Biologisk mångfald – variationen av arter, gener och ekosystem – är avgörande för allt liv på jorden och det inkluderar oss människor. Forskningen visar att en miljon arter är utrotningshotade globalt på grund av mänsklig aktivitet, vilket också påverkar Sverige. Under sommaren har flera debattartiklar publicerats i svenska tidningar om relationen mellan utveckling och miljö, artiklar som LANDPATHS professor Tuija Hilding Rydevik bidragit till.
Skydd av natur och utveckling sätts emot varandra
I maj skrev en grupp företrädare för Moderaterna i en artikel på DN Debatt, att skyddet av ’vanliga arter’ ofta prioriteras framför utveckling, vilket de anser kräver politiska förändringar. Enligt deras idéprogram ska miljöpolitiken ha människan och dess behov av naturresurser och utveckling i fokus även om det kan kräva kompromisser som påverkar rödlistade arter negativt. De föreslår bland annat att markägare i skogs- och jordbrukslandskap som gynnar biologisk mångfald ska få större frihet över hur marken används. Artikeln ifrågasätter också nedgången av biologisk mångfald generellt.
Motreaktioner
Moderaternas debattartikel ledde till en rad motreaktioner och artiklar i den svenska pressen. Tuija Hilding Rydevik som är professor emerita vid SLUs Centrum för biologisk mångfald och ledare av LANDPATHS delprojekt Jordbrukslandskap, är en av författarna på de två tidningsartiklar som publicerades som respons på Moderaternas inlägg.
”Reaktionen från min sida var tydlig. Hur okunniga författarna av artikeln måste vara om mänsklighetens beroende av biologisk mångfald. Och okunniga om hoten och att konsekvenserna ytterst drabbar oss och våra samhällen. Att bevara och gynna biologisk mångfald är att ha människans behov i åtanke – idag och imorgon. Den andra reaktionen är väl att det är bra att få deras ståndpunkter så tydligt utskrivna så de går att bemöta”. Tuija Hilding Rydevik
Forskare varna för polarisering mellan människan och natur
Den första responsen publicerades som en debattartikel i Altinget Miljö och Energi i juni 2024 och skrevs av drygt 20 forskare och som kritiserar Moderaternas påstående att det finns en konflikt mellan utveckling och miljö. Enligt forskarna skapar denna missuppfattning en farlig polarisering mellan människan och naturen. Forskarna understryker att biologisk mångfald är avgörande för mänsklig överlevnad och våra ekonomier. De varnar för att rödlisteindexet visar på en accelererande förlust av arter globalt, vilket är ett tydligt tecken på ekosystemens ohälsa. Forskarna betonar att hela värdet av biologisk mångfald är svårt att korrekt beräkna i monetära termer. Vi har redan en planet dominerad av mänsklig aktivitet och detta är ett akut hot mot ekosystemtjänster som mat, rent vatten, skydd mot sjukdomar och klimatkatastrofer.
Förslag att ta fram ett naturpolitisk ramverk
En uppföljning på denna debattartikel kom sedan i juli 2024 i Göteborgsposten. Här varnar ett femtiotal forskare och representanter från civilsamhället för att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot mänsklighetens framtid, i nivå med klimatförändringarna. Författarna uppmanar till att införa ett så kallat naturpolitiskt ramverk, liknande det klimatpolitiska, för att stoppa och vända förlusten av arter och livsmiljöer. De föreslår införandet av en naturlag, ett naturpolitiskt mål och ett naturpolitiskt råd.
Naturkrisen kräver samhällsomställning
Artikeln kritiserar neddragningar i naturvårdsbudgeten och minskande stöd för att näringar som jordbruk och skogsbruk ska bli hållbara. För att hantera naturkrisen krävs en samhällsomställning där alla sektorer måste bidra. Natur- och klimatkrisen är nära kopplade, och lösningar på den ena måste också ta hänsyn till den andra. Genom att inrätta ett naturpolitiskt ramverk med konkreta mål och resurser, föreslår skribenterna, kan Sverige ta ett ledarskap i att vända trenden och säkerställa en hållbar framtid. Regeringen och riksdagen uppmanas att omedelbart agera och implementera detta förslag för att skydda naturen och därmed mänsklighetens framtid.
Biologisk mångfald i odlingslandskapet
50% av de drygt 4700 rödlistade arterna förekommer i odlingslandskapet. Odlingslandskapet är den mest viktiga miljön för ungefär en tredjedel av de rödlistade arterna. Hoten mot växterna beror främst på förändrad användning av marken som leder till t ex igenväxning, ökad näringsbelastning, minskad hävd (t ex minskat bete och slåtter), klimatförändringar och minskad konnektivitet för växter och djurs behov (fragmentering). Jordbruket behöver de ekosystemtjänster som naturen bidrar med i form av pollinering från insekter, bidrag till en gynnsam markstruktur för odling, bekämpning av skadeinsekter genom de naturligt förekommande fienderna mfl. Därför ar det av vikt att de 64 miljarder som utgör bidrag och ersättningar till Sveriges lantbrukare genom EUs gemensamma jordbrukspolitik gör så stor nytta som möjligt för såväl lantbrukarnas produktion som biologisk mångfald i odlingslandskapet. Denna fråga studerar vi i delprojekt Jordbrukslandskap i LANDPATHS.
