskogen scenen för ett studentprojekt inom landskapsarkitektur. Lara Tickle från LANDPATHS delprojekt “Stadslandskap” har varit med och studerat hur  studenternas projekt främjar mångfunktionalitet i urbana skogslandskap. Här berättar hon hur det var.

Lärande genom samverkan

I LANDPATHS delprojekt Stadslandskap har vi haft möjlighet att följa och studera det årliga samarbetet mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala kommun. Varje år väljs ett grönområde inom kommunen ut för att studenter ska gestalta och revitalisera det som en del av SLU:s landskapsarkitektkurs ”Gestaltning genom Förvaltning”. Studenterna som har lärt sig olika teorier och metoder, bland annat multifunktionalitet i förvaltningen av urbana grönområden, fick år 2023 ett stort område av Stabbyskogen att jobba med för att tillämpa sina idéer. Här kunde studenterna arbeta kreativt med nya teorier på ett bottom-up sätt i en samarbets- och samlärandemiljö med anställda på kommunen. Det vill säga, starta med ”görandet” och inte som så ofta är med policy och planer.

Ett av förslagen till utformning av Stabbyskogen som tagits fram av en grupp studenter. Bild: Lara Tickle

Samarbete mellan studenter och anställda på Uppsala kommun. Bild: Lara Tickle.

Projektet ses som en möjlighet för utbyte av lärande och kompetens mellan universitetet och kommunen. Det underlättas av den kreativa miljön, utrymmet för experiment och den bottom-up-arbetsstruktur som leds av studenterna. Under årens lopp har studenterna lärt sig att arbeta praktiskt, och i gengäld har kommunen fått nya strategier och metoder för att förstå och förvalta urbana grönområden. För närvarande diskuteras idén att tillämpa denna kooperativa modell i andra svenska kommuner som är intresserade av att involvera fler landskapsarkitekter i förvaltningen av sina urbana grönområden.

Förvaltning av urbana skogslandskap

Stadsnära skogsområden liknar skogar i sin struktur och är nav för en rik biologisk mångfald i stadsområden. De är mycket populära platser för lokalbefolkningen och används på olika sätt, särskilt för hälsa, rekreation och utbildning. Barn från närliggande skolor leker ofta bland träd och grönska, bredvid joggare som springer längs upptrampade stigar och andra som njuter av en daglig promenad i en varierad och naturlig miljö som gynnar deras mentala hälsa. Studenterna beaktade alla dessa intressenter och den biologiska mångfalden. Sist nämnda inkluderades på flera sätt: Till exempel bestod kommunens tidigare praxis av att ta bort död material ur skogen, men studenterna inspirerade till idén att arbeta med dessa lokala material. Död ved och andra material anses vara en primär indikator på biologisk mångfald i ett skogsekosystem som hyser och försörjer många arter och har därför blivit ett populärt material för att arbeta med biologisk mångfald i design.

Inspirerade av studenterna strävar de kommunala skogsarbetarna nu efter att lämna material som stockar, löv, grenar och annat ’skräp’ i prydliga arrangemang varhelst de har arbetat. Studenterna använde och arrangerade dessa material för att tillverka bänkar, lekplatser för barn, häckar för att framhäva en plats eller till och med väva lokala växter till en labyrint för barn att leka i. Kommunens arbetare uppmuntrades också att använda sina kunskaper på andra sätt. En person som var särskilt skicklig med motorsåg gjorde till exempel träskulpturer för att framhäva särdrag och arter i ett område. 

Träskulptur av en räv på en bänk sågade av stockar från området.
Bild: Lara Tickle.

”Multifunktionellt görande”

Under det gemensamma arbetet kunde vi observera hur människor tillämpar principer för multifunktionalitet och naturbaserat tänkande, eller som en föreläsare på universitetet säger ”naturbaserat görande”, i praktiken. Studenterna strävade ofta efter att lyfta vissa funktioner ur det landskap som de arbetade med. De hade redan noggrant tittat på området innan veckan då de skulle genomföra sin design. Efter att de hade utarbetat planer som presenterades för kommunen valdes en idé ut som huvudöversikt. Arbetet gav dock fortfarande stor frihet att pröva andra idéer på plats. Samskapandeprocessen öppnade upp nya utrymmen och stigar genom skogen och fräschade upp gamla utrymmen. De röjde igenväxta stigar och använde träflis från lokala vägar för att skapa enkla promenad- och joggingstråk. Historiska platser lyftes fram ur landskapet genom att man rensade bort igenväxt vegetation och placerade ut bänkar i närheten. Dessutom gjordes häckar av löv och kvistar som bildade livsmiljöer för insekter.

Studenter och representanter från kommunen presenterar olika delar av skogen och deras designs och arbete vid en öppen vernissage i slutet av projektet. Bild: Lara Tickle.

Utvärdering och reflektion över processen

Efter en intensiv arbetsvecka i Stabbyskogen presenterade studenterna sitt arbete för allmänheten som vid en guidad tur under ett vernissage-evenemang. Varje grupp presenterade det arbete de hade gjort och avsikten med sina idéer och sin design, vem de var avsedda för och vilka kvaliteter de försökte lyfta fram och stödja i skogsområdet. Dessutom betonade avdelningschefer och andra högre tjänstemän från kommunen under sina presentationer att projektet var ett framgångsrikt samarbete mellan de två institutionerna.

I fokusgruppsmöten som arrangerades av LANDPATHS delprojekt urbana landskap nämnde studenterna att det finns väldigt många funktioner som måste uppfyllas av urbana grönområden, särskilt jämfört med andra stadsområden. De förstår de utmaningar och svårigheter som de kan ställas inför i sitt arbete, även om det här projektet fortfarande hade en mycket positiv atmosfär kring sig. Engagemanget från de lokala användarna av skogsområdet var stort och de sociala värdena lyftes fram i Stabbyskogen. Man lyfte också fram vikten av att hålla områden som detta tillgängliga för människor i staden, eftersom sådana miljöer fyller många viktiga roller. Trots detta utsätts de urbana grönområdena för stora påfrestningar. I slutet av det årliga samarbetet reflekterade studenterna över detta genom bildövningar och dialog. De betonade att grönområden är viktiga, men samtidigt som de fortsätter att minska måste de också fylla ett växande antal funktioner som ibland är motstridiga.

Bild efter en workshop där man diskuterade effekterna på intressenterna efter de förändringar som gjorts i skogen och de värden som styrde studenternas arbete. Bild: Lara Tickle.

Skogslandskap – tre workshops avslutade i biosfärområdet Voxnadalen

Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.

Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.

Stakeholder discussing at one of the workshops
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.

Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.

Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.

Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:

– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.

Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland

– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.

Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker

Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.

View over Voxnadalen
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.

Framtidens Skogsbruk i Voxnadalen: En gemensam resa mot multifunktionalitet

I en intervju delar Judith scenen med Max Whitman, doktorand vid Uppsala universitet knyten till delprojekt Skogslandskap i LANDPATHS i Voxnadalen, och Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland. Hanna, Max och Judith diskuterar LANDPATHS arbete med fokusgruppsamtal och workshops med intressenter i Voxnadalen för att undersöka och främja multifunktionalitet i skogslandskapet.

Biosfärområde Voxnadalen

Hanna inledde intervjun med att förklara konceptet biosfärområden och Voxnadalens unika roll i att kombinera natur- och kulturarv med mänsklig välfärd. Hon betonade områdets fokus på skog som en hållbar resurs, levande vatten och ett öppet landskap. Voxnadalen blev officiellt ett av världens 740 UNESCO biosfärområden i 2019, och projektet LANDPATHS fokuserar nu på att samla in data och skapa en dialog för hållbar utveckling. Hon underströk vikten av att stödja forskning som kan minska polariseringen i skogsdebatten och förverkliga Agenda 2030-målen.

Hanna tillägger ”Vi är många här som tycker att det ska bli väldigt spännande att se vad det här projektet eller [LANDPATHS] kan leda till och vad det kommer att mynna ut i rent praktiskt för oss och hur det kan bidra till bland annat kanske en minskad polarisering i skogsdebatten. Och hur vi kan dela med oss av de här erfarenheterna också inom nätverket av biosfärområden. Vi är väldigt glada att vi är med på det här.”

Voxnadalen som studieobjekt i LANDPATHS

Voxnadalen valdes för studien i LANDPATHS på grund av dess status som biosfärområde och dess engagemang för hållbart skogsbruk. Max delade insikter från sitt forskningsprojekt och hur han, tillsammans med andra forskare såsom delprojektledare Sara Holmgren och, för metodutveckling, med Neil Powell och Thao Do i delprojektet Framtidsvisioner, samt praktiker i Voxnadalen, arbetar med samskapande forskning. De strävar efter att förstå och främja multifunktionalitet i skogslandskapet genom öppna workshops och fokussamtal med olika aktörer där olika perspektiv på skogsbruket samlas.

”Vi definierar egentligen inte vår studie som forskare. Vi kommer inte in och säger att det här är det vi tittar på specifikt utan vi kommer försöka komma in med ett väldigt öppet sinne och lyssna och prata med sådana som Hanna och en massa andra aktörer i regionen för att förstå vilka är problematiken här. Vad finns det för möjligheter? Vad är det som är bra? Hur kan vi hitta synergier och skapa innovationer för att främja ett hållbart brukande av skogen? Och i den processen förstår vad är ett multifunktionellt skogslandskap och hur kan vi främja det helt enkelt?”

Till gemensamma visioner genom kreativt samskapande

I en av workshoparna uppmuntrade forskarteamet deltagarna att författa en rubrik för en fiktiv dokumentär om Voxnadalen år 2050. Exempel som deltagarna skrev fram var ’Biosfärområdet som brukas utan att förbrukas’, som belyser det immateriella kulturarvet men också frågor om brukande och ägande och relationen däremellan. Rubriken ’Biosfärområdet Voxnadalen visar vägen till det hållbara skogsbruket’ visar på ambitionen att använda utnämningen till biosfärområdet som en möjlighet att ta på sig en ledarskapströja för att visa vägen, bland annat genom utbildning, mot ett hållbart skogsbruk. Andra rubriker var ’Mångfald, mångbruk och mångfunktion’ och ’Framtidstron inom Voxnadalen växer’ som även de innefattar kunskapshöjande insatser utöver ekonomiska aspekter, samverkan och samorganisation.

” Så vi hade ganska kul med rubrikerna och hade några som var roliga också i vad är det vi inte vill se? Och då var det saker som ’Voxnadalen är det största kalhygget’. ”

Ny värdekedja bidrar till innovation och hållbart skogsbruk

Både Hanna och Max betonade vikten av att skapa en dialog mellan olika aktörer och intressenter för att förstå och främja multifunktionalitet inom skogslandskapet. De nämnde exempel som Voxkedjan, en ekonomisk förening som syftar till att knyta samman Hälsingegårdarnas behov av kvalitetsvirke för byggnadsvård och de privata skogsägarna som kan leverera detta med bidrag från sågverk och förädlade i Voxkedjan. Idén uppstod spontant under en möteskväll där kandidaturen för Biosfärområdet diskuterades och utvecklades vidare tillsammans med en forskare inom horisontell innovationsutveckling från Högskolan i Gävle. Initiativet visar på möjligheterna att skapa nya värdekedjor, ett hållbarare skogsbruk samtidigt som samarbeten inom skogssektorn.

I Voxnadalen […] finns en vilja att lyssna på varandra i större utsträckning. Det tror jag är väldigt bra för när man börjar gå in på ’okej vad menar vi då med ett hållbart skogsbruk? Vad är egentligen skogens roll i att främja den regionala utvecklingen?’ Det är där man kan börja skapa mening och gemensamma visioner och också titta på att bygga samarbeten och främja innovationer.” sammanfattar Max sina intryck från Voxnadalen.

Multifunktionalitet – ett svårt begrepp i praktiken

I intervjun diskuterar vi även begreppet ”multifunktionalitet”. Max poängterar att multifunktionalitet kan vara svårt att förklara för enskilda aktörer, då det uppfattas som abstrakt. Han betonar att arbetet med multifunktionalitet inte följer en linjär förändringsprocess med en gemensam vision som sedan implementeras, utan det handlar om att ställa frågor och främja innovationer som går bortom det traditionella skogsbruket, som i exemplet Voxkedjan. Hanna håller med och noterar att begreppet multifunktionalitet inte har varit vanligt förekommande bland aktörerna i Voxnadalen innan deras deltagande i projektet. Hon delar synen på att skapa mångfald och infrastruktur för att främja nya idéer och innovationer som en väg mot multifunktionalitet inom området. Och där kan även fiske, turism och andra näringar tillhöra.

Förståelse och öppenhet kring multifunktionalitet främjar ett hållbart skogsbruk

Slutligen betonar både Max och Hanna vikten av att arbeta mot hållbara lösningar och skapa förståelse och öppenhet mellan olika perspektiv inom skogssektorn. Voxnadalen står som en förebild för hur ett biosfärområde aktivt kan delta i forskningsprojekt för att främja en hållbar framtid. Forskarteamet ser fram emot att fortsätta samarbetet och utforska möjligheterna till multifunktionalitet inom skogsbruket i Voxnadalen och bortom.

Lyssna på hela intervjun nedan

 

Skapa framtidsvisioner om multifunktionella landskap genom samskapande strategier

Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.

Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter

Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden.  Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.

Skapa grunden för samskapande

Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.

För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:

  1. Omfattning och inramning
  2. Utveckling av framtidsvisioner
  3. Iterativ revidering av framtidsvisioner
  4. Lärande om styrning

I ett samarbete med delprojekt Skogslandskap (SP5) arbetar forskare i biosfärområdet Voxnadalen för att utforska framtida visioner om multifunktionella skogar (läs mer om denna fallstudie).

I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid.  Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.

Flödesdiagram på pappersark som hålls av en av forskarna i projektet medan en annan förklarar
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.

Samskapande för transformation

Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då  de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.

En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.

Board game with dice, landscapes and cities (non-related picture to the project)
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner

Att ge sig ut på en resa mot förändring

Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.

För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.

Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.

LANDPATHS på gång i Biosfärområde Voxnadalen

Sara Holmgren, SLU

I forskningsprojektet LANDPATHS ska ny kunskap och metodik tas fram för att främja framtidens multifunktionella landskap. LANDPATHS fokuserar på fem landskapstyper: skog, jordbruk, hav- och kust, stad och fjäll. Sara Holmgren är forskare vid SLU och ledare för delprojektet om skogslandskapet. Sara berättar om forskningen som pågår med Unesco Biosfärområde Voxnadalen.

Blåsippor i skogen

Vårt mål med LANDPATHS är att utveckla kunskapen om vad som behöver förändras, och hur det kan göras på ett sätt som skapar bred uppslutning. I mitt delprojekt utforskar vi barriärer och drivkrafter för transformation i skogslandskap.

Vi fick kännedom om Biosfärområde Voxnadalen där skogen som hållbar resurs är ett av fokusområdena. Vi tog snabbt kontakt för att utforska samarbetsmöjligheter och vi är jätteglada för att ha kommit igång. För oss är det lokala samarbetet viktigt och i projektet ska vi samarbeta nära med lokala och regionala aktörer. På så vis kan vi rota de projektövergripande frågorna i ett lokalt sammanhang och lära av pågående förändringsarbete.

Jag jobbar tillsammans med Max Whitman, doktorand vid Uppsala Universitet inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Miljökomunikation. Max jobbar med att göra en första kartläggning av den mångfald av perspektiv som finns kring dagens och framtidens skogar i biosfärområdet. De första intervjuerna med ett brett spektrum av lokala och regionala intressenter har varit positiva – många tycker att ett projekt om multifunktionella landskap låter spännande. Max och jag ser fram emot att lära känna Voxnadalen, skapa nya kontakter och bygga förtroende.

Intervjuerna ska ge insikt i vilka ingångspunkter som kan öppna upp för samtal i en kommande serie workshops som LANDPATHs ska genomföra i biosfärområdet. Vi kommer att arrangera workshops som syftar till att samskapa olika visioner kring multifunktionella skogar och mångbruk (i samarbete med delprojektet Framtidsvisioner). En bred skara intressenter kommer att bjudas in att delta i den här processen.

Vi hoppas att samarbetet med biosfärområdet leder till att forskningen inte bara blir abstrakt, utan att den faktiskt leder till fortsatta ambitioner och utveckling av ett multifunktionellt skogslandskap i Voxnadalen. Att det blir en win-win helt enkelt.

Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Vi är med och visar vägen till framtidens multifunktionella landskap’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2022, s.14–15.

© 2024 LANDPATHS

Tema av Anders NorenUpp ↑

Skip to content