Under början av 2023 startade LANDPATHS-forskare en serie av tre workshops i Biosfärområdet Voxnadalen. Målet var att samla en bred grupp intressenter för att diskutera olika framtidsvisioner kring multifunktionella skogslandskap och mångbruk. Sara Holmgren (SLU) och Max Whitman (Uppsala universitet) berättar om forskningen i Voxnadalen som har pågått i snart ett år.
Inför workshop-serien landade vi i två förhoppningar. Dels ville vi främja goda samtal kring skogslandskapet och dess framtid, och att de utforskande samtalen skulle leda till konkreta idéer som deltagarna vill och kan arbeta vidare med. Kan vi skapa en samtalsarena grundad i respekt och nyfikenhet för varandras olika perspektiv, så har vi en god grund för både socialt lärande och innovationsfrämjande processer.
Deltagare på det första workshopen. Foto: Thao Do.
Samarbetet mellan LANDPATHS och biosfärområdet ger oss en unik möjlighet att tillsammans med lokala aktörer utforska hur globala utmaningar kopplade till markanvändning kan hanteras i lokala sammanhang på ett sätt som gynnar biologisk mångfald, skapar motståndskraft mot klimatförändringarna och samtidigt bidrar till social och ekonomisk utveckling.
Vår förhoppning är att kunna ta de insikter som har genererats genom alla samtal och väva ihop dem till ett eller flera mer avgränsade projekt som kan drivas lokalt. Teman som deltagarna har återkommit till är exempelvis kvalitetsproduktion av virke och dess värdekedjor, ersättningsformer för mångfaldsfrämjande åtgärder och samplanering över fastighetsgränser. Dessa teman har givetvis många ingångar men vi ser att det finns förutsättningar för många goda synergier dem emellan.
Vi passade på att fråga några deltagare om deras egna upplevelser från processen:
– Det har varit intressanta frågeställningar där aktörer från olika områden inom skog får ge sin syn på skogen som resurs, hållbarhet och samarbete lokalt. Det viktigaste av allt för oss är möten mellan människor, väcka kreativitet och nya tankesätt som vi dels tänker implementera i delar av vår egen verksamhet, tillsammans med en förhoppning om nya konstellationer och samarbeten.
Filip Hedberg, Top Branch Sweden/ Björnsafari i Hälsingland
– Att delta har gett mig rika möjligheter att möta människor med olika perspektiv på skogsbruk, klimat och artrikedom. Jag tycker att det har gett mig ny kunskap och framför allt nya vägar till samförstånd och förståelse.
Sven Hillert, församlingspräst Alfta-Ovanåker
Sara och Max, i samarbete med andra LANDPATHS-forskare inom delprojekt skogslandskap och delprojekt framtidsvisioner, kommer nu att analysera alla insikter som delats vid workshop-serien innan de planerar nästa steg av forskningen.
Utsikt från Växbo i Bollnäs kommun. Foto: Max Whitman.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’På Landsvägar vi möts’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2023, s.14.
Medborgarengagemang och politisk samstämmighet för en hållbar omställning
Frida Öhman och Fanny Möckel presenterade sin forskning inom Landpaths vid konferensen Beyond Crisis/Beyond normal som arrangerades av Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet (NTNU) i Trondheim i september 2023. Konferensdeltagarna, främst forskare inom samhällsvetenskap och humaniora, utforskade aspekter av hållbarhet såsom rättvis omställning och avvägningar mellan vardagsliv, politik, teknik, konst och innovation genom ett brett spektrum av disciplinära och tvärvetenskapliga perspektiv. Huvudtalare var Kirsten Jenkins från University of Edinburgh i Storbritannien, Stuart Capstick från Cardiff University i Wales och Ferne Edwards från University of Surrey i Storbritannien. Konferensen bestod av ett tjugotal olika sessioner.
Stuart Capstick, University of Cardiff i Wales, välkomnar till konferensen med sitt key-note presentation om vilken roll medborgarna har när det gäller att göra reklam för klimatförändringarna
Medborgarengagemang i landskapsstyrningsprocesser
Fanny, som är doktorand vid Uppsala universitet och arbetar i Landpaths delprojekt ”Hinder och möjligheter till förändring”, presenterade sitt arbete i sessionen ”Building capacity for climate adaptation through involving citizens”. I sin presentation tog hon upp värdet av medborgarengagemang i deliberation och hur ett sådant tillvägagångssätt kan komplettera redan befintliga och vanligare processer för intressentengagemang. Hon lyfte fram medborgardialog som ett meningsfullt sätt att engagera medborgarna i bredare landskapsstyrningsprocesser. Presentationen avslutades med en beskrivning av hennes planerade fallstudie inom Landpaths. Publiken visade stort intresse för metoden? medborgardialog och var nyfikna att se hur detkommer att implementeras i fallstudierna inom Landpaths.
Ett analytiskt ramverk för att kartlägga politisk samstämmighet
Frida, som också är doktorand vid Uppsala universitet, arbetar i Landpaths delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner. Hon presenterade sitt arbete, att analysera förutsättningar för multifunktionella landskap i det institutionella systemet i sessionen ”Markanvändningsutmaningar”. Frida presenterade ett analytiskt ramverk baserat på den europeiska landskapskonventionen som verktyg för att vidare kunna analysera huruvida olika regelverk och lagar såsom Miljöbalken och Plan- och byggnadslagen är samstämmiga eller inte gällande markanvändning. Deltagarna deltog i den efterföljande diskussionen med kommentarer om politisk samstämmighet och landskapsstrategier och visade också stort intresse för forskningsämnet.
Ämnen kopplade till forskning inom Landpaths
Övriga sessioner på konferensen handlade bland annat om geografiska perspektiv, rättvis och hållbar omställning och omställning i spänning. Alla sessioner inbjöd till nätverkande och Fanny och Frida fick chansen att diskutera aktuella frågor med många andra forskare. Många aspekter var relaterade till Landpaths arbete. Exempelvis hur man kan se över och införa en rättvis och välfungerande miljö- och klimatpolitik samtidigt som det behöver göras med ett kort tidsperspektiv. På en annan session diskuterades det hur allmänheten kan involveras i övergångsperioder mot en mer hållbar framtid. Budskapet från samtliga sessioner var att samhällesaspekter som politisk acceptans och allmänhetens engagemang är mycket relevanta vid övergången till ett mer hållbart samhälle.
Trondheim
Nätverksbyggande och erfarenhetsbaserad workshop
Förutom de mer formella sessionerna anordnades flera poster- och workshop-sessioner som bjöd in till interaktion med deltagare från hela Europa och andra delar av världen. Frida och Fanny fick ett produktivt utbyte av forskningsfrågor och idéer över olika geografiska kontexter. De två doktoranderna deltog också i en workshop med fokus på kartläggning av en plats genom känslor (”mapping”). Efter en kort presentation av verktyget och övningen som var att skapa en mental karta över en upplevd plats tog gruppen en promenad till en närliggande park.. Deltagarna ombads att först uppleva parken medan de gick runt i tystnad. I det andra steget ritade de en karta över sina upplevelser med slutna ögon för att fånga känslan av platsen. I en gruppdiskussion diskuterade de slutligen hur ett sådant verktyg kan stödja planeringen av specifika platser i tider av förändring.
Promenaden mot området för sessionen om ”kartlagda upplevelser”, Trondheim
Tågresa genom fjällandskap
Att åka hem från konferensen med tåg genom det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo gav Frida och Fanny chansen att smälta all kunskap och inspiration som de fått under konferensen.
Det vackra höstlandskapet mellan Trondheim och Oslo
I en intervju delar Judith scenen med Max Whitman, doktorand vid Uppsala universitet knyten till delprojekt Skogslandskap i LANDPATHS i Voxnadalen, och Hanna Alfredsson, koordinator för Biosfärområdet Voxnadalen i Hälsingland. Hanna, Max och Judith diskuterar LANDPATHS arbete med fokusgruppsamtal och workshops med intressenter i Voxnadalen för att undersöka och främja multifunktionalitet i skogslandskapet.
Biosfärområde Voxnadalen
Hanna inledde intervjun med att förklara konceptet biosfärområden och Voxnadalens unika roll i att kombinera natur- och kulturarv med mänsklig välfärd. Hon betonade områdets fokus på skog som en hållbar resurs, levande vatten och ett öppet landskap. Voxnadalen blev officiellt ett av världens 740 UNESCO biosfärområden i 2019, och projektet LANDPATHS fokuserar nu på att samla in data och skapa en dialog för hållbar utveckling. Hon underströk vikten av att stödja forskning som kan minska polariseringen i skogsdebatten och förverkliga Agenda 2030-målen.
Hanna tillägger ”Vi är många här som tycker att det ska bli väldigt spännande att se vad det här projektet eller [LANDPATHS] kan leda till och vad det kommer att mynna ut i rent praktiskt för oss och hur det kan bidra till bland annat kanske en minskad polarisering i skogsdebatten. Och hur vi kan dela med oss av de här erfarenheterna också inom nätverket av biosfärområden. Vi är väldigt glada att vi är med på det här.”
Voxnadalen som studieobjekt i LANDPATHS
Voxnadalen valdes för studien i LANDPATHS på grund av dess status som biosfärområde och dess engagemang för hållbart skogsbruk. Max delade insikter från sitt forskningsprojekt och hur han, tillsammans med andra forskare såsom delprojektledare Sara Holmgren och, för metodutveckling, med Neil Powell och Thao Do i delprojektet Framtidsvisioner, samt praktiker i Voxnadalen, arbetar med samskapande forskning. De strävar efter att förstå och främja multifunktionalitet i skogslandskapet genom öppna workshops och fokussamtal med olika aktörer där olika perspektiv på skogsbruket samlas.
”Vi definierar egentligen inte vår studie som forskare. Vi kommer inte in och säger att det här är det vi tittar på specifikt utan vi kommer försöka komma in med ett väldigt öppet sinne och lyssna och prata med sådana som Hanna och en massa andra aktörer i regionen för att förstå vilka är problematiken här. Vad finns det för möjligheter? Vad är det som är bra? Hur kan vi hitta synergier och skapa innovationer för att främja ett hållbart brukande av skogen? Och i den processen förstår vad är ett multifunktionellt skogslandskap och hur kan vi främja det helt enkelt?”
Till gemensamma visioner genom kreativt samskapande
I en av workshoparna uppmuntrade forskarteamet deltagarna att författa en rubrik för en fiktiv dokumentär om Voxnadalen år 2050. Exempel som deltagarna skrev fram var ’Biosfärområdet som brukas utan att förbrukas’, som belyser det immateriella kulturarvet men också frågor om brukande och ägande och relationen däremellan. Rubriken ’Biosfärområdet Voxnadalen visar vägen till det hållbara skogsbruket’ visar på ambitionen att använda utnämningen till biosfärområdet som en möjlighet att ta på sig en ledarskapströja för att visa vägen, bland annat genom utbildning, mot ett hållbart skogsbruk. Andra rubriker var ’Mångfald, mångbruk och mångfunktion’ och ’Framtidstron inom Voxnadalen växer’ som även de innefattar kunskapshöjande insatser utöver ekonomiska aspekter, samverkan och samorganisation.
” Så vi hade ganska kul med rubrikerna och hade några som var roliga också i vad är det vi inte vill se? Och då var det saker som ’Voxnadalen är det största kalhygget’. ”
Ny värdekedja bidrar till innovation och hållbart skogsbruk
Både Hanna och Max betonade vikten av att skapa en dialog mellan olika aktörer och intressenter för att förstå och främja multifunktionalitet inom skogslandskapet. De nämnde exempel som Voxkedjan, en ekonomisk förening som syftar till att knyta samman Hälsingegårdarnas behov av kvalitetsvirke för byggnadsvård och de privata skogsägarna som kan leverera detta med bidrag från sågverk och förädlade i Voxkedjan. Idén uppstod spontant under en möteskväll där kandidaturen för Biosfärområdet diskuterades och utvecklades vidare tillsammans med en forskare inom horisontell innovationsutveckling från Högskolan i Gävle. Initiativet visar på möjligheterna att skapa nya värdekedjor, ett hållbarare skogsbruk samtidigt som samarbeten inom skogssektorn.
”I Voxnadalen […] finns en vilja att lyssna på varandra i större utsträckning. Det tror jag är väldigt bra för när man börjar gå in på ’okej vad menar vi då med ett hållbart skogsbruk? Vad är egentligen skogens roll i att främja den regionala utvecklingen?’ Det är där man kan börja skapa mening och gemensamma visioner och också titta på att bygga samarbeten och främja innovationer.” sammanfattar Max sina intryck från Voxnadalen.
Multifunktionalitet – ett svårt begrepp i praktiken
I intervjun diskuterar vi även begreppet ”multifunktionalitet”. Max poängterar att multifunktionalitet kan vara svårt att förklara för enskilda aktörer, då det uppfattas som abstrakt. Han betonar att arbetet med multifunktionalitet inte följer en linjär förändringsprocess med en gemensam vision som sedan implementeras, utan det handlar om att ställa frågor och främja innovationer som går bortom det traditionella skogsbruket, som i exemplet Voxkedjan. Hanna håller med och noterar att begreppet multifunktionalitet inte har varit vanligt förekommande bland aktörerna i Voxnadalen innan deras deltagande i projektet. Hon delar synen på att skapa mångfald och infrastruktur för att främja nya idéer och innovationer som en väg mot multifunktionalitet inom området. Och där kan även fiske, turism och andra näringar tillhöra.
Förståelse och öppenhet kring multifunktionalitet främjar ett hållbart skogsbruk
Slutligen betonar både Max och Hanna vikten av att arbeta mot hållbara lösningar och skapa förståelse och öppenhet mellan olika perspektiv inom skogssektorn. Voxnadalen står som en förebild för hur ett biosfärområde aktivt kan delta i forskningsprojekt för att främja en hållbar framtid. Forskarteamet ser fram emot att fortsätta samarbetet och utforska möjligheterna till multifunktionalitet inom skogsbruket i Voxnadalen och bortom.
Vi lever i en snabbt föränderlig värld med komplexa utmaningar. Att föreställa sig framtida landskap som harmoniskt balanserar biologisk mångfald med olika typer av markanvändning och olika aktörers intressen är en utmanande uppgift som kräver kreativa och samarbetsinriktade insatser. Forskare inom LANDPATHS delprojekt ”Framtidsvisioner” (SP2) har påbörjat arbetet mot att skapa dessa önskvärda framtider genom ett samskapande tillvägagångssätt. Detta innebär att använda den gemensamma kunskapen hos aktörer och medborgare för att ta itu med olika utmaningar.
Att navigera i komplexitet: utmaningar och osäkerheter
Landskap är sammanlänkade system. Därför kan även välmenande insatser som förbättrar förhållandena för en grupp intressenter orsaka oväntade utmaningar för andra. Om vi tar skogslandskapet som exempel finns det många olika intressenter som berörs av användningen av detta landskap, bland annat invånare, myndigheter, skogsägare, renskötare och människor som använder skogen för rekreation, för att nämna några. Dessa grupper kan ha olika värderingar och idéer om landskapets framtid. Samtidigt kan vetenskapligt baserade kriterier som rör klimatförändringar och naturskydd innebära andra sätt att förvalta och använda skogarna i framtiden. Tillsammans kan dessa faktorer göra det svårt att föreställa sig framtida multifunktionella landskap där intressenternas olika intressen och mål kan existera tillsammans.
Olika intressenter och aktörer kan ha olika mål och visioner för skogslandskapet
Skapa grunden för samskapande
Som en del av samskapandeprocessen måste forskarna i delprojektet ta reda på de olika intressenternas perspektiv och de potentiella skillnaderna mellan deras framtidsvisioner och de vetenskapligt baserade kriterier.
För att göra detta har LANDPATHS forskare utvecklat en iterativ process för att samskapa framtidsvisioner med intressenter och medborgare i olika landskap i Sverige. Processen består av fyra faser:
I Voxnadalen kommer samskapandeprocessen att ske genom en serie workshops med lokala intressenter som kommun, skogsägare, skogsbolag, föreningar, enskilda företag inom naturturism och jaktgrupper. Syftet med dessa workshops är att belysa både etablerade och nya visioner om skogens framtid. Detta görs genom att utforska potentiella synergier och avvägningar som framkommer i diskussionerna och sedan skapa innovationer som kan stödja mer multifunktionella och biodiversa skogslandskap i framtiden.
Samskapande workshop med Voxnadalen aktörer, april 2023. Bild: Thao Do.
Samskapande för transformation
Under samskapandeprocessen är deltagarna ”co-designers” (medskapare) av framtiden då de bidrar till en transformationsprocess med sina kunskaper, perspektiv och värderingar. Detta främjar kreativitet, utforskning och experimenterande miljö och öppnar upp för nya möjligheter. Möjliga resultat är berättelser och visioner som inkluderar mångfalden av deltagarnas värderingar och perspektiv och utmanar traditionella maktstrukturer.
En metod som används i samskapandeprocessen är att designa brädspel som deltagare med olika intressen kan spela tillsammans. Spelet ger dem möjlighet att experimentera med olika möjliga framtider och att testa åtgärder och konsekvenser i en lekfull miljö. Medan konkurrerande intressen och ojämlika maktförhållanden kan göra det svårt att nå fram till lösningar i verkliga livet, gör spelet det möjligt för deltagarna att testa och utvärdera scenarier på ett sätt där olika former av vetande och agerande är mindre påverkade av maktförhållanden. Forskarna använder också ”anticiperande narratologi”, en teknik som bygger på berättelser och historieberättande för att skapa framtida berättelser. Tillsammans bidrar dessa metoder till att skapa ett tryggt utrymme för deltagarna att prata om alternativa framtider. Det möjliggör även för intressenterna att navigera i den komplexitet som de ställs inför och reflektera över sina handlingar. Detta arbetssätt främjar gemensamt lärande och samskapande vilket kan leda till nya förslag på politiska processer som kan stödja förverkligandet av framtidsvisionerna i landskapet.
Ett brädspel ger deltagarna ett sätt att experimentera med olika möjliga framtidsvisioner
Att ge sig ut på en resa mot förändring
Genom denna forskning vill SP2 belysa innovativa vägar mot multifunktionella landskap med biologisk mångfald. Genom att utnyttja kraften i samskapande är ambitionen att intressenterna ska få möjlighet att föreställa sig och utforma förändringar som övervinner traditionella hinder och sektoriella stuprör. När arbetet utvecklas inbjuder det aktörer och civilsamhället att bli medskapare av alternativa framtidsvisioner som återspeglar en mosaik av perspektiv och värderingar.
För mer information om delprojektet Framtidsversioner, kontakta forskargruppen.
Vi tackar Thao Do (delprojekt Framtidsvisioner) för värdefulla synpunkter på denna text.
Det koordinerande delprojektet (SP1) inom LANDPATHS välkomnade i somras Laoise Ní Mharcaigh, tredje årets Bachelor student i ”Sustainability with Social Sciences, Policy and Law” vid University College Dublin (UCD), Irland, för att bidra till en genomgång av akademisk litteratur om hinder och möjligheter för multifunktionella landskap med rik biologisk mångfald i Sverige.
LANDPATHS lockar student från Dublin till praktikplats
Laoises särskilda intresse för bevarande av biologisk mångfald, miljöutbildning och medborgarforskning samt hennes koppling till Sverige (hon har familj på Gotland), gjorde att hon hittade forskningsprogrammet LANDPATHS. Efter att ha fått ett akademiskt stipendium från UCD:s Ad Astra Academy för att täcka kostnaderna för sin resa och vistelse i Sverige, tog Laoise proaktivt kontakt med LANDPATHS projektkoordinator Malgorzata (Gosia) Blicharska för att undersöka möjligheten till att bidra till programmet genom en praktik.
Min uppgift var att läsa och granska en uppsättning akademiska artiklar gällande olika aspekter av multifunktionella landskap i Sverige. Jag började granska artiklarna i början av juli och plockade ut relevant information för arbetet i LANDPATHS.
Laoise i Geocentrum vid Uppsala Universitet
Hinder och möjligheter för multifunktionalitet rapporterade i akademisk litteratur
Jayne Glass, forskare i LANDPATHS-teamet, stöttade Laoise genom regelbundna råd och diskussioner. När Laoise kom till Uppsala i början av augusti fortsatte hon sitt arbete vid institutionen för geovetenskaper och identifierade de potentiella hinder och möjligheter för multifunktionalitet som var uppenbara i de artiklar hon granskat. Hon presenterade och diskuterade sedan sitt arbete med Gosia och Jayne, för att identifiera återkommande teman och bidra till det kommande arbete med multifunktionalitet i LANDPATHS.
Vi frågade Laoise vad hon hade lärt sig om multifunktionella landskap genom sitt arbete.
Under hela min utbildning har jag främst fokuserat på klimaträttvisa och miljöstyrning. Jag har inte stött på konceptet multifunktionalitet annat än i enmodul på min utbildning om markanvändning och dess miljöpåverkan. Men eftersom jag kommer från landsbygden har jag alltid varit medveten om landskapets förmåga att tillhandahålla flera funktioner, till exempel när det gäller de ekologiska, kulturella och ekonomiska värdena från jordbruksmark. Därför tyckte jag att möjligheten att fördjupa mig i artiklar som bygger på multifunktionalitet i det svenska landskapet var oerhört insiktsfull. Framför allt var betydelsen av skogar som multifunktionella landskap och de olika roller som de spelar i Sverige särskilt intressant, eftersom det är något som inte är lika framträdande i det irländska landskapet.
Potential för ökat offentligt engagemang i svensk landskapspolitik?
Flera av de artiklar som Laoise granskade hänvisade till vikten av att engagera intressenter och medborgare i beslutsfattandet om multifunktionella landskap. Detta väckte frågan hos Laoise i vilken utsträckning människor kan påverka beslut om markanvändning och politik i Sverige. Detta är i linje med den samskapande ansatsen för att engagera intressenter och medborgare i forskningen i LANDPATHS.
Granskningen av artiklarna har varit till stor nytta för mig eftersom jag också har fått en god inblick i den svenska politiken kring markanvändning och aktörsstyrning. Efter den nyligen genomförda, nationellt ledda medborgarförsamlingen om förlust av biologisk mångfald på Irland var det intressant att notera bristen på offentligt engagemang i svensk landskapspolitik. En svensk modell för medborgarförsamlingar borde kanske övervägas i framtiden.
Bild tagen av Laoise Ní Mharcaigh
Litteratursammanställning om multifunktionalitet i Sverige
Laoises arbete kommer att bidra till LANDPATHS teamets pågående forskning om hindren för multifunktionalitet och de potentiella möjligheter som finns för framtiden i de olika landskap som de arbetar i – skogs-, jordbruks-, stads-, havs- och kust- samt bergslandskap. Under de kommande månaderna kommer Gosia och Jayne att, tillsammans med andra i projektet, arbeta på en akademisk uppsats artikel? om multifunktionalitet i Sverige. Det arbete som Laoise gjorde under sommaren kommer att användas i denna artikel och förhoppningen är att fortsatt hålla kontakten med Laoise under arbetets gång. Laoise planerar att ta med sig de insikter hon fått om hållbar markanvändning ur ett svenskt perspektiv till resten av sin examen vid UCD.
Upplevelse av Sverige och Uppsala
Denna praktik, som skapades på Laoises eget initiativ och arrangerades av LANDPATHS, har också varit en fantastisk möjlighet för Laoise att upptäcka Sverige. Hon beskriver sin erfarenhet av att arbeta på ett svenskt universitet och diskutera med forskare och studenter som insiktsfull och hon hoppas kunna genomföra ett Erasmusutbyte med Lunds universitet i januari 2024.
Min senaste resa till Sverige och i synnerhet till Uppsala universitet har varit fantastisk. Eftersom jag bara har varit på Gotland tidigare var jag osäker på vad jag skulle förvänta mig. Men när jag reste ensam till Uppsala kände jag mig väldigt trygg i min omgivning. Det var väldigt uppmuntrande att besöka en stad där cykelresor verkade vara det bästa sättet att ta sig fram, något som jag definitivt kan ta med mig tillbaka till Irland. Jag älskade känslan av att promenera runt i staden, med massor av grönområden och uppvuxna träd vid varje korsning. Min erfarenhet av att besöka universitetet har varit mer än jag kunde ha önskat mig – jag kände mig mycket välkommen under min vistelse. Alla som jag träffade var mycket vänliga och intresserade av att höra om min upplevelse i Uppsala – allt jag kan säga är att jag ser fram emot att komma tillbaka!
Vi i SP1 är glada över att ha träffat Laoise och är tacksamma för hennes hårda arbete och användbara bidrag till LANDPATHS-programmet. Projektet önskar henne all lycka med sina studier och hoppas att få se henne i Uppsala snartigen!
LANDPATHS delprojekt ”Havs- och kustlandskap” fokuserar på konflikthantering i biosfärområden i kust- och havsområden med koppling till UNESCOs program för människa och biosfär (MAB). Forskarna i detta delprojekt studerar hur biosfärområden interagerar med bredare politiska arrangemang på olika samhällsnivåer och mellan olika sektorer, såsom marin och fysisk planering. Forskare i delprojektet har nyligen valt Nämdö skärgård som ett av områdena för sina fallstudier. Doktoranden Charles Westerberg rapporterar om deras första besök i Nämdö.
Båttur från Stavsnäs till Nämdö
Nämdö skärgård, som består av hundratals öar, ligger några timmar från Stockholm och ingår i Värmdö kommun. Cirka 30 av öarna är bebodda, varav Nämdö är den största. Nämdö är högt värderat av både invånare och besökare på grund av sin biologiska och kulturella betydelse. I skärgården finns också flera naturreservat som ingår i det europeiska nätverket Natura 2000, områden med hög biologisk mångfald och exceptionell skönhet.
Ett nytt biosfärområde
I LANDPATHS delprojekt Kust- och havslandskap kommer Nämdö att fungera som en fallstudie i deras förberedelseprocess för ett nytt biosfärområde. Målet är att undersöka hur konflikter kan identifieras och lösas genom föreslagna åtgärder och kompromisser. Dessutom överväger vi att samarbeta med delprojektet Hinder och Möjligheter till Förändring för att genomföra en medborgarminipublik eller jury. Denna metod har visat sig vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenhet och få informerad feedback från lokala medborgare.
Besök på Nämdö
Den 25 april reste forskare från båda delprojekten till Stavsnäs och träffade medlemmar från föreningen Nämdö Green Archipelago (NGA). NGA grundades 2020 för att underlätta hållbar landsbygdsutveckling i Nämdö skärgård. De arbetar för närvarande med en pilotstudie för att nominera Nämdö skärgård som UNESCO:s biosfärområde, en process som innebär omfattande kartläggning och samråd med intressenter.
Stina Molander, jordbrukare och ägare av Östanviks gård berättar om sin verksamhet och hur hennes kreatur hjälper till att bevara Nämdös och grannöarnas öppna och välmående landskap. Från vänster: Fanny Moeckel (LANDPATHS), Karin Heeroma (NGA), Tim Daw (LANDPATHS), Tomas Kjellqvist (Södertörn university), Stina Molander (Nämdö farmer and owner of Östanviks gård), Ann Aldeheim (NGA).Östanvik gård
Efter en naturskön båttur från Stavsnäs anlände vi till Nämdö och fick möjlighet att träffa invånare och besöka lokala mötespunkter och företag. Under dagen fick vi lära oss om några av de utmaningar som Nämdö och dess invånare står inför, t.ex. en minskande och åldrande befolkning, kostnaderna för naturskydd, oro för markägande och begränsade möjligheter till försörjning. Detta är bara några av de frågor som NGA hoppas kunna ta itu med.
Vårt arbete med Nämdö kommer att pågå under hela LANDPATHS-projektet, och vi ser fram emot att följa hur biosfärområdesprocessen kommer att utvecklas.
I forskningsprojektet LANDPATHS ska ny kunskap och metodik tas fram för att främja framtidens multifunktionella landskap. LANDPATHS fokuserar på fem landskapstyper: skog, jordbruk, hav- och kust, stad och fjäll. Sara Holmgren är forskare vid SLU och ledare för delprojektet om skogslandskapet. Sara berättar om forskningen som pågår med Unesco Biosfärområde Voxnadalen.
Vårt mål med LANDPATHS är att utveckla kunskapen om vad som behöver förändras, och hur det kan göras på ett sätt som skapar bred uppslutning. I mitt delprojekt utforskar vi barriärer och drivkrafter för transformation i skogslandskap.
Vi fick kännedom om Biosfärområde Voxnadalen där skogen som hållbar resurs är ett av fokusområdena. Vi tog snabbt kontakt för att utforska samarbetsmöjligheter och vi är jätteglada för att ha kommit igång. För oss är det lokala samarbetet viktigt och i projektet ska vi samarbeta nära med lokala och regionala aktörer. På så vis kan vi rota de projektövergripande frågorna i ett lokalt sammanhang och lära av pågående förändringsarbete.
Jag jobbar tillsammans med Max Whitman, doktorand vid Uppsala Universitet inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Miljökomunikation. Max jobbar med att göra en första kartläggning av den mångfald av perspektiv som finns kring dagens och framtidens skogar i biosfärområdet. De första intervjuerna med ett brett spektrum av lokala och regionala intressenter har varit positiva – många tycker att ett projekt om multifunktionella landskap låter spännande. Max och jag ser fram emot att lära känna Voxnadalen, skapa nya kontakter och bygga förtroende.
Intervjuerna ska ge insikt i vilka ingångspunkter som kan öppna upp för samtal i en kommande serie workshops som LANDPATHs ska genomföra i biosfärområdet. Vi kommer att arrangera workshops som syftar till att samskapa olika visioner kring multifunktionella skogar och mångbruk (i samarbete med delprojektet Framtidsvisioner). En bred skara intressenter kommer att bjudas in att delta i den här processen.
Vi hoppas att samarbetet med biosfärområdet leder till att forskningen inte bara blir abstrakt, utan att den faktiskt leder till fortsatta ambitioner och utveckling av ett multifunktionellt skogslandskap i Voxnadalen. Att det blir en win-win helt enkelt.
Biosfärområdet berör de två landskapen Hälsingland och Dalarna, samt de fyra kommunerna Ovanåker, Ljusdal, Bollnäs och Rättvik. Den totala ytan är cirka 342 000 ha och antalet invånare i området är cirka 13 200. Läs mer på voxnadalen.org. Denna artikel är en sammanfattning av ’Vi är med och visar vägen till framtidens multifunktionella landskap’, skriven av Hanna Alfredsson i ’Det händer i Biosfärområde Voxnadalen – Information om Biosfärområde Voxnadalen 2022, s.14–15.
