Är du enskild skogsägare och intresserad av att göra annorlunda i din skog? Då ska du fortsätta läsa.
Sveriges familjeskogsbrukare är med och formar landskapet. Nu erbjuder Voxnadalens biosfärområde i samarbete med LANDPATHS forskare i delprojekt framtidsvisioner och delprojekt skogslandskap en unik möjlighet till gemensamt kunskapande och kapacitetsbyggande för ett variationsrikt, naturnära och lönsamt familjeskogsbruk över generationer.
Genom en serie fristående exkursioner i 10 delar (se program nedan) möjliggörs ett neutralt forum för utforskande samtal och nytänkande mellan enskilda skogsägare och expertis från forskning och praktik. Förankrade i lokala utmaningar och möjligheter möts vi ute i Hälsinglands familjeägda skogar.
Exkursionerna ingår i projektet ”Nyskapande skogsbruk, från landskapsnivå till fastighets- och åtgärdsnivå”. Projektägare är Biosfärområde Voxnadalen och exkursionerna genomförs i samarbete med Sara Holmgren och Neil Powell i LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation samt Voxkedjan Ek För. Projektet finansieras av Europeiska unionen.
Exkursionsvärdarsökes
Kan du tänka dig att erbjuda värdskap för en exkursion på din skogsfastighet? Om ja, ser vi fram emot just din intresseanmälan. För mer information, besök biosfärområdets hemsida eller kontakta projektledare Hanna Alfredsson (Tfn. 0271 – 574 24, E-post. hanna.alfredsson@voxnadalen.org). Programmet för exkursionsserien hittar du i dokumentet nedan.
Den 15–16 oktober 2024 samlades hela LANDPATHS-teamet på vackra Wiks Slott utanför Uppsala för vår årliga retreat. Under ett och en halv dag tog vi oss tid att reflektera över året som gått, lyfte blicken framåt och stärkte samarbetet mellan våra delprojekt. I år hade vi dessutom glädjen att välkomna flera av våra följare från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen till en givande workshop.
Större delen av teamet framför vackra Wiks Slott
Stort engagemang kring våra resultat hittills
Vi började första dagen med en World Café-övning där vi tillsammans utforskade våra största utmaningar och frågor. Diskussionerna kretsade kring teman som vuxit fram inom våra delprojekt och hur vi kan sammanföra dem för att skapa en tydlig riktning framåt. Fokus las också på hur våra rekommendationer om multifunktionella landskap kan göras relevanta och användbara för olika målgrupper och organisationer.
Efter detta hade vi givande samtal med Ann Åkerskog, Ingrid Johansson-Horner, Lars-Olof Sarenmark och Hannah Östergård Roswall (Naturvårdsverket), Therese Elfström och Ulrika Stensdotter Blomberg (Havs- och vattenmyndigheten) samt Klara Tullback Rosenström (Länsstyrelsen). Tillsammans reflekterade vi kring hur våra forskningsresultat kan nå rätt målgrupper, hur idén om multifunktionella landskap kan få brett genomslag och hur vårt program kan bidra till genomförandet av EUs nya naturrestaureringslag som trädde i kraft i augusti.
Fördjupande samtal om våra insikter och rekommendationer
Utformningen av LANDPATHS Manifest
Dag två ägnades åt att planera det Manifest som ska sammanfatta programmet. Manifestet kommer att skapas i samverkan, både inom och utanför projektet, och att presentera konkreta förslag på styrningsstrategier, policyer och hållbara metoder för multifunktionella landskap. Med utgångspunkt i föregående dagens diskussioner pratade vi mer om hur processen ska utformas och hur vi bäst strukturerar våra rekommendationer för att bli effektfulla.
Översyn av programmets tidslinje och fördjupning av samarbeten
Fördjupning och nya idéer
En viktig del av våra möten är också att hitta tid för fördjupade samtal och kreativa tankar. Vi tog oss tid att diskutera pågående aktiviteter som förberedelserna inför de medborgarråd som hålls i Voxnadalen och Nämdö nu i höst, planeringen av kommande workshops i stads- och jordbruksprojekten och mycket annat. Det fanns också utrymme för promenader i den rofyllda naturen och spontana idéutbyten.
Stort tack till alla från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen som deltog – vi ser fram emot att fortsätta samarbeta med er de kommande månaderna!
Den 9 november samlades tjugotvå slumpmässigt utvalda medborgare från Bollnäs, Ljusdals och Ovanåkers kommuner i Alfta för den första dagen av Voxnadalens medborgarråd om skötsel av kommunalt ägda skogar. Denna satsning är ett samarbete mellan forskningsprogrammet LANDPATHS och Voxnadalens biosfärområde. Medborgarrådet samlade människor med olika bakgrunder, åldrar och relationer till skog och skogsbruk som genom diskussioner i små grupper, informativa presentationer och studiebesök till några skogsområden fick flera perspektiv på skogens olika värden.
Medborgarrådets deltagare lyssnar på en presentation på Ol-Anders Gård. Foto: Judith Lundberg-Felten
Huvudfacilitator Johan Hammarlund från Kairos Future, som utformade processen tillsammans med Tim Daw och Vera Telemo från LANDPATHS, introducerade begreppet medborgarråd, som syftar till att skapa en genomtänkt, öppen och respektfull dialog samt utbyte av perspektiv. Dessa värden betonades också av deltagarna i den första övningen där varje bord med 7-8 personer definierade sina egna diskussionsregler för dagen, såsom respektfullt tal, att inte avbryta och sätta telefoner på ljudlöst.
Att lära sig om ekosystemtjänster i skogen
Gruppen åkte sedan till ett skogsbesök och stannade vid två olika platser. På vägen introducerade Urban Larsson från Skogsstyrelsen, dagens första kunskapsförmedlare, de fyra grupper av ekosystemtjänster som sedan diskuterades under dagen: försörjande, kulturella, reglerande och stödjande tjänster. Första stoppet var en 2,7 hektar stor nyckelbiotop från 1996 som är skyddad av ett naturvårdsavtal. Deltagarna gick nedför en brant backe till den klara Långbäcken som slingrar sig lugnt genom en skog av lavbevuxna granar, mjukt upplysta av novembersolen och samlades kring Urban Larsson. På hans fråga vad deltagarna kände på denna plats uttryckte de lugn och ro, vacker natur, en skog som den ska vara och de uppskattade det orörda utseendet med döda och levande träd. Urban bad deltagarna att nämna de olika ekosystemtjänsterna de kunde se. De listade svamp- och bär försörjning och en plats för jakt, kulturtjänster såsom en plats för att uppleva lugn och en kulturhistorisk plats där vattnet hade en viktig funktion. Området är också hem för flera hotade arter som svampen ullticka och flodpärlmusslor.
Besök i nyckelbiotopen vid Långbäcken. Foto: Jonathan Mattebo Persson
Det andra stoppet för utflykten var Gammel-homna, ett demonstrationsområde för vattenrestaurering och en del av projektet Rivers of Life. En kort promenad genom stenig terräng omgiven av blåbärstäckta marker under gran-, tall- och björkträd, förde deltagarna till en liten, livligt strömmande bäck. Här introducerade den andra kunskapsförmedlaren, Helén Berggren, kulturchef på Bollnäs kommun, betydelsen av skogens kulturella värden och sitt arbete med ungdomar för att uppleva och skapa en relation till skogen. Hennes föredrag åtföljdes av två vitklädda tonåringar som dansade genom skogen och skapade en magisk stämning runt deltagarna. Några deltagare öppnade upp för att berätta hur de upplevt skogen i sin barndom och hur de byggde en relation till skogen. De föreslog att lyfta lokal kultur och historia som ett sätt att skapa en relation för unga till deras närmiljöer.
Vid Gammel-holmna demonstrationsområde pratade Helén Berggren om kulturella aktiviteter och hur skogen kan bli en plats för unga människor. Foto: Johan Hammerlund
Två unga “skogsdansare” från Bollnäs (klädda i vita klänningar) delar sin glädje över att få vara i skogen. Foto: Tim Daw
Från skogsprodukter till rödlistade arter
Tillbaka på Ol-Anders Gård delade deltagarna sina erfarenheter i skogen över en lunch innan de lyssnade på dagens två andra kunskapsförmedlare. Anders Lundberg från Billerud Korsnäs presenterade en mängd olika produkter från skogen som timmer, mikrocellulosa i läkemedel, förpackningar, tvål, hygienprodukter, tyg och nya förpackningar såsom pappersflaskor. Han betonade också den ekonomiska betydelsen av skogsbaserad produktion nationellt, och särskilt i Gävleborg. Deltagarna diskuterade livligt med Anders under efterföljande fikapaus. Mattias Ahlstedt från Naturskyddsförening i Dalarna informerade deltagarna om planetära gränser, kolbalans i skogen och effekter av avverkning, och tankarna bakom rödlistan för hotade arter.
Olika produkter från skogen. Foto: Tim Daw
Skapa visioner och öppna upp för nya perspektiv
Deltagarna avslutade dagen med att fundera över för-, nackdelar och intressekonflikter relaterade till skogens olika värden och användningsområden som identifierats under dagen, och skrev individuellt ner visioner för kommunägda skogar om 15-25 år.
I slutet av dagen samlade vi röster bland deltagarna som uttryckte uppskattning för processen och möjligheten att prata med människor med olika bakgrund och erfarenheter. En deltagare formulerade sin upplevelse som att hon låste upp sitt eget tänkande och fick öppna upp för nya perspektiv. Hanna Alfredsson från Biosfärområde Voxnadalen uttryckte tacksamhet över att få höra röster från ett större antal människor med bredare bakgrund än vad som brukar vara representerat i diskussioner kring biosfärområdet.
Sofie Zetterlund från Bollnäs kommun är angelägen om att höra om medborgarrådets resultat och hoppas att de ska inspirera till nya sätt att sköta skogen. Till den andra dagen av medborgarråden den 23 november bjuds företrädare för skogen i var och en av de tre kommunerna, samt lokala politiker för att ta emot förslagen från medborgarrådets deltagare om perspektiv på skötseln av kommunägda skogar i Voxnadalen för att uppmuntra mångsidig och multifunktionella användningsområden och värden.
Forskning på medborgarråd
I LANDPATHS studerar doktorand Fanny Möckel och hennes handledare Tim Daw den vetenskapliga processen av medborgarråd i Voxnadalen och i Nämdöskärgården genom observation på plats, en enkät före och efter, samt intervjuer med deltagarna. Läs alla nyheterna om medborgarråden.
Teamet som organiserade, observerade och dokumenterade medborgarrådet lämnar Voxnadalen nöjda och glada. Första rad fvth: Fanny Möckel, Vera Telemo, Anna Bohman Andra rad fvth: Elias Marin, Judith Lundberg-Felten, Jonathan Mattebo Persson, Johan Hammarlund, Tim Daw Foto: Fanny Möckel
Lördagen den 19 oktober samlades deltagarna i Nämdöskärgårdens medborgarråd för första gången. Rådet samlade 25 medborgare med olika åsikter och kopplingar till Nämdöskärgården. Vissa var åretruntboende medan andra var deltids- eller sommarboende. Efter en lärorik och informationsrik första dag inleds nu förberedelserna inför nästa sammankomst, som äger rum den 16 november.
LANDPATHS-forskarna Tuija Hilding-Rydevik och Johanna Tangnäs (båda från SLU Centrum för biologisk mångfald och delprojekt jordbrukslandskap) presenterade sin artikel ”Problem representations of farming and biodiversity in the Swedish implementation of EUs Common Agricultural Policy (CAP) 2023-2027” vid den årliga konferensen för Statsvetenskapliga förbundet i Sverige, 2-4 oktober, Umeå.
Johanna Tangnäs diskuterar LANDPATHS-artikeln med forskaren Elsa Reimersson, ordförande för sessionen om miljöpolitik
Vid konferensen deltog ca 150 forskare, främst statsvetare, med syftet att presentera och få synpunkter på såväl färdiga som tidiga utkast av forskningsartiklar och doktorsavhandlingar. Formatet var indelning i ett tema man följde under alla tre dagarna och där presentationerna följdes av gott med tid för utsedda granskare att lägga fram sina frågor och förslag till förbättringar. Allt i kollegial och konstruktiv anda.
En diskussion inom temat miljöpolitik
LANDPATHS-artikeln som presenterades under temasessionerna Environmental politics analyserar Sveriges strategiska plan dvs den plan som omsätter EUs gemensamma jordbrukspolitik i Sverige. Planen omfattar bidrag och ersättningar på drygt 60 miljarder kronor till Sveriges lantbrukare. Analysen använder sig av ett teoretiskt ramverk som underlättar att se hur problemen i en politik realiseras. Dvs det är själva förslagen till handling (i vårt fall förslagen till bidrag och ersättningar) som med detta ramverks ses som problemdefinitionen. Inte det som sägs vara problemet. Med detta som grund kan sedan slutsatser dras om:
vilka effekter detta har på hur vi talar om ett politikproblem (vilket påverkar vilka lösningar vi ser som möjliga);
vilka positioner för olika aktörer som möjliggörs (t ex vilken roll som lantbrukare ges); och
vad de praktiska konsekvenserna blir för t ex arbetet med multifunktionalitet och biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Vår preliminär slutsats är att vi ser, som i tidigare forskning, att det finns utmaningar med hur lantbrukare och deras perspektiv och omständigheter beskrivs och hanteras inom ramen för EUs jordbrukspolitik. I relation till både produktion och biologisk mångfald.
Konferensen ägde rum i Humanisthuset på Umeå universitet
Vi kommer dock fortsätta att utforska effekterna av dessa svårigheter samt möjligheter i fortsatta intervjuer med jordbrukare, länsstyrelser, intresseorganisationer med flera i Härjedalen och Uppland. Vidare kommer framtidsscenarier med olika aktörer att hållas inom ramen för LANDPATHS-programmet.
För mer information, kontakta Tuija Hilding-Rydevik, ledare för delprojekt jordbrukslandskap.
LANDPATHS delprojekt Medborgardialog och delprojekt Skogslandskap är nu på gång med att rekrytera lokalbefolkningen i Ovanåker, Ljusdal och Bollnäs kommun för att diskutera skogliga frågor i ett nytt medborgarråd om skogen. Detta berättade Tim Daw i Förmiddagen i P4 Gävleborg den 2 september 2024.
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.
Medborgarrådet syftar till att ge civilsamhället möjlighet att diskutera hur kommunägda skogar ska användas. Enligt Tim Daw, är medborgarrådet ett bra sätt att diskutera komplexa frågor såsom den polariserade skogsfrågan, där användning för produktion, rekreation och bevarande av biologisk mångfald ofta ställs mot varandra.
Deltagarna i medborgarrådet väljs ut slumpmässigt och får ett brev hem med information hur de anmäler sig. Inga förkunskaper krävs, då experter finns på plats som kommer att hålla kortare föredrag. Därefter får deltagarna tid att diskutera. Målet är inte att deltagare med olika åsikter ska enas, men att medborgarrådet ska vara en plattform som möjliggör en djupare diskussion än det som sker i media. Det ska ge tillfället att lyssna på varandra och skapa en ökad förståelse för varandras uppfattningar och värderingar om skogen. Lyssna på Tim’s inslag på Sveriges Radio P4 här.
“Deliberative mini-publics, som medborgarrådet, är en lovande metod för att hantera komplexa och svåra frågor i polariserade samhällen, till exempel skogsbruk i Voxnadalen. De är dessutom ett bra sätt att lyssna på och använda lokal kunskap från de som bor i biosfärområdet. Vi samarbetar med biosfärområdet Voxnadalen för att se om denna metod kan vara användbar för att få in lokalbefolkningens kunskap i förvaltningsplanerna. Det är en ganska ny metod, så vi ser fram emot att följa hur medborgarrådet kommer att fungera i Voxnadalen i höst.”
FANNY MÖCKEL, DOKTORAND (LANDPATHS)
Medborgarrådet om skogen pågår under två lördagar i oktober och november.
I forskningsprojektet FAIRTRANS ledde Tim under våren medborgarrådet om klimatet som var framgångsrikt i att skapa en öppen diskussionsmiljö för klimatrelaterade frågor bland samhällsrepresentanter från hela Sverige. Medborgarrådet för klimatet resulterade i rekommendationer som lämnades till politiska företrädare innan sommaren.
För mer information, kontakta Tim Daw (Stockholm Resilience Centre) eller Fanny Möckel (Uppsala universitet).
Biologisk mångfald – variationen av arter, gener och ekosystem – är avgörande för allt liv på jorden och det inkluderar oss människor. Forskningen visar att en miljon arter är utrotningshotade globalt på grund av mänsklig aktivitet, vilket också påverkar Sverige. Under sommaren har flera debattartiklar publicerats i svenska tidningar om relationen mellan utveckling och miljö, artiklar som LANDPATHS professor Tuija Hilding Rydevik bidragit till.
Skydd av natur och utveckling sätts emot varandra
I maj skrev en grupp företrädare för Moderaterna i en artikel på DN Debatt, att skyddet av ’vanliga arter’ ofta prioriteras framför utveckling, vilket de anser kräver politiska förändringar. Enligt deras idéprogram ska miljöpolitiken ha människan och dess behov av naturresurser och utveckling i fokus även om det kan kräva kompromisser som påverkar rödlistade arter negativt. De föreslår bland annat att markägare i skogs- och jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska få större frihet över hur marken används. Artikeln ifrågasätter också nedgången av biologisk mångfald generellt.
Motreaktioner
Moderaternas debattartikel ledde till en rad motreaktioner och artiklar i den svenska pressen. Tuija Hilding Rydevik som är professor emerita vid SLUs Centrum för biologisk mångfald och ledare av LANDPATHS delprojekt Jordbrukslandskap, är en av författarna på de två tidningsartiklar som publicerades som respons på Moderaternas inlägg.
”Reaktionen från min sida var tydlig. Hur okunniga författarna av artikeln måste vara om mänsklighetens beroende av biologisk mångfald. Och okunniga om hoten och att konsekvenserna ytterst drabbar oss och våra samhällen. Att bevara och gynna biologisk mångfald är att ha människans behov i åtanke – idag och imorgon. Den andra reaktionen är väl att det är bra att få deras ståndpunkter så tydligt utskrivna så de går att bemöta”. Tuija Hilding Rydevik
Forskare varna för polarisering mellan människan och natur
Den första responsen publicerades som en debattartikel i Altinget Miljö och Energi i juni 2024 och skrevs av drygt 20 forskare och som kritiserar Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö. Enligt forskarna skapar denna missuppfattning en farlig polarisering mellan människan och naturen. Forskarna understryker att biologisk mångfald är avgörande för mänsklig överlevnad och våra ekonomier. De varnar för att rödlisteindexet visar på en accelererande förlust av arter globalt, vilket är ett tydligt tecken på ekosystemens ohälsa. Forskarna betonar att hela värdet av biologisk mångfald är svårt att korrekt beräkna i monetära termer. Vi har redan en planet dominerad av mänsklig aktivitet och detta är ett akut hot mot ekosystemtjänster som mat, rent vatten, skydd mot sjukdomar och klimatkatastrofer.
Kornsparven förekommer i jordbrukslandskapet men är starkt hotade i Sverige genom intensifierat jordbruk och användning av bekämpningsmedel. Picture credit: MandrillArt pixabay
Förslag att ta fram ett naturpolitisk ramverk
En uppföljning på denna debattartikel kom sedan i juli 2024 i Göteborgsposten. Här varnar ett femtiotal forskare och representanter från civilsamhället för att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot mänsklighetens framtid, i nivå med klimatförändringarna. Författarna uppmanar till att införa ett så kallat naturpolitiskt ramverk, liknande det klimatpolitiska, för att stoppa och vända förlusten av arter och livsmiljöer. De föreslår införandet av en naturlag, ett naturpolitiskt mål och ett naturpolitiskt råd.
Naturkrisen kräver samhällsomställning
Artikeln kritiserar neddragningar i naturvårdsbudgeten och minskande stöd för att näringar som jordbruk och skogsbruk ska bli hållbara. För att hantera naturkrisen krävs en samhällsomställning där alla sektorer måste bidra. Natur- och klimatkrisen är nära kopplade, och lösningar på den ena måste också ta hänsyn till den andra. Genom att inrätta ett naturpolitiskt ramverk med konkreta mål och resurser, föreslår skribenterna, kan Sverige ta ett ledarskap i att vända trenden och säkerställa en hållbar framtid. Regeringen och riksdagen uppmanas att omedelbart agera och implementera detta förslag för att skydda naturen och därmed mänsklighetens framtid.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
50% av de drygt 4700 rödlistade arterna förekommer i odlingslandskapet. Odlingslandskapet är den mest viktiga miljön för ungefär en tredjedel av de rödlistade arterna. Hoten mot växterna beror främst på förändrad användning av marken som leder till t ex igenväxning, ökad näringsbelastning, minskad hävd (t ex minskat bete och slåtter), klimatförändringar och minskad konnektivitet för växter och djurs behov (fragmentering). Jordbruket behöver de ekosystemtjänster som naturen bidrar med i form av pollinering från insekter, bidrag till en gynnsam markstruktur för odling, bekämpning av skadeinsekter genom de naturligt förekommande fienderna mfl. Därför ar det av vikt att de 64 miljarder som utgör bidrag och ersättningar till Sveriges lantbrukare genom EUs gemensamma jordbrukspolitik gör så stor nytta som möjligt för såväl lantbrukarnas produktion som biologisk mångfald i odlingslandskapet. Denna fråga studerar vi i delprojekt Jordbrukslandskap i LANDPATHS.
I juni 2024 bidrog LANDPATHS-forskare till konferenserna NESS och POLLEN genom att presentera sin forskning och att arrangera workshops och paneldiskussioner. Vi sammanfattar här hur dessa aktiviteter har uppmuntrat till diskussion om multifunktionell landskapsstyrning i Norden.
LANDPATHS på Nordic Environmental Social Science Conference
Den 16:e Nordic Environmental Social Science konferensen (NESS) hölls i Åbo, Finland i början av juni 2024. Vid årets upplaga av den återkommande konferensen diskuterade forskare inom bland annat miljö- och samhällsvetenskap olika aspekter kring det centrala ämnet ”Co-creation for sustainability”. LANDPATHS-forskare skickade in manuskript till två av de 28 olika workshopparna på NESS och var medarrangörer till totalt tre workshoppar. De inlämnade manuskripten listas nedan och kommer att skickas till vetenskapliga tidskrifter för publicering under de kommande månaderna.
Blicharska G et al.: Landscape multifunctionality as a pillar of biodiversity governance? Insights from Sweden.
Westerberg C, Tafon R, Gilek M: Navigating conflict and exclusion in conservation and sustainability governance of the Nämdö archipelago, Sweden
Tickle L, Hedblom, M: Doing Multifunctionality in Urban Woodlands: How Bottom-Up Initiatives are Negotiated and Resisted in Urban Governance
Lundberg-Felten J, Kristensson D, Karlsson M: Who cares about fungal diversity? Exploring the voice of mushrooms among individual private forest owners in Sweden
Utöver LANDPATHS egen NESS-workshop om multifunktionell landskapsstyrning (se nedan), arrangerades en workshop om effekterna av deliberativa medborgarberedningar på miljöstyrning och attityder av bland andra Tim Daw och Fanny Möckel , och Sara Holmgren var medarrangör till en workshop med titeln ”Story telling as, and for, sustainable thinking”.
Åbo hamn dit LANDPATHS forskarna kom fram till NESS konferensen med nattfärjan från Stockholm.
Workshop om multifunktionell styrning för biologisk mångfald
LANDPATHS-forskarna Michael Gilek, Mikael Karlsson och Neil Powell organiserade en workshop på NESS om multifunktionell styrning för biologisk mångfald. Artiklar presenterades om hur man kan se framtidens natur i Europa och, mer specifikt, om transformativa initiativ för återställande av biologisk mångfald i relation till blomsterlökindustrin på landsbygden i Nederländerna.
Andra bidrag till workshopen handlade om att utforska koncept i samband med multifunktionella landskap, till exempel socialt lärande i skogsbruk med flera användningsområden, områdesneutralitet i stadsplanering och implementeringsprocessen för skyddade områden i havs- och kustområden. Det sistnämnda bidraget presenterades av Charles Westerberg, doktorand i delprojektet Havs- och kustlandskap. De flesta av de presenterade artiklarna var kvalitativa studier. En kvantitativ studie presenterades dock som utvärderade acceptansen för bevarandepolicyer.
Frida Öhman, doktorand i LANDPATHS delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner, presenterade ett nyutvecklat ramverk för politisk samstämmighet för multifunktionell landskapsstyrning. LANDPATHS översiktsartikel om multifunktionella landskap, ledd av LANDPATHS programledare Malgorzata Blicharska och av många LANDPATHS-kollegor som medförfattare, presenterades också. Deltagarna i workshopen hade givande diskussioner om landskapsansatser, metoder och institutionella utmaningar för att begränsa förlusten av biologisk mångfald.
Mot en rättvis och pluralistisk framtid
Bara en vecka efter NESS-konferensen ägde Political Ecology Network konferensen POLLEN 2024 rum i Lund under temat ”Towards Just and Plural Futures”. På konferensen diskuterade LANDPATHS doktorand Fanny Möckel LANDPATHS arbete i samarbete med olika biosfärområden i Sverige i en panel bestående av transdisciplinära forskare som arbetar med biosfärområden och politiska ekologer. Med utgångspunkt i frågan ”Hur kan biosfärområden vara platser för miljörättvisa?” utforskade panelen biosfärområdenas potential som platser som tar upp frågor om miljörättvisa. Deltagarna i panelen delade med sig av både empiriska och teoretiska insikter i sitt arbete. De tog upp olika sätt på hur biosfärområden kan vara platser som möjliggör rättvis omställning mot en mer hållbar framtid, och hur sådana processer kan se ut.
Inom LANDPATHS-programmet genomförs studier i Voxnadalen, ett etablerat biosfär område, och Nämdö Skärgård, ett biosfärområde under etablering. Under hösten 2024 kommer LANDPATHS-forskare tillsammans med lokala biosfärområden att organisera deliberativa mini-medborgarberedningar.
I artikeln skriver Mikael om användning av begreppet landskap i det svenska miljömålssystemet och i formuleringar av mål, samt hur landskapsidéer bör fokusera på de olika värdena hos intressenterna.
Mikael uttrycker oro över att det finns stora brister i hur Sverige lever upp till åtagandena i den europeiska landskapskonventionen, och han lyfter fram några bra exempel på myndigheter och andra som går emot den trenden.
LANDPATHS delprojekt Fjällandskap ägnar sig åt en litteraturstudie om svenska statens försök att skapa multifunktionella fjällandskap. Utgångspunkten är fjällmiljömålet som betonar att ett betespräglat fjällandskap är beroende av renen som i sin tur är beroende av vinterbetet i skogslandet. Nedan berättar forskaren Stefan Sandström (SLU) vad de har lärt sig om statens agerande genom att blicka tillbaka i historien.
Reglering av motsatta intressen genom lagstiftning
Preliminära resultat av litteraturstudien visar att svenska staten sedan länge brottats med frågan om planeringen av olika markanspråk och intressen på landskapsnivå. Lösningen på landskapsplaneringen har oftast skett genom att ny lagstiftning genomförts. Dels skulle detta lösa intressekonflikter mellan olika markanvändarintressen, dels motverka oönskade konsekvenser av tidigare beslut. Det finns exempel på sådan lagstiftning som är mer än 100 år gammal. Renbeteslagen infördes 1886, samtidigt som införandet av den privata markägarrätten i form av avvittring och laga skifte var i sin slutfas. Renbeteslagen skulle ha varit det verktyg som reglerade de då motstående intressena renskötsel och jordbruk, men så blev inte fallet. Därefter har staten fortsatt försökt jämka dessa motstående intressen samtidigt som nya intressen tillkommit allt eftersom.
Komplexitet av intressen och statlig organisation försvårar landskapsplanering
Tidiga försök att skapa multifunktionella landskap har utgått från olika strategier. Ibland har man ansett att olika intressen kan samexistera, ibland att vissa intressen kan tåla ett visst mått av intrång/inskränkning, ibland att markanvändarintressena kan separeras i tid och rum. Till en början var markanvändarintressena få och överblickbara. Men allt eftersom tiden har gått har intressena blivit fler och svårare att överblicka.
Industriutveckling i Norrbotten över tid.
Samtidigt har hållbarhetsaspekterna genomgående visat en negativ trend, inte minst vad gäller biologisk mångfald, vilket staten delvis försökt motverka genom att sedan 1964 inrätta naturreservat.
Utveckling av naturreservat över tid
Ett hinder för den statliga landskapsplaneringen är att den sedan länge är uppdelad i sektorer där olika myndigheter behandlar sina egna ämnen separat i så kallade ”stuprör”. Därmed blir det svårt att överblicka de kumulativa effekter som uppstår när många intressen verkar inom samma landskap.
Bestående konflikter i fjällandskap har blivit juridisk fråga
Den ursprungliga forskningsfrågan i projektet har idag blivit en juridisk fråga. För fjällområdet handlar det om jakt- och fiskerättigheter som för närvarande behandlas i den statliga Renmarksutredningen. Här ställs jaktintresset mot renskötselintresset vilket även fått en politisk dimension där olika partier tagit tydlig ställning i frågan. I skogslandet har å andra sidan nyligen en markkonflikt blossat upp där markägare mellan Boden och Luleå ifrågasätter att renskötselrätten gäller på deras fastigheter och att renbete ska förbjudas. Båda dessa konflikter har tydliga anor från konflikter som skulle lösas i och med den första renbeteslagen från 1886.
