Är du enskild skogsägare och intresserad av att göra annorlunda i din skog? Då ska du fortsätta läsa.
Sveriges familjeskogsbrukare är med och formar landskapet. Nu erbjuder Voxnadalens biosfärområde i samarbete med LANDPATHS forskare i delprojekt framtidsvisioner och delprojekt skogslandskap en unik möjlighet till gemensamt kunskapande och kapacitetsbyggande för ett variationsrikt, naturnära och lönsamt familjeskogsbruk över generationer.
Genom en serie fristående exkursioner i 10 delar (se program nedan) möjliggörs ett neutralt forum för utforskande samtal och nytänkande mellan enskilda skogsägare och expertis från forskning och praktik. Förankrade i lokala utmaningar och möjligheter möts vi ute i Hälsinglands familjeägda skogar.
Exkursionerna ingår i projektet ”Nyskapande skogsbruk, från landskapsnivå till fastighets- och åtgärdsnivå”. Projektägare är Biosfärområde Voxnadalen och exkursionerna genomförs i samarbete med Sara Holmgren och Neil Powell i LANDPATHS och Mistra Miljökommunikation samt Voxkedjan Ek För. Projektet finansieras av Europeiska unionen.
Exkursionsvärdarsökes
Kan du tänka dig att erbjuda värdskap för en exkursion på din skogsfastighet? Om ja, ser vi fram emot just din intresseanmälan. För mer information, besök biosfärområdets hemsida eller kontakta projektledare Hanna Alfredsson (Tfn. 0271 – 574 24, E-post. hanna.alfredsson@voxnadalen.org). Programmet för exkursionsserien hittar du i dokumentet nedan.
I juni 2024 bidrog LANDPATHS-forskare till konferenserna NESS och POLLEN genom att presentera sin forskning och att arrangera workshops och paneldiskussioner. Vi sammanfattar här hur dessa aktiviteter har uppmuntrat till diskussion om multifunktionell landskapsstyrning i Norden.
LANDPATHS på Nordic Environmental Social Science Conference
Den 16:e Nordic Environmental Social Science konferensen (NESS) hölls i Åbo, Finland i början av juni 2024. Vid årets upplaga av den återkommande konferensen diskuterade forskare inom bland annat miljö- och samhällsvetenskap olika aspekter kring det centrala ämnet ”Co-creation for sustainability”. LANDPATHS-forskare skickade in manuskript till två av de 28 olika workshopparna på NESS och var medarrangörer till totalt tre workshoppar. De inlämnade manuskripten listas nedan och kommer att skickas till vetenskapliga tidskrifter för publicering under de kommande månaderna.
Blicharska G et al.: Landscape multifunctionality as a pillar of biodiversity governance? Insights from Sweden.
Westerberg C, Tafon R, Gilek M: Navigating conflict and exclusion in conservation and sustainability governance of the Nämdö archipelago, Sweden
Tickle L, Hedblom, M: Doing Multifunctionality in Urban Woodlands: How Bottom-Up Initiatives are Negotiated and Resisted in Urban Governance
Lundberg-Felten J, Kristensson D, Karlsson M: Who cares about fungal diversity? Exploring the voice of mushrooms among individual private forest owners in Sweden
Utöver LANDPATHS egen NESS-workshop om multifunktionell landskapsstyrning (se nedan), arrangerades en workshop om effekterna av deliberativa medborgarberedningar på miljöstyrning och attityder av bland andra Tim Daw och Fanny Möckel , och Sara Holmgren var medarrangör till en workshop med titeln ”Story telling as, and for, sustainable thinking”.
Åbo hamn dit LANDPATHS forskarna kom fram till NESS konferensen med nattfärjan från Stockholm.
Workshop om multifunktionell styrning för biologisk mångfald
LANDPATHS-forskarna Michael Gilek, Mikael Karlsson och Neil Powell organiserade en workshop på NESS om multifunktionell styrning för biologisk mångfald. Artiklar presenterades om hur man kan se framtidens natur i Europa och, mer specifikt, om transformativa initiativ för återställande av biologisk mångfald i relation till blomsterlökindustrin på landsbygden i Nederländerna.
Andra bidrag till workshopen handlade om att utforska koncept i samband med multifunktionella landskap, till exempel socialt lärande i skogsbruk med flera användningsområden, områdesneutralitet i stadsplanering och implementeringsprocessen för skyddade områden i havs- och kustområden. Det sistnämnda bidraget presenterades av Charles Westerberg, doktorand i delprojektet Havs- och kustlandskap. De flesta av de presenterade artiklarna var kvalitativa studier. En kvantitativ studie presenterades dock som utvärderade acceptansen för bevarandepolicyer.
Frida Öhman, doktorand i LANDPATHS delprojekt Vägar och strategier mot transformativa visioner, presenterade ett nyutvecklat ramverk för politisk samstämmighet för multifunktionell landskapsstyrning. LANDPATHS översiktsartikel om multifunktionella landskap, ledd av LANDPATHS programledare Malgorzata Blicharska och av många LANDPATHS-kollegor som medförfattare, presenterades också. Deltagarna i workshopen hade givande diskussioner om landskapsansatser, metoder och institutionella utmaningar för att begränsa förlusten av biologisk mångfald.
Mot en rättvis och pluralistisk framtid
Bara en vecka efter NESS-konferensen ägde Political Ecology Network konferensen POLLEN 2024 rum i Lund under temat ”Towards Just and Plural Futures”. På konferensen diskuterade LANDPATHS doktorand Fanny Möckel LANDPATHS arbete i samarbete med olika biosfärområden i Sverige i en panel bestående av transdisciplinära forskare som arbetar med biosfärområden och politiska ekologer. Med utgångspunkt i frågan ”Hur kan biosfärområden vara platser för miljörättvisa?” utforskade panelen biosfärområdenas potential som platser som tar upp frågor om miljörättvisa. Deltagarna i panelen delade med sig av både empiriska och teoretiska insikter i sitt arbete. De tog upp olika sätt på hur biosfärområden kan vara platser som möjliggör rättvis omställning mot en mer hållbar framtid, och hur sådana processer kan se ut.
Inom LANDPATHS-programmet genomförs studier i Voxnadalen, ett etablerat biosfär område, och Nämdö Skärgård, ett biosfärområde under etablering. Under hösten 2024 kommer LANDPATHS-forskare tillsammans med lokala biosfärområden att organisera deliberativa mini-medborgarberedningar.
LANDPATHS delprojekt Fjällandskap ägnar sig åt en litteraturstudie om svenska statens försök att skapa multifunktionella fjällandskap. Utgångspunkten är fjällmiljömålet som betonar att ett betespräglat fjällandskap är beroende av renen som i sin tur är beroende av vinterbetet i skogslandet. Nedan berättar forskaren Stefan Sandström (SLU) vad de har lärt sig om statens agerande genom att blicka tillbaka i historien.
Reglering av motsatta intressen genom lagstiftning
Preliminära resultat av litteraturstudien visar att svenska staten sedan länge brottats med frågan om planeringen av olika markanspråk och intressen på landskapsnivå. Lösningen på landskapsplaneringen har oftast skett genom att ny lagstiftning genomförts. Dels skulle detta lösa intressekonflikter mellan olika markanvändarintressen, dels motverka oönskade konsekvenser av tidigare beslut. Det finns exempel på sådan lagstiftning som är mer än 100 år gammal. Renbeteslagen infördes 1886, samtidigt som införandet av den privata markägarrätten i form av avvittring och laga skifte var i sin slutfas. Renbeteslagen skulle ha varit det verktyg som reglerade de då motstående intressena renskötsel och jordbruk, men så blev inte fallet. Därefter har staten fortsatt försökt jämka dessa motstående intressen samtidigt som nya intressen tillkommit allt eftersom.
Komplexitet av intressen och statlig organisation försvårar landskapsplanering
Tidiga försök att skapa multifunktionella landskap har utgått från olika strategier. Ibland har man ansett att olika intressen kan samexistera, ibland att vissa intressen kan tåla ett visst mått av intrång/inskränkning, ibland att markanvändarintressena kan separeras i tid och rum. Till en början var markanvändarintressena få och överblickbara. Men allt eftersom tiden har gått har intressena blivit fler och svårare att överblicka.
Industriutveckling i Norrbotten över tid.
Samtidigt har hållbarhetsaspekterna genomgående visat en negativ trend, inte minst vad gäller biologisk mångfald, vilket staten delvis försökt motverka genom att sedan 1964 inrätta naturreservat.
Utveckling av naturreservat över tid
Ett hinder för den statliga landskapsplaneringen är att den sedan länge är uppdelad i sektorer där olika myndigheter behandlar sina egna ämnen separat i så kallade ”stuprör”. Därmed blir det svårt att överblicka de kumulativa effekter som uppstår när många intressen verkar inom samma landskap.
Bestående konflikter i fjällandskap har blivit juridisk fråga
Den ursprungliga forskningsfrågan i projektet har idag blivit en juridisk fråga. För fjällområdet handlar det om jakt- och fiskerättigheter som för närvarande behandlas i den statliga Renmarksutredningen. Här ställs jaktintresset mot renskötselintresset vilket även fått en politisk dimension där olika partier tagit tydlig ställning i frågan. I skogslandet har å andra sidan nyligen en markkonflikt blossat upp där markägare mellan Boden och Luleå ifrågasätter att renskötselrätten gäller på deras fastigheter och att renbete ska förbjudas. Båda dessa konflikter har tydliga anor från konflikter som skulle lösas i och med den första renbeteslagen från 1886.
